tag:blogger.com,1999:blog-29789699052536210062024-03-13T03:37:22.719-07:00සටහන්ජීවිතයට සාක්ෂි සටහන්උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.comBlogger211125tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-39652230919691087462018-12-25T18:18:00.001-08:002018-12-25T18:21:57.569-08:00රත්නම්ගේ වේදනාව<br />
<br />
<header class="entry-header" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "open sans", serif;"><div class="separator" style="clear: both; font-size: 16px; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-a56Ex23CB6g/XCLku_yZTuI/AAAAAAAAH2w/mUC3snpqCC4Ae-3KYJajY4W6TV9Dj4UUACLcBGAs/s1600/new-web-67-800x445.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="445" data-original-width="800" src="https://2.bp.blogspot.com/-a56Ex23CB6g/XCLku_yZTuI/AAAAAAAAH2w/mUC3snpqCC4Ae-3KYJajY4W6TV9Dj4UUACLcBGAs/s1600/new-web-67-800x445.jpg" /></a></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "open sans", sans-serif; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: normal; line-height: 1.2; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 0px 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "open sans", sans-serif; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: normal; line-height: 1.2; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 0px 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; color: #333333; font-family: "open sans", sans-serif; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: normal; line-height: 1.2; margin: 0px; outline: 0px; padding: 5px 0px 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;">‘ඒ වෙලාවෙ ඇතිවුණු වේදනාවට මම කල්පනා කළා මේ අයව මරන්නේ කොහොමද කියලා. මම කාලයක් හමුදාවේත් හිටපු කෙනෙක්. ඒත් මම හිංසනයට ආසක්ත වුණ කෙනෙක් නෙවෙයි. ඒත් මම ඔවුන්ව මැරුවා.’ මේ කතාව කියන්නේ චිත්රපටි අධ්යක්ෂ චන්ද්රන් රත්නම්ය.</span></div>
<div style="font-size: 16px;">
<br /></div>
</header><br />
<div class="entry-content clearfix" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "open sans", serif; font-stretch: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 0px 10px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;">ඔහු විස්තර කරන්නේ රවීන්ද්ර රන්දෙණිය ඇතුළු සිව්දෙනෙකු පිළිබඳවය. චන්ද්රන් රත්නම් ගොඩනැගූ ‘ඒෂියන් ෆිල්ම් ලොකේෂන් සර්විසස්’ සමාගමේ සේවය කළ රවීන්ද්ර රන්දෙණිය ඇතුළු සිව්දෙනෙකු ඔහුගෙන් වෙන්ව ‘ද ෆිල්ම් ටීම්’ නමින් සමාගමක් ආරම්භ කර තිබුණි. චන්ද්රන් රත්නම් කියන්නේ තවත් ව්යාපාරයක් ආරම්භ කිරීමක් නොවී, තමන්ගේ සම්බන්ධතා, ශ්රමයට දැඩි අසාධාරණයක් රවීන්ද්ර රන්දෙණියලා සිදුකළ බවය.</span><br />
<span style="font-size: large;">‘මම ඒ කාලේ මේ ප්රශ්නය ගැන විවෘතව කතාකළේ නැහැ. එතකොට රවීන්ද්ර රන්දෙණියලාට ආණ්ඩුවේ බලය තිබුණා. ඒත් දැන් කතාකරන්න පුළුවන්.’</span><br />
<span style="font-size: large;">ඔහුට කියන්නට තිබෙන කතාව ලියා තැබිය හැකිනම් තමන් ඉතා සතුටු වෙන බව ඔහු කීය. මේ සටහන ඒ වෙනුවෙනි.</span></div>
<h3 style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<a name='more'></a><strong style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: large;"><br /></span></strong></h3>
<h3 style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: large;">අපූරු මිනිසෙක්</span></strong></h3>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><b><br style="box-sizing: border-box;" /></b><span style="font-weight: inherit;">සියල්ලට පෙර කිව යුතුය. චන්ද්රන් රත්නම් ලංකාවේ චිත්රපටි පසුබිම්තල සැපයීමේ ව්යාපාරය ඉහළ මට්ටමකට ගෙන ආ බවය. විදේශීය චිත්රපටි ශ්රී ලංකාවේ රූගත කිරීම් සඳහා සේවා සැපයීම මේ ව්යාපාරයේ අරමුණයි. අද වන විට ලංකාවේ පසුබිම්තල සැපයීමේ ව්යාපාරය ඉහළම මට්ටමකට පැමිණ ඇත. එම සේවාව සපයන ආයතන කිහිපයක්ම ඇත. ඔහු ඒ ව්යාපාරයෙන් ලංකාවට දැවැන්ත ආදායමක් ගෙන ආ පුද්ගලයෙකි.</span></span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘මගේ තාත්තා හරි පෝසත්. ඒත් මම තාත්තාගෙන් සතයක්වත් ගත්තේ නැහැ. මම ඇමෙරිකා ගිහින් මගේ වැඩක් පටන්ගත්තා. මගේම බිස්නස් එකක් පටන්ගත්තා. මම වෙන විදියකට ජීවත්වුණ මිනිහෙක්. තුන්පාරක් විවාහ වුණා. ළමයි පස්දෙනෙක් ඉන්නවා. මට වාසනාව තියෙන්න ඇති. ඒත් වාසනාව නිසාම නෙවෙයි මම මෙතැනට ආවේ. මම සෑහෙන මහන්සි වුණා. අවදානම් තීන්දු ගත්තා. මේක මම එහෙම පටන්ගත්ත වැඩක්.’ </span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">රත්නම් අපූරු මිනිසෙකි. අප ඔහු හමුවුණේ ඒෂියන් ෆිල්ම් ලෝකේෂන් සර්විසස් කාර්යාලයේදීය. කාර්යාලයට යද්දී ඔහුගේ සමාගම සේවා සැපයූ අන්තර්ජාතික චිත්රපටි රැසක පෝස්ටර් දකින්නට ඇත. ඉන්දියානා ජෝන්ස්, ටාර්සන්, වෝටර්, ස්ලීපින් ඩික්ෂනරි ඇතුළු ගෞරවනීය චිත්රපටි රැසක පෝස්ටර් එම බිත්ති සරසා ඇත. ඔහු ධනවතෙකු බව අපි දැනසිටියෙමු. එහෙත් ඔහු කෙබඳු මිනිසෙක්දැයි අපි දැන නොසිටියෙමු. ක්රීඩාශීලී තරුණයෙකු මෙන් රතු පැහැ බෙන්ස් ස්පෝර්ට් මෝටර් රථයකින් බැස එන අයුරු දකිද්දීම ඔහු වෙනස් මිනිසෙක් යැයි සිතේ සනිටුහන් කරගත්තෙමු. </span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඔහු දැවැන්ත ධනවතෙකි. ගුවන් නියමුවන් පුහුණු කිරීමේ පාසලක් සහ ඉංජිනේරු විද්යාලයක් ඔහු සතුව ඇත. එක් කලෙක ලංකාවේ පැවති ‘ලයන් එයාර්’ නම් සමාගමද ඔහුගේය.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඔහු ජීවිතය උපරිමයෙන් විඳින්නට කැමැත්තක් දැක්වූ පුද්ගලයෙකි. ඔහුගේ මර්සීඩීස් බෙන්ස් රිය කියාපෑවේත් එයයි. රත්නම් කියන අන්දමට විවාහ තුනේම බිරින්දෑවරුන් සමග යහපත් සම්බන්ධතාවක් අදත් ඔහුට ඇත. ඔහුගේ තෙවැනි බිරිඳ අද සිටින්නේ ලංකාවේය. ඔහු ඇමෙරිකාවට යද්දී, පළමු බිරිඳ සහ දරුවන් සමග ඇමෙරිකාවේ එකම නිවෙසක වාසය කරන්නේය. තමා පෙම්වතියන් රැසක් ආශ්රය කර ඇති බවත් ඔහු විවෘතවම පැවසීය.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: large;">ඇමෙරිකන් මිතුරෝ</span></strong></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><b><br style="box-sizing: border-box;" /></b><span style="font-weight: inherit;">‘චන්ද්රන්, ඈත නැගෙනහිර සිටින අපගේ වටිනාම මිත්රයා’ චන්ද්රන් රත්නම් වෙත ස්ටීවන් ස්පිල්බර්ග් ලබාදුන් සමරුවක එසේ සඳහන් වෙයි. චන්ද්රන් දැන හඳුනන එකම සිනමා දැවැන්තයා ස්පිල්බර්ග් පමණක් නොවේ. ඔහු අදටත් ලෝක සිනමාවේ දැවැන්තයන් බොහෝ දෙනෙකු සමීපව හඳුනන්නෙකි. බොහෝ අය සමඟ ගෙන ඇති ඡායාරූප ඔහුගේ කාර්යාලයේ බිත්තිය සරසයි.</span></span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඔහු අපෙන් වෙන්වෙන්නට මොහොතකට පෙර විස්මය ගෙන දෙන කතාවක් කීය. ඒ කතාව මුලින්ම සටහන් කරන්නෙමු.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘ෆ්රැන්සිස් ෆෝඞ් කොපොලා මගේ මිත්රයෙක්.’ රත්නම් මහතා ඒ කතාව පටන්ගත්තේ එසේය. ඉන්පසුව ඔහු තමන් සතු පැරණි ඡායාරූප අතර කොපොලා සිටින අයුරු පෙන්වයි.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘මේ ෆොටෝ එක මගේ උපන්දින උත්සවයක ෆොටෝ එකක්.’ ඔහු විස්තර කරයි. ‘ඒ දවස්වල මම ආර්.ඇල්. ස්පිට්ල්ගේ කතා ඇසුරෙන් ෆිල්ම් එකක පිටපතක් ලියමින් හිටියා. ඒක දැකලා කොපොලා මගෙන් ඇහුවා එයා ඒක ඇසුරෙන් ෆිල්ම් එකක් අධ්යක්ෂණය කරන්නද කියලා. ඒ වෙලාවේ මම හිනාවුණා. ඔහු ඒ වෙද්දී එක ෆිල්ම් එකක්වත් කරලා තිබුණේ නැහැ. මම එයාගේ යෝජනාව ප්රතික්ෂේප කළා. ඊට පස්සේ ඔහු ගෝඞ්ෆාදර්, ඇපකලිප්ස් නව් වගේ ෆිල්ම් කරලා ලෝක ඉතිහාසයේ හොඳම අධ්යක්ෂවරයෙක් වුණා.’ ඔහු එය පවසා සැහැල්ලුවෙන් සිනහ වුවද, ෆ්රැන්සිස්කෝ ඩි කොපොලා ගැන අසා ඇති අපට එය විස්මයජනක කතාවක්ම විය.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: large;">ලංකාවෙන් ඇමෙරිකාවට</span></strong></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><b><br style="box-sizing: border-box;" /></b><span style="font-weight: inherit;">‘මට හැමදාම ෆිල්ම් ඩිරෙක්ටර් කෙනෙක් වෙන්න ඕනෑවෙලා තිබුණා. මම ඉස්කෝලේ යන කාලේ ඉංග්රීසිවලට හොඳයි. ලියන්න පුළුවන්. ඉතින් මම ෆිල්ම් එකක් හදන්න හිතුවා. ඒ අවුරුදු දහඅටේදී විතර. කලින් කිව්වා වගේ මගේ තාත්තා හරි පෝසත්. එයා කැමතිවුණේ නැහැ මම ෆිල්ම් කරනවාට. තාත්තා කිව්වා පිස්සු කෙළින්න එපා, දොස්තර කෙනෙක් වෙන්න කියලා. ඉතින්, මට ෆිල්ම් කරන්න සල්ලි නැහැ.’</span></span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඔහු පියාගෙන් මුදල් ඉල්ලා කරදර කළේ නැත. ඒ වනවිට ලංකාවේ රූගත කරමින් සිටි හොලිවුඞ් චිත්රපටියක සහාය ශිල්පියෙකු ලෙස රැකියාවකට ගියේය. ‘බි්රජ් ඔන් ද රිවර් ක්වායි’ එම චිත්රපටියයි.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘ඒ වැඩෙන් මම සල්ලි ටිකක් හම්බකළා. ඒ සල්ලි අරගෙන ඇමෙරිකාවට පැනලා ගියා. ඇත්තටම කිව්වොත් එංගලන්තයට ගිහින්, එහෙන් තමයි ඇමෙරිකාවට පැනලා ගියේ. එහේ ඉඳන් මම ෆිල්ම් ස්ටුඩියෝවල වැඩකළා. ඒ අතරේ පාට් ටයිම් ෆිල්ම් ස්කූල් එකක ඉගෙනගත්තා.’ අද සිනමාවේ දැවැන්තයන් බවට පත්ව සිටින රත්නම්ගේ මිත්රයන් වන්නේ එදා ඔහු සමඟ සිනමා පාසලේ ඉගෙනගත් තරුණ තරුණියෝය. සිනමා දර්ශනතලවලදී මුණගැසුණු පුද්ගලයෝය.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘මම හොඳ වැඩකාරයා. වැඩකාරයෙක් කියන්නේ හොඳට වැඩ කළ නිසාම නෙවෙයි. උනන්දුවෙන් වැඩ කළ නිසා. ඒ නිසා හැමෝම මට ආදරේ කළා. මුලින්ම මම කැමරා වැඩවලට ගියා. ඇසිස්ටන්ට් කැමරාමන් දක්වා ගියා. ඊට පස්සෙ එයාලා මට කිව්වා දැන් ඔයා ඇසිස්ටන්ට් කැමරාමන්නෙ. ඊළඟට කැමරාමන් වෙන්න කියලා. ඒත් මම බාරගත්තේ නැහැ. මම ඉල්ලුවා මාව වෙන ඩිපාර්ට්මන්ට් එකක වැඩට ගන්න කියලා. ඒ විදියට මම ෆිල්ම් ස්ටුඩියෝ වල හැම ඩිපාර්ට්මන්ට් එකේම වැඩකළා. වැඩ කෙරෙන විදිය ඉගෙනගත්තා. මොකද ඒ කාලේ මට ඕනෑවෙලා තිබුණේ ලංකාවට එන්න. ලංකාවේ ෆිල්ම් ස්ටුඩියෝ එකක් දාන එක තමයි මගේ හීනය වෙලා තිබුණේ. අදත් මම ලංකාවෙ ඉන්නවා. මට ඇමෙරිකාවෙ ෆිල්ම් ඉන්ඩස්ටි්ර එකේ වැඩ කරන්න බැරිකමක් තිබුණේ නැහැ.’</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඔහු ඇමෙරිකාවේ සේවය කරමින් උපයාගත් මුදල් රැගෙන ලංකාවට ආවේය. ඉන්පසු ‘ටාසන් ද ඒප් මෑන්’ චිත්රපටියට ලංකාවේ දර්ශනතල සම්බන්ධීකරණය කළේය. ‘ඒකෙන් මම හොඳට හම්බකළා. ඒ සල්ලි අරගෙන මම එංගලන්තයට ගියා. ගිහින් රොල්ස් රොයිස් කාර් එකක් ගත්තා. ඊට පස්සේ ලංකාවට ඇවිත් ‘ආදර කතාව’ ෆිල්ම් එක කළා. ඊට පස්සෙ මෙහේ සමාගමක් දැම්මා. ඊට පස්සෙ අවුරුදු හතළිහක් ලංකාවත් ඇමෙරිකාවත් අතර සැරිසරනවා.’</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">චන්ද්රන් රත්නම්ට රවීන්ද්ර රන්දෙණිය මුණගැසෙන්නේ ඒ කාලයේදීය. ඔහු තමන්ගේ මුල්කාලීන චිත්රපටි සියල්ලටම පාහේ රවීන්ද්ර රන්දෙණිය රංගන ශිල්පියෙකු ලෙස තෝරාගෙන තිබුණි. එමෙන්ම විදේශ චිත්රපටිවල රංගනය සඳහාද රවීන්ද්ර රන්දෙණිය තෝරාගෙන තිබුණි.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;"><br /></span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<strong style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: large;">රවීන්ද්ර රන්දෙණිය</span></strong></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><b><br style="box-sizing: border-box;" /></b><span style="font-weight: inherit;">චන්ද්රන් රත්නම්ගේ චිත්රපටි නැරඹූ අය රවීන්ද්ර රන්දෙණිය හා චන්ද්රන් රත්නම් අතර තිබූ සම්බන්ධතාවේ ස්වරූපය හොඳින් දන්නෝය. ඔහු රන්දෙණියගේ මිතුරෙකු විය. එක්වරම රන්දෙණියලා චන්ද්රන් රත්නම්ගෙන් වෙන්ව චිත්රපටි සඳහා පසුබිම්තල සපයන සමාගමක් ආරම්භ කර තිබුණි. රන්දෙණිය චන්ද්රන් රත්නම් අත්හරින්නේ වසර දහයකට පමණ පෙරය.</span></span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘රවීන්ද්ර රන්දෙණිය ඇතුළු අය අවුරුදු විස්සක් මට වැඩ කළා. හිටපු ගමන් මගේ බඩු අරගෙන කම්පැනියක් දැම්මා. මට හරිම කැත වැඩක් කළා.’ ඔහු ඒ පිළිබඳව කියන්නට පටන්ගත්තේ එසේය.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘මම කියන්නේ නැහැ රවීන්ද්ර මම කළ ව්යාපාරයම පටන්ගැනීම වැරදියි කියලා. ඒත් ඔහු හදපු සමාගමේ වෙබ් අඩවියෙන් මම සේවා සපයපු චිත්රපටි සියල්ලම ඔහුගේ අලුත් සමාගම විසින් කළ වැඩ විදියට ප්රසිද්ධ කළා. ඒ කාලයේ ඒකට විරුද්ධවීමේ හැකියාවක් මට තිබුණෙ නැහැ. රවීන්ද්ර රන්දෙණියට ඒ කාලයෙ තිබුණු ආණ්ඩුවේ බලය තිබුණා. ඊළඟට මගේ සම්බන්ධතා ඔක්කෝම එයා පාවිච්චි කරන්න පටන්ගත්තා. දීපා මෙහ්තා වගේ අය මගේ සම්බන්ධතා. ‘වෝටර්’ චිත්රපටියට සේවා සැපයුවේ මම. ඔහු කළේ ඒ චිත්රපටි සියල්ලම ගත්ත එක.’ ඔහු කෙටියෙන් විස්තර කළේය. රත්නම් පවසන අන්දමට ඔහුගේ භාණ්ඩ හා උපකරණ රැසක්ද නව සමාගම රැගෙන ගොස් තිබුණි.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘ඒ ඔක්කෝම කමක් නැහැ. ඒත් අන්තිමේ මට හිරේ යන්න සිදුවීම තමයි කනගාටුදායකම දේ. මාව රිමාන්ඞ් කළේ අයිෆා සිනමා උළෙල තිබුණු කාලයේදී. මම සිනමා උළෙලේදී කතාවක් කරන්න හිටියා. ඒකට කලින් තමයි මාව අත්අඩංගුවට ගත්තේ.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘අලිමංකඩ’ චිත්රපටිය කළ කාලයේ ෆිල්ම් එකට අවශ්ය පුපුරන ද්රව්ය මම ගත්තා. ඒවා සියල්ල ආයේ දුන්නා. මේ සිද්ධිය වෙද්දී ඒක ඉවරවෙලා අවුරුදු දෙකක් ගතවෙලා තිබුණා. ඒත් අයිෆා උළෙල දවස්වල මාව පොලීසියෙන් අත්අඩංගුවට ගත්තා පුපුරන ද්රව්ය ළඟ තබාගැනීම ගැන චෝදනාවකට. ඒක බොරු චෝදනාවක්. පස්සේ මම ඒකෙන් නිදහස් වුණා. මට හිරේ ඉන්නකොට හරිම වේදනාවක් දැනුණා. හරිම කේන්තියි. මම හිතුවා ඒ කේන්තිය හිංසනයක් නැති ක්රමයකට පිට කරන්න. ඉතින් මම කතා පොතක් ලිව්වා. ඒ පොතට පාදක වෙලා තියෙන්නේ රවීන්ද්ර රන්දෙණිය ඇතුළු කණ්ඩායම මගේ ළඟ වැඩකළ හැටි. පොතේ නම ‘අයියෝ බොනී.’ ඊට පස්සෙ මගේ සම්පත් පාවිච්චි කරලා එයාලා බිස්නස් එක කළ හැටි ලිව්වා. ඇත්තම සිදුවීම් ලිව්වා. ඒත් නම් වෙනස් කළා. ඊට පස්සේ කර්මාන්තය වෙනස් කළා. චිත්රපටි පසුබිම්තල වෙනුවට ඉදිකිරීම් කර්මාන්තය ගැන කතාවක් තමයි මම ලීවේ. මම ලියූ කතාව අවසානයේදී වීරයා විසින් දුෂ්ටයෝ හතරදෙනාව මරනවා. මට ඇත්ත ලෝකයේ ඔවුන්ව මරන්න බැරි හින්දා මම ප්රබන්ධ ලෝකයේදී ඔවුන්ව මැරුවා. ඒ තරම් මට කේනි්ියි.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">ඒ දවස්වල ආණ්ඩුවට තිබුණු බය හින්දා තමයි මම කෙළින්ම නොලීවෙ. වක්රාකාරව කතාව කීවෙ. ඒත් මම අද ඒ කතාව කියන්න බය නැහැ.’</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">චන්ද්රන් රත්නම්ගේ ඒසියා ෆිල්ම්ස් සමාගම කළ චිත්රපටිවල නම්, ද ෆිල්ම් ටීම් වෙබ් අඩවියෙන් ඉවත් කිරීමට ඔවුන් කටයුතු කර තිබුණේ 2015 ජනවාරි 08 වැනිදාය. මහින්ද රාජපක්ෂ ආණ්ඩුව පරාජය වීමෙන් පසු එම වෙබ් අඩවියෙන් චිත්රපටිවල නාමයන් ඉවත් කර තිබුණි.</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘අයියෝ බොනී’ නම් පොත කියවන්නෙකුට ඔහුගේ කතාව අවබෝධ කරගත හැකිවෙනු ඇත. ඔහුගේ කතාවේ බොහෝ කොටස් ලියන්නට නොහැක්කේ ඔහුගේ වචනය මත පමණක් පදනම් විය නොහැකි නිසාය.</span><br />
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘ලංකාවේ වැඩ කරන්න බැරි කාලයක් තිබුණා. ඒ කාලයේ අපි මැලේසියාවේ වැඩ කළා. කාලයක් ලංකාවෙ කොල්ලො කෙල්ලො පවා මැලේසියාවට අරගෙන ගිහින් මම වැඩකළා. එතකොට මේ හතරදෙනාට මම සැලකුවේ මගේ සහෝදරවරු වගේ. පළවැනි පන්තියේ තමයි හැමෝම අරගෙන ගියේ. මේ වෙද්දී මැලේසියාවේ ෆිල්ම් ලොකේෂන් කර්මාන්තය දියුණු වෙලා තියෙනවා. එයාලාව දැන් අපට අල්ලන්නවත් බැහැ. මොකද එහේ ඉරිසියාව නැහැ. කැපිලිකෙටිලි නැහැ.’ </span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">‘මම ඔවුන්ව ලෝකයේ වටේටම අරගෙන ගියා. ලෝකයේ බොහෝ තැන්වලින් සම්බන්ධතා හදලා දුන්නා. ඒත් ඔවුන් මාව සෑහෙන වේදනාවකට පත්කළා. මට ඒ ගැන කියන්න වචන නැහැ.’ චන්ද්රන් රත්නම් කියන්නේ දැඩි වේදනාවකින්ය. </span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-size: large;"><br style="box-sizing: border-box;" /></span>
<span style="font-size: large; font-weight: inherit;">මේ වෙද්දී චන්ද්රන් රත්නම්ගේ වැඩි අවධානය යොමුවී ඇත්තේ තමන්ගේ චිත්රපටි අධ්යක්ෂණය කිරීම සඳහාය. ඔහු දැනටමත් චිත්රපටි දෙකක් නිර්මාණය කිරීම සඳහා සැලසුම් කරමින් සිටියි. අපි ඔහු සමඟ පැය ගණනක් කතාකළෙමු. මේ ලියා තැබුවේ ඒ කතාවෙන් බිඳකි. ඔහුගේ කතාව ඇසූ කල ඔහු වෙනස් මිනිසෙක්ය යන්න සටහන් කර තබන්නට සිතුවෙමු. ඇමෙරිකාවෙන් ලංකාවට පැමිණ ලංකාවේ වේදනාකාරී පොළොව මත චිත්රපටි කරන්නට කල්පනා කිරීමම අපූරු කාරණයක්යැයි අපි සිතුවෙමු.■</span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-weight: inherit;"><br /></span></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="font-weight: inherit;"><a href="http://www.anidda.lk/%E0%B6%BB%E0%B6%AD%E0%B7%8A%E0%B6%B1%E0%B6%B8%E0%B7%8A%E0%B6%9C%E0%B7%9A-%E0%B7%80%E0%B7%9A%E0%B6%AF%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B7%80/" target="_blank">http://www.anidda.lk/%E0%B6%BB%E0%B6%AD%E0%B7%8A%E0%B6%B1%E0%B6%B8%E0%B7%8A%E0%B6%9C%E0%B7%9A-%E0%B7%80%E0%B7%9A%E0%B6%AF%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B7%80/</a></span></div>
<div class="guerrillawrap" style="background: rgb(248, 248, 248); border: 1px solid rgb(225, 225, 225); box-sizing: border-box; float: left; font-family: inherit; font-size: 16px; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 15.3906px; vertical-align: baseline; width: 770px;">
<div class="guerrillagravatar" style="border: 0px; box-sizing: border-box; float: left; font-family: inherit; font-stretch: inherit; font-style: inherit; font-variant: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px 10px 0px 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline; width: 73.7188px;">
</div>
</div>
</div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-224045005238454092018-10-14T20:12:00.001-07:002018-10-14T20:12:18.707-07:00ශ්රී ලංකාවේ ෆෙස්බුක් පාලනය අයර්ලන්තයේ සිට<br />
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
ශ්රී ලාංකිකයන් ෆෙස්බුක් අඩවියෙහි පළකරන විවිධ අදහස් දැක්වීම් අතරින් ජනවාර්ගික ගැටුම්වලට හේතුවන අදහස් දැක්වීම් පාලනය කිරීම සඳහා ෆෙස්බුක් ආයතනයේ අයර්ලන්තයේ ඇති කාර්යාලයක් විසින් කණ්ඩායමක් යොදවා ඇති අතර එම කාර්යාලය ජනාධිපති මෛත්රීපාල සිරිසේන හා ඔහුගේ පවුලේ සාමාජිකයන්ට එරෙහි දේශපාලන අදහස් දැක්වීම්ද පාලනය කරමින් සිටින බව වාර්තා වෙයි.<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-Fl1Y9z0AJ4w/W8QFJu0SByI/AAAAAAAAHw0/KEdjfI-a_3Y43lkgEQvDij7h16FQfZ4oACLcBGAs/s1600/facebook-users-people-diversity1-ss-1920%2B%25282%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="225" src="https://1.bp.blogspot.com/-Fl1Y9z0AJ4w/W8QFJu0SByI/AAAAAAAAHw0/KEdjfI-a_3Y43lkgEQvDij7h16FQfZ4oACLcBGAs/s400/facebook-users-people-diversity1-ss-1920%2B%25282%2529.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Add caption</td></tr>
</tbody></table>
<br />( පහළ යූටියුබ් ලින්ක් එකෙන් සම්පූර්ණ කතාව ගැන විස්තර කරපු රිවීව් එකක් බලන්න පුලුවන්.... )<br /><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe width="320" height="266" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/AyqUqZmFRSU/0.jpg" src="https://www.youtube.com/embed/AyqUqZmFRSU?feature=player_embedded" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
ෆෙස්බුක් අඩවියෙහි ජනාධිපති මෛත්රීපාල සිරිසේනගේ හෝ චතුරිකා සිරිසේන වැනි ඔහුගේ පවුලේ සාමාජිකයන්ගේ ඡායාරූප හෝ නම් සඳහන්වෙන ෆෙස්බුක් අදහස් දැක්වීම් ෆෙස්බුක් ආයතනයට මුදල් ගෙවා දැන්වීම් ලෙස පළකිරීම එම කණ්ඩායම විසින් අත්හිටුවා ඇත. ෆෙස්බුක් ආයතනයෙහි දැන්වීම් පළකරන ක්රමය වන්නේ යම් ෆෙස්බුක් පිටුවක් පළකරන පෝස්ටුවක් ඩොලර් කිහිපයක මුදලක් ගෙවා, වෙනත් ෆෙස්බුක් ගිණුම්වල නිව්ස් ෆීඞ් කොටසට දැන්වීම් ලෙස යැවීමයි. එලෙස පළකරන දැන්වීම්වල ජනවාර්ගි ක ගැටුම් ඇති නොවෙන අන්දමේ දේශපාලන අදහස් සටහන් වුවද එවැනි දැන්වීම්ද, ජනාධිපතිවරයාට හා ඔහුගේ පවුලේ සාමාජිකයන්ට අදාළ දැන්වීම්ද ප්රචාරය නොකිරීමට ෆෙස්බුක් ආයතනය කටයුතු කරයි. ඊට අමතරව දේශපාලන අදහස් රැගත් ෆෙස්බුක් පෝස්ට් තහනම් කළ අවස්ථා කිහිපයක්ද වාර්තා වී ඇත.</div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
පසුගිය මාර්තු මාසයේදී තෙල්දෙණිය හා දිගන ප්රදේශවල ඇතිවූ ගැටුම් හේතුවෙන් ජනාධිපති ලේකම් කාර්යාලයේ මැදිහත්වීම මත විදුලි සංදේශ නියාමන කොමිෂන් සභාව විසින් ෆෙස්බුක් ඇතුළු වෙබ් අඩවි කිහිපයකට පිවිසීම අවහිර කර තිබුණි. ඉන්පසුව ෆෙස්බුක් ආයතනයේ නියෝජිතයන් පිරිසක් සහ ශ්රී ලංකා රජය අතර සාකච්ඡුාවක් පවත්වා තිබුණු අතර ශ්රී ලංකාවේ රජය පාර්ශ්වයෙන් ෆෙස්බුක්හි පළවෙන අදහස් දැක්වීම් පාලනය කිරිම සඳහා ශ්රී ලංකාවේ කාර්යාලයක් පිහිටුවන ලෙස දැඩිව ඉල්ලීම් කර තිබුණි. ෆෙස්බුක් ආයතනය එයට එකඟ වී නොතිබුණු අතර ඒ වෙනුවට අයර්ලන්තයේ ඩබ්ලින්හි තිබෙන ෆෙස්බුක් සමාගමේ කාර්යාලයකට ශ්රී ලාංකිකයන් පිරිසක් බඳවාගෙන, ලංකාවේ ෆෙස්බුක් ගිණුම් පිළිබඳ පරීක්ෂා කිරීම පවරා ඇත.</div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
මේ වෙද්දි ෆෙස්බුක්හි සිදුවන අදහස් දැක්වීම් පිළිබඳව ලැබෙන පැමිණිලි සියල්ල එම කණ්ඩායම විසින් පරීක්ෂා කරනු ලබයි.</div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
අනිද්දා සමඟ අදහස් දක්වමින් ෆෙස්බුක් ආයතනය සමඟ සම්බන්ධතා පවත්වා ඇති තොරතුරු තාක්ෂණ නියෝජිතායතනයේ නිලධාරියෙකු ප්රකාශ කළේ ෆෙස්බුක් ගිණුම් පාලනය කිරීමේ කටයුතු ශ්රී ලංකාවේදී කිරීමට හෝ එයට ශ්රී ලංකා රජයේ මැදිහත්වීම් සිදුකිරීමට ෆෙස්බුක් ආයතනය එකඟ නොවූ බවයි. ජනාධිපතිවරයා විවේචනය කරන අදහස් දැක්වීම් පාලනය කිරීම මඟින් ශ්රී ලංකා රජය සමඟ ගැටුමක් ඇති කර නොගැනීමේ ප්රතිපත්තියක සිට ෆෙස්බුක් ආයතනය එම කටයුතු සිදු කරනවා විය හැකි බවය.</div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: "Open Sans", serif; font-size: 15px; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
- රේඛා නිලුක්ෂි හේරත්</div>
<div style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; font-stretch: inherit; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin-bottom: 15px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">
<span style="color: #444444; font-family: Open Sans, serif;"><span style="font-size: 15px;">( අනිද්දා පුවත්පතේ පළවුණ ප්රවෘත්තියක්.... පහළ ලින්ක් එකෙන් අනිද්දා වෙබ් එකට ගියොත් තවත් හෙළිදරව් රැසක් දකින්න පුලුවන්. ) </span></span><br /><span style="color: #444444; font-family: Open Sans, serif;"><span style="font-size: 15px;">http://www.anidda.lk/%E0%B7%81%E2%80%8D%E0%B7%8A%E2%80%8D%E0%B6%BB%E0%B7%93-%E0%B6%BD%E0%B6%82%E0%B6%9A%E0%B7%8F%E0%B7%80%E0%B7%9A-%E0%B7%86%E0%B7%99%E0%B7%83%E0%B7%8A%E0%B6%B6%E0%B7%94%E0%B6%9A%E0%B7%8A-%E0%B6%B4/</span></span></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-74442406474687752922018-09-30T01:47:00.001-07:002018-09-30T01:47:15.299-07:00මනි රත්නම්ගෙ ෆිල්ම් එක.... මනි රත්නම්ගෙ අලුත්ම චිත්රපටිය ආවා. බැලුවා. හොඳයි. ඒත් අඩුපාඩු ටිකක් තියෙනවා.... කෙටි රිවීව් එකක් මේ වීඩියෝවෙන් බලන්ඩ පුලුවන්....<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-8oV_7D9KcRA/W7CNcyaaqFI/AAAAAAAAHvw/q5AZNEqkEQo1kfxwU50iHA7p2TdIKn4TgCLcBGAs/s1600/simbu-rescued-mani-ratnam-and-chekka-chivantha-vaanam-team-dayana-erappa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="719" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-8oV_7D9KcRA/W7CNcyaaqFI/AAAAAAAAHvw/q5AZNEqkEQo1kfxwU50iHA7p2TdIKn4TgCLcBGAs/s400/simbu-rescued-mani-ratnam-and-chekka-chivantha-vaanam-team-dayana-erappa.jpg" width="298" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-ejARtD2VW7s/W7CNiSBbMdI/AAAAAAAAHv0/w2XwWWQn77owwaRnUmvQlRzECTLbZHMrQCLcBGAs/s1600/CCV.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="225" src="https://4.bp.blogspot.com/-ejARtD2VW7s/W7CNiSBbMdI/AAAAAAAAHv0/w2XwWWQn77owwaRnUmvQlRzECTLbZHMrQCLcBGAs/s400/CCV.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe width="320" height="266" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/h-xam65VgwA/0.jpg" src="https://www.youtube.com/embed/h-xam65VgwA?feature=player_embedded" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">මනි රත්නම්,
රෙහ්මාන්, සේදුපති, සිම්බු, අරවින්ද් සාමි, ජෝතිකා, ප්රකාශ් රාජ්, සේකර් ප්රසාද්,
සන්තෝෂ් සිවන් ඇතුළු සිනමාවේ දැවැන්ත නම් තොගයක් එක්ක නිර්මාණය කරපු චෙක්ක චිවන්ත
වානම් චිත්රපටියට ෆිල්ම් හෝල් හවුස්ෆුල් වෙන එක අහන්න දෙයක් නෙවෙයි.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">චිත්රපටිය
ඇවිල්ලා දවස් දෙකකට පස්සේත්, 29 වැනි සෙනසුරාදා දෙහිවල කොන්කෝඩ් එකට ගිය අපට ෂෝ එක
හවුස්ෆුල් නිසා මඟහැරුණා. එහෙමම කඩාගෙන මරදාන සිනෙසිටියට ගිහිල්ලා රෑ නවයෙ දර්ශනය
බලන්න තමයි අමාරුවෙන් හෝල් එකට රිංගගත්තෙ. දැක්ක විදියට සිනෙසිටියෙත් හවුස් ෆුල්.
සාමාන්යයෙන් සිනමාහල්වලට නොයන රසිකයෙක්ට වුණත් චෙක්ක චිවන්ත වානම් බලන්න නම්
අනිවාර්යයෙන් හෝල් එකකට යන එක වටිනවා. හෝල් එක ඇතුලෙ එනර්ජි එක, චියර්ස් එක්ක චිත්රපටිය
උපරිමයෙන් ෆීල් වෙනවා. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">රොමෑන්ටික්
චිත්රපටි, රාවන් වගේ චිත්රපටි කරපු මනි රත්නම් නැවතත් මෙවර යන්නේ නාගරික
ගැන්ග්ස්ටර්ලාගේ චිත්රපටියකට. තලපති චිත්රපටිය මහාභාරතයේ චරිත වර්ථමානයට ගැලපෙන
ලෙස ප්රතිනිර්මාණය කිරීමක්. චෙක්ක චිවන්ත වානම් කියන්නෙ පොන්නියින් සෙල්වන් කියන
1950 දෙමළ ඓතිහාසික කතාවෙ ආභාෂයෙන් හදපු චිත්රපටියක්. පරණ කතාව ලංකාවත් යටත්
කරගත්තු චෝල රජ කෙනෙක් සහ දරුවන් පිළිබද කතාවක්. චිත්රපටිය දැවැන්ත අපරාධකාරී ව්යාපාරිකයෙකු
සහ ඔහුගේ පුතුන් තිදෙනා අතර කතාවක්. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">අනිවාර්යයෙන්ම
මේ චිත්රපටිය මේ අවුරුද්දේ මෙතෙක් අප බලපු චිත්රපටි අතරින් හොඳම එක. චිත්රපටියේ
ඉන්න, ඉහළින් කීව විශිෂ්ඨයන් එකතුවුණාම කොහොමත් වටිනා චිත්රපටියක් නිර්මාණය
වෙනවා. එහෙත් මනි රත්නම්ගේ සහ සන්තෝෂ් සිවන්ගේ රූප මායාවල් එක්ක ගත්තාම මේකේ යම්
යම් අඩුවක් තියෙනවා. මොකද මේ චිත්රපටියේදී රූපරාමුවල රැඳී ඉන්න මනි රත්නම් උත්සාහ
කරන්නෙ නැහැ. ඒ වෙනුවට වේගයෙන් රූපයෙන් රූපයට මාරු වෙනවා. ඒකට හේතුවක් තියෙනවා.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">චෙක්ක චිවන්ත
වානම් කියන්නෙ එපිසෝඩ් අටක විතර සීරීස් එකක් විදියට කරන්න තිබුණු සංකල්පයක්.
හිතන්න. මේ චිත්රපටියට ප්රධාන චරිත හතරක් තියෙනවා. නළුවෝ හතරදෙනෙක්. මේ
හතරදෙනාටම සමව සලකන්න වෙනවා. තව කාන්තා චරිත, ප්රකාශ් රාජ්ගේ සේනාපති චරිතය වගේ
ඒවා හමුවෙනවා. මේ සියළු චරිත එක්ක පැය දෙකහමාරක් ඇතුලෙ කතාවක් කියන්නත්
සිද්ධවෙනවා. අපි චිත්රපටියක් බලද්දී ඒකෙ ඉන්න චරිත විසින් ගන්න තීරණ එක්ක
අපි ගැටගැහෙන්න ඕන. එහෙත් මේ වගේ චරිත ගොඩක් ඉන්නවානම් එක චරිතයක් එක්ක අපට
මුහුවෙන්න ලැබෙන්නෙ බොහොම පොඩි වෙලාවක්. සමහර වෙලාවට එක ඩයලොග් එකකින් අපට චරිතයක්
එක්ක මුහුවෙන්න වෙනවා. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">සමහර තැන්වල
සාර්ථකයි. වර්ධාන් එක්ක<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ප්රේක්ෂකයා
ගැටගැහෙනවා. වර්ධාන් ඩයලොග් දෙක තුනකින් තමන් කළ දේවල් කළේ ඇයි කියලා කියනවා. ඊතිව
හඳුන්වාදෙන සීන් එක උපරිමයි. එතැනින් පස්සෙ බලන අපි ඊතිට ලව් කරන්න ගන්නවා. ඒත්
අනෙක් චරිත සියල්ලටම සමීප වෙන්න අසීරුයි. රසූල්ට පවා අපි ආදරය කරන්නෙ ඒ චරිතය කරන
විජේ සේදුපති නිසා නෙවෙයි. චිත්රපටිය බලද්දී කාටහරි අඩුවක් දැනුණොත් ඒ අසාර්ථක
තැන් ටික ගැන තමයි. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">එක පැත්තකින්
මනි රත්නම්ම අපට පෙන්වලා දුන්න දැවැන්ත කාන්තා චරිත මේ චිත්රපටියෙදී මුණගැහෙන්නෙ
නෑ.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">අනෙක බොහෝ
අවස්ථා එක්ක අපට ඉමෝෂනලි කනෙක්ට් වෙන්න බැහැ. චිත්රපටියේ තියෙන මරණ අතරින් එකක්
හැර අනෙක් එකක්වත් අපව ෂොක් කරන්නෙ නැහැ. ඒත් එකම එක මරණයක් විතරක් උපරිමයෙන්
ඩිලිවර් කරලා තියෙනවා. චිත්රපටිය නොබලපු අයට ස්පොයිලර් නිසා ඒක කියන්න බැහැ. ඒ
මරණය ලස්සන රොමෑන්ටික් දර්ශනයක් මැද්දෙ එකපාරම එන ස්නයිපර් පහරකින් එන බව කියන්න
පුලුවන්. සන්තෝෂ් සිවන්ගෙ සුන්දර රූපරාමු මැද්දට ඒ ෂොකින් සීන් එක එනවා. ඒ
හැරුණුකොට චිත්රපටියෙ සිද්ධවෙන මරණ හැටහුටහමාරම වේගයෙන් සිද්ධවෙනවා. කවුරුවත්
හරිහැටි අඬන්නෙවත් නැහැ. තවත් සමහර චරිත අතුරුදන් වෙනවා. ඔහේ අත්හැරලා දානවා. <br />
<br />
අරුන් විජේ ඩිලිවර් කරන මර්ඩර් ටික හැර අනෙක් ගොඩක් මර්ඩර්ස් වලදී මරණ කෙනාගෙන්
වුණත් ලොකු ෆීලින් එකක් මැවෙන්නෙ නැහැ. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">චිත්රපටියෙ
ස්කෝර් කරනවා තුන්දෙනෙක්. ඒ තමයි සහෝදරයො තුන්දෙනා. හොඳට කල්පනා කළොත් වැඩිපුරම
ස්කෝ කරන්නෙ සිම්බු. සිම්බු එක්ක තමයි හෝල් එකේ හිටපු ප්රේක්ෂකයො වැඩිපුරම
බැඳුනෙ. දෙවැනියා අරවින්ද් සාමි. මේ චිත්රපටිය නැවත සිනමාවට ආපු අරවින්ද්සාමිට
නියම වටිනාකම දුන්න චිත්රපටියක්. අරුන් විජේගෙ ඇතුලෙ තියෙන අපූරු ටැලන්ට් එක මේ
චිත්රපටියෙන් මතු වෙනවා. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">අන්තිමට ඉතින්
සුපුරුදු ලෙස, විජේ සේදුපති...... උඹ නම් මාරයි. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />
රෙහ්මාන්... ඔබ දෙවියෙක්.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />
සේකර් ප්රසාද්... උඹ චිත්රපටි කපනවා කැපිල්ලක්!! තනි ඇහැට කඳුලක් එන
විදියට.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">සන්තෝෂ්
සිවන්... උඹ කැමරාකාරයෙක් වුණාට කවියෙක්. සිත්තරෙක්.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">මේ හැම
දක්ෂයාම එකතුවෙද්දී ප්රොජෙක්ට් එක ෆිල්ම් හෝල් පුරවන්න සමත් වෙනවා.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<br />උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-23539918998744616412018-09-18T04:34:00.000-07:002018-09-18T04:34:26.319-07:00මගේ සන්නා වර්ණනාව<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
උසස්පෙළ ඉවරවෙලා මම ගමේ ගියා. මාසයක් දෙකක් ගමේ කොල්ලො එක්ක රවුම් ගහන්න පටන්ගත්තා. රවුම් කියන්නෙ යාලුවො සෙට් එක එක්ක පිස්සුම කෙළින්න පටන්ගත්තා. ඒත් හිත ඇතුලෙන් අවුලක් තිබුණා. ගමේ ඇවිත් රවුම් ගහලා මමත් සාමාන්ය කොල්ලෙක් වෙයිද? පොඩිකාලෙ ඉදන්ම මට සාමාන්ය එකෙක් වෙන්න ඕනවුණේ නැහැ. ගමේ එකෙක් වෙන්න ඕනවුණේත් නෑ. ටික දවසකින් පස්සෙ එක් දවසක මම ආයෙමත් වහාම කොළඹ එන්න පිටත්වුණා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-dlabH6g5qC0/W6DieemdeyI/AAAAAAAAHsY/21nR9Eo5VfQwQ2600r1szmkUCYHpIUcLQCLcBGAs/s1600/41294799_2098898110364296_6548803430989692928_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="628" data-original-width="960" height="261" src="https://1.bp.blogspot.com/-dlabH6g5qC0/W6DieemdeyI/AAAAAAAAHsY/21nR9Eo5VfQwQ2600r1szmkUCYHpIUcLQCLcBGAs/s400/41294799_2098898110364296_6548803430989692928_n.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
<br /></div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px;">
</div>
<a name='more'></a><br /><br />
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
කොළඹ ආවාට පහුවදාම මම ගියෙ රොටරියට. එතකොට මට කොළඹ ඇවිත් කරන දේ ගැන තේරුමක් තිබුණෙ නැහැ. මට ලියන්න පුලුවන් කියන එක විතරක් දැනගෙන හිටියා. මං සජීවීව දැකලා තියෙන ලියන්නා ළඟට යන්න පුලුවන්නම්. මම හිතුවෙ ඒක. ඒ හින්ද මම ඒ ලියන්නාව හොයාගෙන තමයි රොටරියට ගියෙ. සන්නස්ගල සර්. එයා ලඟ වැටුපක් නැතිව හරි වැඩ කරන්න ලැබුණොත් ගොඩ. එතැනින් එහා ගොඩ යන හැටි මං දන්නවා. ( මම අහලා තියෙන විදියට එතකොට සන්නස්ගල සර් ලඟ උසස්පෙළින් අවසන් කරපු හොඳම ශිෂ්යයෙ වැඩ කළා. එයා නැතිවෙලාවට ක්ලාස් කරන්න, ටියුට් හදන්න, සෝදුපත් කියවන්න වගේ වැඩවලට. )</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
සර් රොටරියෙ ඔෆිස් එක ඇතුලෙ හිටියෙ. ඇතුලට ගිහින් කතා නොකර, එළියට එද්දී කතාකරන්න මම හිතුවා. ඔන්න සර් එළියට එනවා. මමත් ගුරු භක්තිය දෝතින්ම අරගෙන වැඳලා කතාකරනවා කියලා හිතුවා. ඉස්සරහට ගිහින් ‘සර්’ කියලා, දණගහලා වැන්දා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
හෙණගහපං. මං වැඳලා ඔලුව උස්සද්දී මේ සර් කාරයා මාව මඟහැරලා ක්ලාස් එක පැත්තට යනවා. ‘බුදුසරණයි’ කියල කිව්වෙවත් නෑ. වටේ පිටේ හිටපු ළමයි, අම්මලා ඔක්කොම මගේ දිහා බලාගෙන. යකෝ මම ආවෙ අනාගතේ හොයාගෙන. මේ සර් කාරයාට මේක සෙල්ලමක්. ඒත් අම්මප ඒ වෙලාවෙ මට හිනා ගියා. කේන්තිය එකපාර නිවුණා. ‘මට ගෝලයො නැහැ.’ සන්නා නිතර කියපු බව මතක් වුණා. ශිෂ්යයො. උං මාව පාස් කරන්න ඕන. සන්නා කියපු හැටි සිහිවුණා. සන්නා ගුත්තිලය උගන්වද්දී මොන තරම් ආසාවෙන් ඉගැන්වුවාද කියලා මතක් වුණා. ‘තහනම් උත්තේජක’ වලින් ගුත්තිල හොරකරලා වීණා තරඟය දිනපු බව සන්නා අපට උගන්වපු හැටි මතක් වුණා. හරි. උඹ වඳිනවට කැමති නෑනෙ සර්. ඉඳපං. මාත් උඹව අතික්රමණය කරන්නං. ඒ මොහොතෙ හිනාවෙවීම මම හිතාගත්තා…</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ටික දවසකට පස්සෙ රාවයට යන්න අවස්ථාව ලැබුණා. මට කියලා පාරක් ලැබුණා. මම මගේ දෛවය වෙන විදියකට ලියාගත්තා. ප්රබන්ධ ලේඛකයෙක් වෙනුවට මාධ්යවේදියෙක් වෙන්න උණක් මට හැදුණා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
********************************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
මම සන්නා ගැන මුලින්ම දැනගත්තෙ ශ්රී සඟරාවෙන්. පොඩි කාලෙ. එයා වසන්තය එනවා සත්තයි ලියපු කාලෙ. අදත් මං සන්නස්ගලගෙ ආසම පොත වසන්තය එනවා සත්තයි. නොස්තැල්ජියානු මතකය නිසා වෙන්න ඇති. මං පුංචි කාලයේ අපේ අම්මයි, නැන්දයි දෙන්නා ශ්රී සඟරාව ගෙනල්ලා හුවමාරු කරගෙන කියවනවා. ඒකෙ පොතක් විදියට හදන්න පුලුවන් අතිරේකයක් විදියට තමයි වසන්තය එනවා සත්තයි ආවෙ. මමත් කොළ එකතුකරලා පොත හැදුවා. අම්මප. ඒකෙ තිබුණු වෙන මොනවහරි වල්පල් කතා ගොඩක් අතරින් වසන්තය එනවා සත්තයි තෝරගෙන මම කියෙව්ව. ඒ සන්නස්ගලයෙක්ව දැනගෙන නෙවෙයි. අර තිබුණ එව්ව එකක්වත් රහක් නැති එව්ව නිසා. වසන්තය එනවා සත්තයි විතරක් රහට තිබුණු හින්දා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
*********************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ඊළඟට සන්නස්ගලගෙ වස්සානය ඇතුළු මෙකී නොකී පොත්පත් හොස්ටල් එකේ ඇඳ යට හංගගෙන කියෙව්වා. දැං බලද්දී කරුණාසේන ජයලත්ගෙ ආදර කතා ටිකයි, දිනේෂ් කොළඹගේ ලියපු පොතයි හැරුණාම මම කියවලා තියෙන සිංහල ආදර කතා ඔක්කෝම සන්නස්ගල ලියපුවා. මට දැන් මතකයේ තියෙන්නෙත් ඒවා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
සන්නස්ගල අපේ පැත්තෙන් ආපු කෙනෙක් බව දැනගත්තා. සමහර පොත්වල බණ්ඩාරවෙල, හපුතලේ ගැන විස්තර කරලා තිබුණා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ගමෙන් ඇවිත් කොළඹ දිනන හැටි මම ඉගෙනගත්තා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
*****************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
උසස්පෙළ කරද්දී සිංහල තෝරාගත්තෙ අහම්බයෙන්. අම්මා මට උසස්පෙළ ආට් කරන්න ඉඩ දුන්නෙ එකම දැඩි කොන්දේසියක් මත. ‘ඉංග්රීසි සාහිත්ය කරන්න ඕන’. කොන්දේසිය ඒකයි. ඉතිහාසය, දේ. විද්යාව සහ ඉංග්රීසි සාහිත්ය මම තෝරාගත්තා. පොඩි කාලෙ ඉඳන්ම අපේ ඔලු හදලා තිබුණෙ සිංහල සාහිත්යය වගේ විෂයන් උසස්පෙළට කිරීම මදිකමක් කියලා. අඩු තරමේ ආට් කරන එකම මදිකමක්. ඒත් මම ආට් කරන්න තරම් කැරළිකාරයෙක් වුණා. සිංහල කරන්න හිතුවෙ නැහැ. ඒත් ඉස්කෝලෙ ඉංග්රීසි සාහිත්ය කරන්න හිටියෙ ළමයි හතරදෙනයි. ඉස්කෝලෙන් ඉල්ලුවා පුලුවන් නම් ඒ හතරදෙනාට වෙන විෂයන් තෝරගන්න කියලා. හ්ම්…. අන්තිමේදී සිංහල වගේ ‘පල්’ විෂයක් තෝරගන්න වුණා. ( සිංහල පල් විෂයක් යැයි සටහන් කළාට මගේ යටිහිතේ සිංහල කරන්න ලොකු ආසාවක් තිබුණා. )</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
අම්මප.. මම ඉතිහාසයයි, දේ. විද්යාවටයි ටියුෂන් ගියෙ නැහැ. මම කරපු විෂයන් තුනටම මම ආදරය කළා. විෂයකට ආදරය කරද්දී ඒ විෂයෙන් උසස්පෙළ සමත්වෙන එක කොච්චර ලේසිද කියලා මම දැනගෙන හිටියා. සිංහල වලට විතරක් ක්ලාස් ගියා. ඒ සන්නා නිසා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
හැම බදාදාම තිබුණු සිංහල ක්ලාස් එකෙන් පස්සෙ බ්රහස්පතින්දා ඉස්කෝලෙදී සන්නස්ගල කියපු විහිළු, අර්ථ දෙකේ කතන්දර, කොල්ලො බයිට් කරපු හැටි ඇක්ට් කරලා ක්ලාස් නොආ අයට පෙන්නන එක මා ඇතුළු සෙට් එකකගෙ වැඩක් වෙලා තිබුණා. ඒ ඇක්ටින් එකේදී අපි අතිනුත් කෑලි දාපු හැටි මතකයි.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
අරෝෂ් කියලා මගෙ යාලුවෙක් හිටියා. පොර හැමදාම ‘ගල් ඉබ්බා’ කියල බයිට් වෙනවා. කොහොමත් පොරට තිබුණෙ ගුටිකන ටයිප් එකේ පැණි මූණක්. හැමදාම වගෙ පොර සන්නස්ගලගෙන් කින්ඩියක් කරනවා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
සයන්ස්, මැත්ස් කරපු ළඟම යාලුවන්ව කාඩ් නැතිව ක්ලාස් එක ඇතුලට ස්මගල් කරලාත් තියෙනවා. සයන්ස් කරපු උනුත් එහෙම හොරෙන් ක්ලාස් ආවෙ ඉගෙනගැනීමේ ආශාවටම නෙවෙයි. සන්නස්ගලගෙ රසවත් ක්ලාස් එක විඳින්න.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
මෙච්චර අපි ආසාවෙන් විඳපු සන්නස්ගල කියන්නෙ නිකන්ම ස්ටෑන්ඩ්අප් කොමඩියන් කෙනෙක් නෙවෙයි. සන්නස්ගල කරපු ජෝක් ඇහෙද්දීම මට තේරුණා ගොඩක් වෙලාවට මේ ජෝක් වලින් අපට ‘සම්මතය’ ප්රශ්ණ කරන්න උගන්වනවා කියලා. උදාහරණයක් විදියට උඩිනුත් කිව්ව ගුත්තිල - මූසිල ගැන කතාකරද්දී. ඒක ගැන ජෝක් කරද්දී. මට මතකයි තොටගමුවේ රාහුල හිමි ගැන කියපු දේවල්. ඒවා නිකන්ම හිමිනමකට කරන අපහාසයක් නෙවෙයි. රාහුල හිමිගෙ කවි ඇතුලෙන්, රාහුල හිමි සහ හයවැනි පරාගේ දියණිය අතර තිබුණු ආදර කතාව මතු කරලා ගත්තා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
‘සකා <a class="_58cn" data-ft="{"type":104,"tn":"*N"}" href="https://www.facebook.com/hashtag/%E0%B6%9A%E0%B7%8F?source=feed_text&__xts__%5B0%5D=68.ARCzEQOxVn2sX7wx3rMDcYdpVjJPmkicakK1TaGQYFb4ntaB3Vv05cEcNOrQ6U0K6LONNG35OX2KiBVzX9xeAn6Y9CMcVD6BtsI0EhYRpeajIoOBiV-txWPOFNMX_Dq7joMubHS8taU2qWwZcehB0w-aBltdbxdJVwJ7isDNCwvTdzsrELkQIg&__tn__=%2ANK-R" style="color: #365899; cursor: pointer; font-family: inherit; text-decoration-line: none;"><span class="_5afx" style="direction: ltr; font-family: inherit; unicode-bidi: isolate;"><span aria-label="hashtag" class="_58cl _5afz" style="font-family: inherit; unicode-bidi: isolate;">#</span><span class="_58cm" style="font-family: inherit;">කා</span></span></a>.’ තව කතාවක් මට මතකයි. සන්නස්ගල මතක් කළා ශක්රයාගේ පඬුපුල් ආසනය උණුවෙන්නේ එක්කෝ ගැහැණු කේස්වලට, නැත්නම් සල්ලි තියෙන ඉහළ පන්තියෙ අයගෙ කේස්වලට බව. සාමාන්ය දුප්පත් මිනිස්සුන්ගෙ කේස් වලට ශක්රයාගේ පඬුපුල් ආසනය උණුවෙලා නැති බව කිව්වා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
තවත් වෙලාවක කිව්වා ළමයි හම්බවෙන්න එක එක දෙවිවරු වටේ කැරකෙන අය ගැන. ‘දෙවියො වටේ කැරකෙන වෙලාවෙ මා වටේ කැරකුණානම්…’ සන්නස්ගල කිව්වා. ඒවා කිව්වෙ නිකන්ම කින්ඩියට නෙවෙයි. ඔහු සමාජයේ ආකල්ප ප්රශ්ණ කළා. ජාතික ප්රශ්ණය, ඉතිහාසයේ තියෙන විහිළු කොටස් විතරක් නෙවෙයි වල්මත් වෙන ඒලෙවල් ළමයි ගැනත් සන්නස්ගල කිව්වා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
සමාජය සහ සම්මතය ප්රශ්ණ කිරීම මම සන්නස්ගලගෙන් ඉගෙනගත්තා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
****************************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ලේඛකයෙක් වෙලා හිඟා කාපං. අම්මා මට නිතර කිව්වා. ඒත් මං දැක්කා සන්නස්ගල කියන ලේඛකයා කාගෙන්වත් හිඟාකන කෙනෙක් නොවන විත්තිය. ලිවීම පැත්තෙන් ඉස්සරහට යනවාද කියන දෙගිඩියාවෙන් හිටපු මම ස්ථීරවම ලියන්න තීරණය කළේ සන්නස්ගල නිසා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
****************************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
නොස්තැල්ජියාව නිසා වස්සානයට කැමතිවුණත්, සන්නස්ගලගෙ අනෙක් කැමතිම පොත ‘අම්මා.’ ඒකේ තියෙන කතා ඇත්තද? අතිශයෝක්තියද? වගේ ප්රශ්ණ මට අදාලම නැහැ. මේ වගේ ඇත්ත කතා මහපොළොවෙ තියෙන බව මම දැං ඇස්වලින් දකිනවා. අම්මා පොතේ තියෙන්නෙත් අපේ ගම. මගේ මතකෙට දැන් නොආවත්, සන්නස්ගලගෙ අම්මා පොත ගැන ලංකා පත්තරේට කවියකුත් යවපු බව මට මතකයි. ‘ මගේ අම්මා කඳුලු අම්මා, ඔබේ අම්මා සිනහ අම්මා.’ ඒකෙ දෙපදයක් විතරක් දැන් මතකයේ තියෙනවා.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
*******************************************</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
මේ ඔක්කොම පහුකරලා සන්නස්ගලව මට මුණගැහුණෙ 2015 මහමැතිවරණයෙන් පස්සෙ. එතකොට හිටියෙ වෙනස්ම සන්නස්ගල කෙනෙක්. අපි වගේ එකෙක්ට ආශ්රය කරන්න සුදුසුම සන්නස්ගල ඒ සන්නස්ගල. කලින් ඇසූ දේවල් සියල්ල වෙන විදියකට අහන්න ලැබුණා…..</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
දැන් ආයෙමත් සන්නස්ගල කියන්නෙ ට්රෙන්ඩ් එකක්.. තැප්රොබේනියන් කියන්නෙ අලුත් කල්ට් එකක්.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
තැප්රොබේනියන් හදන කාලෙ ගිහින්, වැඩවලට උදව් වෙන්නම් කියලා කිව්වාට ඒ සපෝට් එකට ඒ පැත්තෙ යන්න බැරිවුණා. සන්නස්ගල තැප්රොබේනියන් හදනකොට අපට අලුත් පත්තරයක් හදන්න මහන්සි වෙන්න වුණා. ඒ කොහොමවුණත් සන්නස්ගල වටේට බොහෝදෙනෙක් සිටි නිසා අපි නොගිය එකෙන් අවුලකුත් නැහැ. තැප්රොබේනියන් එකේ එක පොත් එළිදැක්වීමකටවත් යන්න වුණේ නැහැ. නුදුරේදී යන්න වෙන එකකුත් නැහැ…..</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-bottom: 6px; margin-top: 6px;">
ඒත් මගේ ගමෙන් ආපු සන්නස්ගල මගේ ජීවිතේට බලපෑම් කරන එක නවතින එකක් නැහැ.</div>
<div style="background-color: white; color: #1d2129; display: inline; font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 14px; margin-top: 6px;">
සතියේ පත්තර හැටහුරහමාර කියෙව්වාම ආයෙමත් අපට කියවන්න වෙලාවක් ඉතිරිවෙන්නෙ නැහැ. සතියේ කියවීම් කෝටා එක පත්තර කියෙව්වාම ඉවරවෙනවා. ඉතින්, කාලයකින් පොතක් කියවලා නැහැ. කලා රසවින්දනය සඳහා වූ අවශ්යතාවය සම්පූර්ණ කරගන්නෙ චිත්රපටි නැරඹීමෙන් සහ සිංදු ඇසීමෙන්. යුද්ධය ගැන ලියැවුණු පොත් කිහිපයක්, සන්ස්ගලගේ ලලනායනය, ඉන්දික ගුණවර්ධනගේ පොත, ප්රියාන් ආර්. විජේබණ්ඩාරගේ පොත විතරයි පහුගිය අවුරුදු දෙකකට විතර කියෙව්වෙ. ඒත් සන්නස්ගලගේ කොළඹ කතාව කියවන්නට නුදුරේ වෙලාවක් හොයාගන්නා බව විශ්වාසයි……</div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-26976574584807273682018-09-14T21:02:00.000-07:002018-09-14T21:08:14.215-07:00විශ්වරූපම් 2<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-ckQkr7n_I6c/W5yCBp5RUoI/AAAAAAAAHrM/N7vlP_njkNAeyChFc2s1QXrRvsJnOdcjwCLcBGAs/s1600/1533894318_vishwaroopam-2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="818" height="220" src="https://3.bp.blogspot.com/-ckQkr7n_I6c/W5yCBp5RUoI/AAAAAAAAHrM/N7vlP_njkNAeyChFc2s1QXrRvsJnOdcjwCLcBGAs/s400/1533894318_vishwaroopam-2.jpg" width="400" /></a></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ජානුස් කියන්නේ රෝමානු විශ්වාසයන්හි එන ඔලු දෙකේ දෙවිකෙනෙක්. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අතීතය සහ අනාගතය එකවර දැකිය හැකි බව කියනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ජනවාරි මාසයට ඒ නම ලැබෙන්නට හේතුව ජානුස් බවත් කියනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ජානුස් දෙවියන් නියෝජනය කරන බොහෝ දේ අතර ‘ද්වීමාන’ බව තියනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ද්විත්ව බව, ද්විඝට්ටනය, දෙපත් නයා, ද්විරූප බව හෝ ඕනෑම වචනයකින් අපේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">හිසට එන හැඟීම් ජානුස් නියෝජනය කරනවා. හොඳ - නරක යන්න නිරූපණය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කරන්නේත් ජානුස්</span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;">. </span><br />
<a name='more'></a></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-_sde12uIHF0/W5yDIkwg8jI/AAAAAAAAHrg/fpYcVk9tqiM8TdosyCan8javASUDonvRQCLcBGAs/s1600/vi.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="536" data-original-width="1280" height="167" src="https://4.bp.blogspot.com/-_sde12uIHF0/W5yDIkwg8jI/AAAAAAAAHrg/fpYcVk9tqiM8TdosyCan8javASUDonvRQCLcBGAs/s400/vi.JPG" width="400" /></a></div>
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<b id="docs-internal-guid-2dee0891-7fff-1cc2-6fbd-a43fa18b8deb" style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් හසන්ගේ විශ්වරූපම් 2 චිත්රපටියේ තැනකදී ජානුස් දෙවියන්ගේ පිළිරුවක් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">පෙන්වනවා. </span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;">පිළිරුවෙහි මුහුණු දෙක හොඳින්ම පෙන්වනවා. මේ පිළිරුව කමල්ගේම ද්වීරූපී </span><br />
<span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;">සිනමාව </span><span style="color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මනාව සංකේතවත්</span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;"> කරනවා. මොකක්ද මේ ද්වීරූපී සිනමාව? </span></div>
<br />
<b><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>හොඳ - නරක</b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නායගන් චිත්රපටියේ ක්ලයිමැක්ස් එකේ</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">දී කමල් හසන්ගේ අතිශය ජනප්රිය දෙබසක් තියෙනවා. වේලු නායගර්ගේ මුණුපුරා අහනවා ‘ඔයා හොඳ කෙනෙක්ද? නරක කෙනෙක්ද?’ කියලා. චිත්රපටියේ ඊට බෙර 'හතරදෙනෙක්ට කන්න දෙන්න කරන කිසිදෙයක් වැරදි නැහැ' කියන</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> මතයෙ</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> හිටපු </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> වේලු නායකර් හෙවත් කමල් තමන්ගෙ මුණුපුරාට</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> උත්තර දෙනවා ‘දන්නෙ නැහැ’ කියලා. කමල්ගේ හැමවිටම හොඳ - නරක අතර ගැටුම තමන්ගේ සිනමාව මැද්දේ සියුම් සාකච්ඡාවකට නඟනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් මුල් චිත්රපටියේදීත් කමල්ගෙන් ඔහුගේ බිරිඳ අහනවා ‘ඔයා හොඳ කෙනෙක්ද? </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නරක කෙනෙක්ද?’ කියලා. ඔහු උත්තර දෙන්නේ ඔහු හොඳ සහ නරක කියන දෙකම බව. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ගේ චිත්රපටිවල කමල් ලියූ ප්රධාන චරිත කිසිවක් රැජිණි, විජේ වැනි නළු නිළියන් රඟපෑ චරිත </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මෙන් තමන් කරන කියන දේවල් සම්පූර්ණයෙන් නිවැරදි බව විශ්වාස කළේ නැහැ. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මේක කමල්ට සම්බන්ධයක් නැති වෙන චිත්රපටියක විහිළු දර්ශණයක ලස්සනට එනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඒ සිවකාර්තිකේයන් රඟපෑ රැජිනි මුරුගන් චිත්රපටියෙ. ඒ චිත්රපටියෙ රැජිණි මුරුගන්ගෙ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තේ කඩය විවෘත කරගන්න කමල්, රැජිණි, එම්.ජී.ආර්. කියන නළුවො තුන්දෙනාට ඇඳගත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තුන්දෙනෙක් එනවා. ඒ තුන්දෙනා අතරින් එම්.ජී.ආර්. සහ රැජිණි යන දෙන්නාම කඩේ ගැන </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ස්ථීර කතාවක් කියනවා. කමල් ‘හ්ම්….. අ….. ම්……’ කියමින් කල්පනා කරනවා. එතකොට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">රැජිණි මුරුගන් ‘ඕන නෑ සර්. හරි හරි. ඔය රිබන් එක කපන්න’ කියලා කඩේ විවෘත කරනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ගොඩක් දෙමළ චිත්රපටිවල කවුරුහරි නොතේරෙන දෙයක් කීවොත් ‘ඔයා කමල් සර් වගේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නොතේරෙන දේවල් කියනවා’ කියල දෙබසක් එන අවස්ථා තියෙනවා.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/fMT1Wd9lFHA/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/fMT1Wd9lFHA?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ගේ චරිත හොඳ - නරක අතර දෝලනය වෙනවා. ඒ දෝලනය විසින් කමල්ගේ චිත්රපටිවල </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කතාව ගලායනවා. ඒ නිසා රැජිණිට, විජේට වගේ දුෂ්ඨයාට විරුද්ධව සටන් කිරීමෙන් එහා ගිහින් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් රඟපාන චරිතවලට තමන් සමඟම සටනක් තියෙනවා. </span></div>
<b><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>දෙවියන් සහ යක්ෂයා</b></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b><br /></b></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/3NnlsEtpSpo/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/3NnlsEtpSpo?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b><br /></b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">‘මමයි දෙවියන්…’ කමල්ගේ චිත්රපටි බොහොමයක දෙබස්, ගීත අතර තියෙනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තමන් දෙවියන් යැයි කියන දෙබස් බොහොමයක් කමල්ගේ චිත්රපටිවල තියෙනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවියන්ද මනුෂ්යයෙක් බව බව කියන්නට කමල් උත්සාහ කරන බව ඒ දෙබස්වලින් පේනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ගේම ආලවන්දන් චිත්රපටිය ගත්තොත් එහි සිටින නිවුන් සහෝදරයන් දෙදෙනාගෙන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">එක් අයෙක් දෙවියන්ද, අනෙකා යක්ෂයාද නියෝජනය කරනවා. ඒත් හැමවිටම දෙවියන්ගේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">චරිතය ඇතුලෙන් යක්ෂයාගේ ලක්ෂණත්, යක්ෂයාගේ චරිතයෙන් දේව ලක්ෂණත් පෙන්වනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඒ සියල්ල තුළ මනුෂ්යත්වය කමල් පෙන්වනවා. ලෝකය පවතින්නේ මනුෂ්යත්වය මතම නොවේද. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ගේ පෑනෙන් ලියැවෙන චරිත දෙවියන්ගේ කතාව ගේන හැමවිටම ඒ කතාව කියැවෙන්නේ</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> ස්ථීරසාරව, නිශ්චිතව නෙවෙයි. මම දෙවියන් කියන එක නිශ්චිතව කියන්නෙ නැහැ. ඒ වෙනුවට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අතුරු ක්රම පාවිච්චි කෙරෙනවා. බොහෝ අවස්ථාවල 'අනේ දෙවියනේ්' කියලා චරිතයක් කෑගහද්දී </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් 'ඇයි?' කියලා අහනවා. මේ වගේ දෙවියන්ව සිහිකරද්දී කමල් කොහෙන් හෝ එන අවස්ථා, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවියන්ව සිහිකරද්දී කමල් උත්තර දෙන අවස්ථා, දෙවියන් නැතැයි කියද්දී 'දෙවියන් නැතැයි මා </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කීවේ නැහැ' කියලා කමල් උත්තර දෙන අවස්ථා තියෙනවා. දෙවියන් නැතැයි මා කීවේ නෑ වගේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">උත්තරයක් කමල් දෙන මොහොතක කමල් උත්තරය දෙන්නේ දෙවියන් විසින්ම ඒ උත්තරය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙනවා වගේ. ඔබ දිනෙක මනුෂ්ය වේශයෙන් ඉන්න දෙවියන්ටම 'දෙවියන් නැහැ' කීවොත් දෙවියන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නැවත ඔබ දිහා බලන බැල්ම කමල්ගෙන් එනවා. එහෙම නැත්නම් කොමඩි දර්ශණවලදී කමල් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවියන් කරනවා. කමල් විසින් අපේ කලාපයේ මිනිසුන් තුළ තියෙන දේව විශ්වාසය එහෙම </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span>
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තිබියදී තමන් විශ්වාස කරන අනාගමික දර්ශණය සමාජගත කරන්න උත්සාහ කරනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මිනිසුන් දෙවියන්ව විශ්වාස කරපුවාවේ. කමල් එක් ආගමක් විශ්වාස කරන්නෙ නැහැ. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">'මට ආගමක් නැහැ. ඒත් මම කිසිම ආගමක හතුරෙක් නෙවෙයි.' දේශපාලනයට ආ පසුවත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් නිර්භීතව ඒ බව කියනවා. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b><br /></b></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>විශ්වරූපම් 2</b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් චිත්රපටිය තමන් ලිව්වේ බොහෝ කාලයට කලින් බව කමල් කියනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඒත් කමල් ලියූ පිටපත් ඇසුරෙන් චිත්රපටි කළ සංගීත් ශ්රීනිවාස රාඕ වැනි අධ්යක්ෂවරුන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">බොහෝ දෙනෙක්ව මුණගැහුණත් ඔවුන් ඒ විශ්වරූපම් කරන්න කැමැත්ත පළකරලා තිබුණේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නැහැ. ඒ නිසා කමල්ටම තමන්ගේ චිත්රපටිය අධ්යක්ෂණය කරන්නටත් නිෂ්පාදනය කරන්නටත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">සිදුව තිබුණා. චිත්රපටිය ලියද්දීම කමල් චිත්රපටි දෙකකට කතාව ලියා තිබුණා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් 2 චිත්රපටිය නරඹන්නට නම් අනිවාර්යයෙන්ම විශ්වරූපම් පළවැනි චිත්රපටිය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නරඹා සිටිය යුතුයි. දෙවැනි චිත්රපටියේදී කමල් කරන්නේ පළමු චිත්රපටියේදී ඇතිවූ ප්රශ්ණ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කිහිපයකට පිළිතුරු ලබාදීම වැනි යමක්. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් රඟපාන්නේ මුස්ලිම් ජාතික ඉන්දීය රෝ ඒජන්තයෙකුගේ චරිතයක්. ‘මුස්ලිම්’ ලේබලය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">රැගෙන ලොවපුරා අපරාධකාරී ක්රියාවල යෙදෙන පුද්ගලයන්ට විරුද්ධව මේ සෙබලා සටන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කරනවා. ඒ ‘අල්ලාහ්’ දෙවියන්ව විශ්වාස කරමින්. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>මසාලා - සම්භාව්ය</b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ගේ අනෙක් ද්විත්වභාවය තමයි ජනප්රිය මසාලා සිනමාවේ ලක්ෂණ සහ තමන්ගේ අත්හදා </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">බැලීම් එක මුසු කිරීම. කමල් එය අතිශය සියුම්ව කරන බව අමුතුවෙන් කිව යුතු නැහැ. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් 2 චිත්රපටියේදීත් සාමාන්ය හොලිවුඩ් ඇක්ෂන් චිත්රපටිවලින් වෙනස් වෙච්ච </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">රෝමාන්තික සිදුවීම්, ‘අම්මා’ සෙන්ටිමෙන්ට් සිදුවීම් එනවා. හීරෝ ඉන්ට්රඩක්ෂන්වලත් වීරයා </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ආයෙත් ආවා කියන අර්ථය දෙන ගීත එනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඒත් කමල් මේ සරල මසාලා ලක්ෂණ ඇතුලෙන් අලුත් අත්හදා බැලීමක් කරන්න උත්සාහ කරනවා.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> විශ්වරූපම් චිත්රපටියේත් හීරෝ ඉන්ට්රො සිංදුව, අම්මා සෙන්ටිමෙන්ට් දර්ශණය වගේ කොටස් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඇතුලෙ සියුම් සංකේත සඟවනවා.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">සෙබලාගේ මව ඉන්නේ දිල්ලි වල. කමල් ඇයව බලන්නට යනවා. ඇගේ චරිතය රඟපාන්නේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශිෂ්ඨ හින්දි නිලියක් වන වහීදා රෙහ්මාන්. එයද අපූරු තෝරාගැනීමක්. අම්මාට අමතකවීමේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">රෝගය තියෙනවා. පුතාවත් ඇය හඳුනගන්නෙ නැහැ. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">චිත්රපටිය ආරම්භයේදී ඇහෙන ගීතයෙහි වචනවලින් අහන්නෙ ප්රශ්ණයක්. ‘ඔහුව මතකද?’ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කියන එක. ඒ ගීතයට පාවිච්චි කරලා තියෙන රාගය ‘දේශ්’ රාගය. දේශ් යන වචනයේ තේරුම </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දේශය. දේශ් රාගය පාවිච්චි කරමින් ඔහුව මතකද? කියන පැනය ඇසීමත්, අමතකවෙන සුළු </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මවගේ චරිතයත් විසින් ඉන්දියාව නම් මව විසින් තමන්ගේ මුස්ලිම් දරුවන්ව අමතක කර ඇති </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ආකාරය සංකේතවත් වෙනවා. මෑතකදී ලංකාවටත් පැමිණි සුබ්රමනියම් ස්වාමි වැනි අන්ත </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">හින්දුත්වවාදීන් මුස්ලිම් වූ පමණින්ම තමන්ගේ ජාතියෙහි කොටසක් අමතක කරනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-style: normal; font-variant: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>සිනමාව - දේශපාලනය</b></span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් පළමු චිත්රපටිය මෙන් කුතුහලය දනවන ආකර්ශණීය අවස්ථා දෙවැනි චිත්රපටියේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නැහැ.</span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;"> ශාරීරිකව දුර්වල බියපත් පිරිමියෙකු මෙන් වෙස්වළාගෙන සිටි සෙබලා එක්වරම පහරදුන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අවස්ථාව, ක්ලයිමැක්ස් එක වගේ අවස්ථා පළමු චිත්රපටියේ හරිම තියුණුයි. චිත්රපටිය පරිපූර්ණ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කරන්නේ ඒ දර්ශණ වලින්. ඒත් දෙවැනි චිත්රපටියේ එවැනි දර්ශණ නැහැ. ඇත්තටම කුතුහලයෙන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">පිරුණු කතාවක් විශ්වරූපම් දෙවැනි චිත්රපටියේ නැහැ. ඒ නිසා කුතුහලයෙන් පිරුණු සිනමා </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කතාවක් බලන්නට එන ප්රේක්ෂකයන්ට යම් තරමක් බලාපොරොත්තු සුන් කරගන්නට වෙනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඒ වෙනුවට මඳක් මන්දගාමී කතාවක් හමුවෙනවා.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">පළමු චිත්රපටිය තිරගත වෙද්දී කමල් හොඳ සිනමාකරුවෙක්. හොඳ තිර රචකයෙක්. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අධ්යක්ෂවරයෙක්. පළමු චිත්රපටිය කමල්ගේ සිනමා නිර්මාණයක් ලෙස බාරගත් දකුණු ඉන්දීය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">සමාජය දෙවැනි චිත්රපටිය බාරගනිද්දී කමල්ගේ දේශපාලනය ගැනත් සැලකිල්ලට ගත්තා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">බොහෝ අය ලියා තිබුණා කමල්ගේ දේශපාලන අරමුණු චිත්රපටියට ඔබ්බවන්නට ගොස් චිත්රපටිය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විනාශ කරගත් බව සමහරු ලියා තිබුණා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් පළමු චිත්රපටිය කමල්ගේ සිනමාව ලෙසත් විශ්වරූපම් 2 චිත්රපටිය කමල්ගේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දේශපාලනය ලෙසත් හඳුන්වන්න අපි කැමතියි. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඉහත කී ආකාරයට කමල් තමන්ගේ සිනමා ජීවිතය පුරාවටම ප්රශ්ණ නැගුවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">හොඳ නරක අතර, දෙවියන් - යක්ෂයා අතර ප්රශ්ණ නැඟුවා. අවිනිශ්චිතභාවය, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ද්වීඝට්ටනය, අභ්යන්තර ගැටුම කමල්ගේ ප්රශ්ණ වුණා. විශ්වරූපම් පළවැනි චිත්රපටියේදීත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් හොඳ කෙනෙක්ද? නරක කෙනෙක්ද? යන ප්රශ්ණය නැඟෙන්නේ ඒ නිසා.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවැනි චිත්රපටිය වෙද්දී මේ අවිනිශ්චිතභාවය, ද්විරූපී ගැටුම එක්තරා අවසානයකට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ගමන් කරනවා. දේශපාලඥ කමල් හසන්ට සිනමාවේදී කමල් හසන් මෙන් උත්තරයක්</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> නොදී ‘හ්ම්….. අ….. ම්……’ කියමින් ඉන්නට බැහැ. මම හොඳ කෙනෙක්ද නරක </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කෙනෙක්දැයි නොදන්නා බව කියන්න බැහැ. විහිළුවට හෝ කේන්තියෙන් තමන් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවියන් බව කියන්න බැහැ. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඔහුගේ චරිතයට නිශ්චිත යමක් කියන්නට සිදුවෙනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තමන් කරන දේ තමන් දන්නා බව කියන්න වෙනවා. ජීවිත කාලයක් පුරාවට දේවත්වය</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> ගැන විශ්වාසය පැත්තකින් තබා මනුෂ්යත්වය ප්රවර්ධනය කළ කමල් හසන්ට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දේශපාලනයේදී ඡන්ද ලබාගනු පිණිස දෙවියන් වෙන්නට සිදුවෙනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශ්වරූපම් පළමු චිත්රපටියේදී වසීම්ගේ අතීත කතාව පෙන්වනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">එහි ගැඹුරු චරිතයක් මුණගැහෙනවා. උදාහරණයක් විදියට පළමු චිත්රපටිය අවසාන </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">වෙද්දී අප දන්නා විදියට ඕමාර් නමැති දුෂ්ඨයාගේ බිරිඳ සහ දරුවන් මියයන්නේ වසීම්</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> ඕමාර්ලා සිටින තැන පිළිබඳව ඔත්තුව හමුදාවට දෙන නිසා. </span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;">එල්ලවන ප්රහාරයකින්</span><span style="font-family: arial; font-size: 11pt; white-space: pre;">. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">තවත් උදාහරණයක් ගත්තොත් පළමු චිත්රපටියේදී වසීම් අමෙරිකාවේ වෙස්වලාගෙන </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">‘විශ්වනාත්’ නම් නැටුම් ගුරුවරයෙක් ලෙස ජීවත්වෙනවා. එසේ ජීවත්වෙන්නෙ නිරූපමා</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> නම් කාන්තාව එක්ක. ඒ කාන්තාව දන්නේ නැහැ විශ්වනාත් යනු විසාම් අහමඩ් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කාශ්මීරි බව. ඇය වෙනත් පිරිමියෙක් එක්ක සම්බන්ධතාවයක් පවත්වනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">නිරූපමා වසීම් පිළිබඳ ඇත්ත දැනගන්නවා. තමන් සමඟ විසාම් ඉන්නේ රඟපෑමක් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ලෙස බව දැනගන්නවා. විසාම් සමඟම තව කාන්තාවක් ඉන්නවා. අෂ්මිතා. ඇය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විසාම්ට සමීපවම ඉන්නවා. විසාම් මේ කාන්තාවන් දෙදෙනාටම සමීප බව පෙන්වනවා.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> චිත්රපටිය නරඹන අපටත් විශ්වාස නැහැ මේ කාන්තාවන් දෙදෙනා සමඟ විසාම්ට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඇති සම්බන්ධය. ඔහු දෙදෙනාටම පෙම් කරනවාද? එක් අයෙක්ට පෙම් කරනවාද?</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> නිරූපමාව මෙහෙයුමක් වෙනුවෙන් වසීම් රැවැට්ටුවාද? යන ද්විරූපී ප්රශ්ණය අපට</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> හමුවෙනවා. ඒ නිසාම ඒ කතාව ඉතා හොඳ සිනමා කෘතියක් වෙනවා. මෙවැනි</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> ප්රශ්ණ විසඳා නොදී, කතාවේ නොවිසඳුණු රහස් තිබියදී එය ප්රේක්ෂකයා සමඟ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">විශිෂ්ඨ ගණුදෙනුවක් කළ චිත්රපටියක් වෙනවා. ප්රධාන චරිතය පිළිබඳවත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ප්රේක්ෂකයාට ගැටුමක් ඉතිරි කෙරෙනවා. එය විශිෂ්ඨ සිනමා ලක්ෂණයක්. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මෙවැනි ප්රශ්ණ ගොඩක් මැද පළමු කතාවේදී අපට විසාම් අහමඩ් කාෂ්මීරි හෙවත් </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් රඟපාන චරිතයෙහි ද්විරූපී ලක්ෂණ පෙනෙනවා. එහෙත් දෙවැනි චිත්රපටිය </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අවසාන වෙද්දී මේ හොඳ - නරක ගැටුමින් විසාම්ව හෙවත් කමල්ව නිදහස් කෙරෙනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවැනි චිත්රපටියේදී කියනවා ඔමාර්ගේ බිරිඳව සහ දරුවන් සිටින ගොඩනැඟිල්ල </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">පුපුරා යන්නට මොහොතකට කලින් වසීම් ඔවුන්ව ගොඩනැඟිල්ලෙන් ඉවත් කළ බව. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඕමාර් තමන්ගේ දරුවන්ට අධ්යාපනය වෙනුවට තුවක්කුව දෙන්නට සූදානමින් සිටි</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> නිසා විසාම් ඒ දරුවන්ව හොරෙන්ම අධ්යාපනය ලැබීම සඳහා වෙනත් ප්රදේශයකට</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> යවා ඇති බව හෙලිකරනවා. එතැනින් නොනැවතී වසීම්ගේ වැරැද්දෙන් සිදුවුණ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">මරණ අතරින් සමහර ඒවා මරණ නොවෙන බව දෙවැන්නේදී හෙළි කරනවා. </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">අනෙක් ඒවා විසාම් වගකිව යුතු මරණ නොවෙන බව කියනවා. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවැන්නේදී අපිත් නිරූපමාත් දැනගන්නවා විසාම් නිරූපමාට දැඩි සේ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ආදරය කරන බව. අෂ්මිතා වෘත්තිය සගයෙක් සහ මිතුරියක් පමණක් බව. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">දෙවැන්නේ අවසානයේදී ඕමාර්ගේ දෙවැනියා වන සලීම්ට නිරූපමා කියනවා</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> ‘දෙවියන් ඔබට දඬුවම් දේවි’ කියලා. සලීම් අහනවා මොන දෙවියන්ද? කියා.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> හින්දු ජාතික නිරූපමාට දෙවිවරුන් බොහොමයක් ඉන්නවා. ‘ඔබ විශ්වාස කරන</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> දෙවියන්’ යැයි නිරූපමා කියනවා. ඒ සමඟම වීදුරු බිඳගෙන ගොඩනැඟිල්ල ඇතුලට</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> කඩාවැදෙන විසාම් කෙළින්ම සලීම්ගේ ඇඟට පනිනවා. අවසාන සටන වන එතැනට</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> කමල් ඇතුළුවන්නේ 'අල්ලාහ් </span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">දෙවියන්’ ලෙස. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල්ට සිනමාවේදී තරම් අවංකව කතාකරන්නට දේශපාලනයේදී හැකිවෙන්නේ නැහැ.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> දේශපාලනය කරද්දී අවංකව සිනමාව කරන්නට හැකිවෙන්නේත් නැහැ. ඒත් දේශපාලනය</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> වෙනුවෙන් අාගම, ජාතිය කරෙහි</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> සාටකයක් ලෙස පැළඳ</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">ගත් දේශපාලුවන් සිටින </span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">කලාපයක කමල් නිර්භීතව තමන්ගේ අදහස් දේශපාලන වේදිකාවේ තියෙනවා. </span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;">කමල්ගේ සිනමාව කමල්ව අන්තවාදියෙක් නොකිරීමට වගබලාගන්නවා.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> තමන් දේශපාලනය කරද්දී සිනමාව නවත්වන බව කමල් මුලින්ම කියන්නට </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ඇත්තේ දෙකම එකට කරන්න බැරි නිසා</span><span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> වෙන්න ඇති. ඔහු දේශපාලනයට පැමිණි</span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> පසුව පැමිණි පළමු චිත්රපටිය විශ්වරූපම්. ඉදිරියට එන්නට නියමිතව ඇත්තේ චිත්රපටි</span><br />
<span style="font-family: "arial"; font-size: 11pt; white-space: pre-wrap;"> දෙකක් පමණයි. </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">කමල් දේශපාලනය තෝරාගත්තා. දැන් ඔහු නිර්මාණය කළ සිනමා ලෝකය විඳින්නට</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> අපට ඉඩ දී ඔහු තමිල්නාඩුවේ දේශපාලය කළ යුතුයි. ඔහුට ඒකට සුභ පැතුම්.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;">ප.ලි. - චිත්රපටියේ ඇන්ඩ්රියාගේ රංගනය අති විශිෂ්ඨයි. එහෙත් ජිබ්රාන්ගේ සංගීතය</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"> තව ශක්තිමත් විය යුතුව තිබුණා. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-89gLdladWRQ/W5yB23Q1qtI/AAAAAAAAHrI/DQTA6SnMWx4DV6BLFvV32Z65apw8OFNpQCLcBGAs/s1600/Andrea-Jeremiah-about-Vishwaroopam-2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="598" height="288" src="https://4.bp.blogspot.com/-89gLdladWRQ/W5yB23Q1qtI/AAAAAAAAHrI/DQTA6SnMWx4DV6BLFvV32Z65apw8OFNpQCLcBGAs/s400/Andrea-Jeremiah-about-Vishwaroopam-2.jpg" width="400" /></a></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.38; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: "arial"; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre;"><br /></span></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-58693938668093569372018-07-08T20:18:00.002-07:002018-07-08T20:18:35.872-07:00බස් වල යනවානම් කියවන්න ( Bus Passenger's Rights )<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">වසරකට සැරයක්
බස් ගාස්තු සංවාදය මතුවෙනවා. අඩුම තරමේ වසර දෙකකට වතාවක් වත් බස් මිල වැඩිවෙනවා.
යහපාලන ආණ්ඩුව ආ විගස බස් ගාස්තුවේ යම් අඩුවක් වුණත් කෙටි කාලයකින් බස් ගාස්තුව
යළි වැඩි වුණේ වාර්ෂිකව බස් ගාස්තුව පිළිබඳ සාකච්ඡා කිරීමේ ප්රතිපත්තිය නිසා.
තෙල් මිල වැඩිවුණ අවස්ථාවේ බස් ගාස්තුව වැඩිවූ ප්රමාණය මදි කියලා බස් සංගම්
විරෝධතාවය දැක්වුවේ බස් වර්ජනයකට යන බව තර්ජනය කරමින්. ඔවුන්ට ඒ සඳහා පැහැදිළි
අයිතියක් තියෙනවා. බස් කර්මාන්තය මහා ලාභ ලබන ව්යාපාරයක් නොවන බවත් අපි දන්නවා.
බස් ගාස්තුවේ </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">12.5</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ක වැඩිවීමක් වෙලා තියෙන්නෙ ඔය සියල්ලම අනුව.</span></div>
<a name='more'></a><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-bbVIFaTKiho/W0LTsgeK-LI/AAAAAAAAHVI/9ROf1In5WUYFIqiNnBk8KlChxo86b1dHACLcBGAs/s1600/1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="480" data-original-width="852" height="225" src="https://1.bp.blogspot.com/-bbVIFaTKiho/W0LTsgeK-LI/AAAAAAAAHVI/9ROf1In5WUYFIqiNnBk8KlChxo86b1dHACLcBGAs/s400/1.jpg" width="400" /></a></div>
<br /><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">තෙල් මිල වැඩි
වෙද්දී බස් ගාස්තු වැඩිවෙන්න ඕනෑ බව බස් සංගම් නිවැරදිවම ආණ්ඩුවට මතක් කරනවා. ඒක
ඇත්ත. එහෙත් තෙල්මිල අඩු වුණොත් බස් ගාස්තු අඩුවෙන්නෙ නැහැ. ඒ වෙද්දී වෙනත් අමතර
උපකරණවල මිල වැඩිවීම වගේ හේතුවක් එක්ක බස් ගාස්තුවත් ඒ මට්ටමෙන්ම පවතිනවා. ඒ සියලු
කාරණා පසෙක තිබියදී අප සොයා බැලිය යුතු කාරණයක් තියෙනවා. පෞද්ගලික බස් සේවාවේ
ගුණාත්මකභාවය මොනවගේද කියන එක. එහි වෙනසක් සිදුවෙලාද.</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">2015</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"> දී ලංකාවේ තිබුනු</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">පෞද්ගලික බස් ප්රමාණය </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">19 000</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ක් පමණ වෙනවා. ඒ බස් සම්බන්ධයෙන් ආ පැමිණිලි
ප්රමාණය </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">3400</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ක්. මේ ප්රමාණය එදිනෙදා බස් සේවයේදී
සිදුවෙන නොකටයුතුකම් වලින් සීයට එකක්වත් නියෝ්ජනය නොකරන බව බස් පාරිභෝගිකයන්ගේ
එදිනෙදා අත්දැකීම. සාමාන්යයෙන් මෙවැනි සිදුවීමක් නිහඬවම විඳදරා ගැනීම තමයි
පාරිභෝගිකයන්ගේ සිරිත.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-3Ajum5R2M9U/W0LT6MkspYI/AAAAAAAAHVM/UCiOqFvu9fI6aRXwCdvUgvEHmJL6j7-lQCLcBGAs/s1600/z_p06-over-crowded-buses01.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="533" data-original-width="800" height="266" src="https://2.bp.blogspot.com/-3Ajum5R2M9U/W0LT6MkspYI/AAAAAAAAHVM/UCiOqFvu9fI6aRXwCdvUgvEHmJL6j7-lQCLcBGAs/s400/z_p06-over-crowded-buses01.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ලංකාවේ
එස්.එල්.ටී.බී. බස්වලට කිසිසේත්ම ප්රවාහන අවශ්යතාවය සම්පූර්ණ කරන්න බැහැ. ඉතින්</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ප්රවාහන අවශ්යතාවය තියෙන්නේ පෞද්ගලික බස්
සේවයේ අධිකාරිය යටතේ්. ඒ නිසාම රජයට පෞද්ගලික බස් සංගම්වල යෝජනාවලට ඇහුම්කන් දෙන්න
සිද්ධවෙනවා. ඒ වගේ්ම මඟීනුත් බස් රථයේ නීතිවලට අනුගත වෙන්නට හුරුවෙලා. බස් <a href="http://www.ntc.gov.lk/Passenger_guide/passenger_rights.php" target="_blank">රථයක්
මහපාරේ දුවන්නේ පොදු ජනතාවට අයිති ගමන් කාලය පාවිච්චි කරමින්</a></span><a href="http://www.ntc.gov.lk/Passenger_guide/passenger_rights.php" target="_blank">, කොන්දේසි බොහොමයකට එකඟ වෙමින් බව මඟීන්ට සහරජයටත් අමතක වෙලා. සමහර විට මේ පාර්ශ්වයන් දෙකම ඒ බව නොදන්නවා වෙන්න ඇති.</a><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බස් රථයේ
රියැදුරාට හෝ කොනන්දොස්තරවරයාට බස් රිය තමන්ගේ පෞද්ගලික දේපලක් ලෙස සැලකීමේ
අයිතියක් නැහැ. බස් පර්මිට් එකක් හෙවත් ප්රවාහන බලපත්රයක් ලබාගෙන බස් රථයක්
මහාමාර්ගයට යොදවද්දී මඟීන්ට ලැබෙන අයිතීන් රැසක් තියෙනවා. බස් හිමියා බලපත්රය
ලබාගනිද්දී කොන්දේසි විදියට ඒ අයිතීන්ට එකඟ වෙනවා. මේ සටහන ලියැවෙන්නේ ලියුම්කාරිය
සහ ලියුම්කාරියගේ සමීපතමයන් මුහුණදුන් සැබෑ</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">සිදුවීම් එකතුවක් සමඟ. මේ සිදුවීම් එදිනෙදා
දහස් ගණනකට මුහුණදෙන්නට සිදුවෙන අත්දැකීම්.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ටිකට් පත</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">‘</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">රාත්රී එකොළහට කොට්ටාවේ සිට කොටුවට බස්
රියක් ගමන් කරනවා. ඒ බස් රියට නැඟෙන මඟීන්ගෙන් රුපියල් </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">50</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"> බැගින් අය කරන්නේ සාමාන්ය බස් ගාස්තු
ඉක්මවා යමින්. මඟීන් දෙදෙනෙක් ඉල්ලා සිටිනවා තමන්ගෙන් අය කරපු මුදලට ටිකට්පතක්.
කොන්දොස්තරවරයා කරන්නේ රියැදුරු ලවා බස් රිය නවත්වා ටිකට්පත් ඉල්ලූ මඟීන්ව
බැස්සීම.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">’ </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">එහෙත් ඉහතින්
කිව්ව කොන්දේසි අනුව මඟීන්ට ලැබෙන පළවැනිම අයිතියක් තමයි බස් මඟියෙකුට බස් රියක
ගමන ආරම්භයේදී ටිකට් පතක් ලබාගැනීමට තියෙන අයිතිය. බස් රියක් බස් නැවතුමෙන්
පිටවෙන්නට පෙරම ටිකට්පත ඉල්ලන්න පුළුවන්.</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">‘ 138</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"> බස්රියකට කොට්ටාවෙන් නඟින මඟියෙක් විජේරාම
හන්දියට ටිකට් ගන්නවා. ඔහුට දෙනවා ලෑල්ලක අමුණා තිබුණු මුද්රිත ටිකට්පත් අතරින්
එකක්. ටිකට්පතේ මිල පමණක් එහි සඳහන් වෙනවා.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">’
</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බස් රියට නැඟෙන
තැන</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බැස යන තැන</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගමන්ගත් දිනය
සහ බස් රථයේ අංකය බස් රියෙහි සටහන්ව තිබිය යුතුයි. එසේ නැති වුවහොත් එසේ සඳහන් වූ
ටිකට්පතක් ඉල්ලා සිටීමට අයිතිය බස් මඟියෙකුට තියෙනවා.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මඟින් නැවතීම</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">රාත්රි අටට
පමණ කොට්ටාවෙන් </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">336</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"> බස්රියකට මඟින් පිරිසක් නඟිනවා. බස්රියේ
ගමනාන්තය මාලඹේ. බදුල්ලේ සිට පැමිණි මඟියෙක් මාලඹේ තියෙන නිවසට යන්නට බෑග්
එල්ලාගෙන මේ බස්රියට ගොඩවෙනවා. මඟියා මාලඹේට ටිකට්පතකුත් ගන්නවා. බස්රියෙහි
සිටින්නේ පස්දෙනෙක් පමණයි.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">එහෙත් මේ
බස්රිය විද්යාල හන්දියට පමණක් ගමන් ගන්නා බව කොන්දොස්තරවරයා කියනවා. මේ මඟියාගේ
ටිකට්පතෙන් විද්යාල හන්දියට අදාල මුදල තබාගෙන ඉතිරි මුදල් කොන්දොස්තරවරයා දෙනවා.
මඟියා සම්පූර්ණ ගමනාන්තයට යා යුතුබව තර්ක කරද්දී කොන්දොස්තරවරයා කියන්නේ තෙල්
වියදමවත් ගමනෙන්</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> ‘</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">කවර් කරගන්නට</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">’ </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">නොහැකි බව.
අන්තිමේ වාදය ඇවිස්සී මඟියාට කොන්දොස්තරවරයා පහරදෙනවා.</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ඉහත සිදුවීම
ටික කලෙකට පෙර සිදුවූ සැබෑ සිද්ධියක්. බොහෝ බස් මෙලෙස මඟදී</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගමන නවත්වනවා. තමන් බලාපොරොත්තු වන මඟී ප්රමාණය
නැති නිසා. රුක්මල්ගම</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">,
</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මත්තෙගොඩ</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බොරැල්ල - කොට්ටාව</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">පැලවත්ත - කොටුව</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">කඩවත - කොල්ලුපිටිය වැනි බස් රථ මෙලෙස මඟදී
නැවැත්වීම ගැන අත්දැකීම් ලියුම්කාරියට පෞද්ගලිකවම තියෙනවා.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">එහෙත් බස් රිය
කැඩී යෑමකදී මිස එහෙම බස්රිය මඟදී</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">නැවැත්වීමේ අයිතියක් කිසිසේත්ම රියැදුරුට
නැහැ. ටිකට් පත ගෙවීමට අදාල දුර ආරක්ෂිතව ගමන් කිරීමට මඟියෙකුට අයිතියක් තියෙනවා.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> ‘</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බස්රිය කැඩීයෑම නිසා මඟදී</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බස් රිය නවත්වන්නේ නම් මඟියා එතෙක් පැමිණි
දුර වෙනුවෙන් නොව</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">,
</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">සම්පූර්ණ ගමන
සඳහා ලබාගත් ටිකට්පතට අදාල මුදල ගෙවිය යුතුය.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">’ </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">කියන
කොන්දේසියට බස් හිමියා එකඟ විය යුතුයි.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">රේස්</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මොණරාගල කොළඹ
බස් රියකට අප පුවත්පතේ මාධ්යවේදියෙක් ගොඩවුණේ රත්නපුරය දක්වා ගමන් ගන්නට. මේ
බස්රිය අධික වේගයෙන් පාර පුරාවට ගමන් ගත්තේ බස් මඟීන්ගේ ජීවිත අනතුරේ හෙළමින්. මේ
ගැන කිහිප විටක් අප මාධ්යවේදියා විරුද්ධ වුණත් බස් රියැදුරා එය ගණන් නොගෙන සුපුරුදු
අවදානම් වේගයෙන් ගමන් ගත්තා. අන්තිමේදී මාධ්යවේදියා කළේ රත්නපුර පොලීසියට දුරකථන
ඇමතුමක් දී මේ බව පැවසීම. පොලීසියෙන් බස් රිය නවත්වා මේ ගැන ප්රශ්ණ කළත් මඟීන්
නිහඬව සිටියා පමණයි. අන්තිමේ අප මාධ්යවේදියා රත්නපුරයෙන් බැහැගත්තා. බස්රිය
සුපුරුදු අවදානමෙන්ම කොළඹ බලා පිටත් වුණා.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මඟීන්ගේ ජීවිත
අාරක්ෂාව ගැන රියැදුරාට දැඩි වගකීමක් තියෙනවා. මඟී</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">අයිතීන්වල ඊළඟ
වගන්තිය මඟීන්ගේ ජීවිත ආරක්ෂාව ගැන..</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
‘</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ආරක්ෂාව පිළිබඳ
සැකයක් ඇතිවෙන ආකාරයට බස් රිය රැගෙන යෑමට බස් රියැදුරුවරයාට අයිතියක් නොමැති අතර
එවැනි පැදවීමකට විරුද්ධ වීමේ අයිතිය මඟින්ට ඇත. රියැදුරා ජංගම දුරකථන පාවිච්චි
කළහොත් එයට විරුද්ධ වීමේ අයිතිය ඇත. අධික වේගයට</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මාර්ග නීති
උල්ලංඝනය කිරීමට විරුද්ධ වීමේ අයිතිය ඇත.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">’</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගෞරවය</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මෑත දිනයක
කොට්ටාවෙන් </span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">138</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"> බස්රියකට මඟී කාන්තාවක් ගොඩවුණේ කිරුලපනට
යෑමට. ටිකට් කිරුලපනට ගත්තත් හදිසියේ ඇයට ඊළඟ නැවතුමෙන් බහින්නට සිදුවුණා. ඒ
නැවතුමට බස් ගාස්තුව රුපියල් පහකින් පමණ වැඩිවෙනවා. එහෙත් කොන්දොස්තරවරයා කිරුළපන
සිට ඊළඟ නැවතුම සඳහා අලුත් ගාස්තුවක් ලෙස රුපියල් දහයක් ඉල්ලා සිටියා. එයට එකඟ
නොවී බස් රියෙන් බැසගත් ඇයට කොන්දොස්තරවරයා බැණවැදුණේ ලිංගික අපහාසය මුසු වූ අසභ්ය
වචන රැසක් සමඟ.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මඟියෙක්
කොන්දොස්තරවරයාගෙන් ප්රශ්ණ ඇසීම නිසා පහරකෑ බවත් ඉහළ සටහන් වුණා. එපමණක් නෙවෙයි
බස් වල සේවය කරන්නන් මඟීන්ට ඉදිරියට හා පසුපසට යන්නට අණ දීම</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">අණ පිළි නොපදින මඟීන්ට බැණවැදීම. බස්රිය
මැදින් මඟීන්ව තල්ලුකරමින් ගමන් කිරීම. විශේෂයෙන් කාන්තාවන්ව අපහසුතාවයට පත්වන
අන්දමින් සෙනඟ පිරුණු බස්රථවල ගමන් කිරීම සුපුරුදු සිදුවීම්.</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">එහෙත් එලෙස හැසිරීමේ කිසිදු අයිතියක් ඔවුන්ට
නැහැ. </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">මඟියා ආචාර
සම්පන්න</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">විනයානුකූල</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">, </span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගෞරවණීය, මිත්රශිලී
සැලකීමක් ලැබීමට අයිතිය ඇත්තෙක් බව කොන්දේසිවල පැහැදිළිවම සඳහන්. කොන්දොස්තරවරයෙක්
මඟීන්ට රළු ලෙස සැලකීම බරපතලම වැරැද්දක්.</span><span style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">තවත් අයිතීන්</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ලක්ෂරි බස්
රියක් නම් බස් රිය ඒ.සී. පහසුකම් ඇති බස් රියක් විය යුතුයි. එවැනි බස් රියක සීට්
වල ගමන් ගත හැකි මඟීන් ප්රමාණයට වඩා ගමන් නොකළ යුතුයි.</span><span lang="SI-LK" style="color: black; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">බස් රියක දුම්බීමට විරුද්ධ වීමේ අයිතය මඟීන්ට තියෙනවා.</span><span style="color: #292727; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">වයස අවුරුදු 12කට අඩු දරුවෙක් අසුනක
හිඳගත්තත්, නැතත් එවැනි දරුවෙකුගෙන් අර්ධ ටිකට්පතකට අදාල මුදල ලබාගත යුතුමයි. අර්ධ
ටිකට්පතක් ගත් පසුව දරුවාට අසුන අහිමිකිරීමට අයිතියක් නැහැ. </span><span style="color: #292727; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ඔබ ගමන් ගන්නා බස්රියට රේඩියෝවක් වැනි හඬ
නිකුත් වෙන යන්ත්රයක් පාවිච්චි කිරීමේ අයිතිය තිබුණත් එවැන්නක හඬ ඩෙසිබල් </span><span style="color: #292727; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">80</span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ට අඩු විය යුතුයි. එය ඉක්මවා ගියහොත් එයට
විරුද්ධ වීමේ අයිතිය මගී ඔබට තියෙනවා. කර්ණ කඨෝර, පීඩාකාරී සංගීත හඬ මඟීන් එදිනෙදා
මුහුණදෙන බරපතල ගැටලුවක්. </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">ටික කලෙකට ඉහත අවිස්සාවේල්ලේ සිට
නුගේගොඩට යන්නට මඟියෙක් දුර ගමන් බස් රියකට ගොඩ වෙනවා. එය අර්ධ සුඛෝපබෝගී බස්
රියක්. ඒ වෙද්දීත් බස් රියෙහි සෙනඟ පිරී තියෙනවා. හිරවී, තෙරපෙමින් මඟියාගෙන් අර්ධ
සුඛෝපබෝගී ටිකට්පතකට අදාල මිල ඉල්ලා සිිටිනවා.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">‘මම සෙමි ලක්ෂරි සේවයක් ලබන ඔයාට
පේනවද? මම තෙරපිලා ගමන් කරන්න සෙමි ලක්ෂරි ටිකට් එකක් ගන්නෙ නැහැ.’ මඟියා තර්ක
කරනවා. එහෙත් කොන්දොස්තරවරයා බස් රිය නවත්වා කියන්නේ ඒ මඟියා ටිකට්පත ගැනීම හෝ
බස්රියෙන් බැසයෑම යන දෙකෙන් එකක් තෝරා නොගත්තොත් බස්රිය ගමන් නොකරන බව. </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">දුර ගමන් සේවා බස්රථ විසින් අතරමැද
නගරවල ගමන් ගන්නා මඟීන්ව නඟවාගෙන, ඔවුන්ගෙන් අර්ධ සුඛෝපබෝගී ටිකට්පතක මිල අයකොට
ඔවුන්ව හිටගෙන ගමන්කරවීම එදිනෙදා දකින්නට ලැබෙන තත්වයක්. එහෙත් අර්ධ සුඛෝපබෝගී බස්
පර්මිට් එකක කොන්දේසි අනුව </span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">අර්ධ
සුඛෝපබෝගී බස් රියකට සීට් ගණනට වඩා මඟීන්ව රැගෙන යා නොහැකියි. ඔබෙන් ලබාගන්නේ අර්ධ
සුඛෝපබෝගී ටිකට්පතක් නම් ඔබට අනිවාර්යයෙන්ම අසුනක් ලැබිය යුතුයි.</span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">පැමිණිලි</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">බොහෝවිට මෙවැනි සිදුවීම්වලදී මඟීන් වාදයට
පැටලුණත්, බස්රියේ අනෙත් මඟීන්ගේ සහයෝගය නොලැබීම වැනි හේතු නිසා පහසුවෙන්ම
කොන්දොස්තරවරයා වාදය ජයගන්නවා. නැත්නම් කොන්දොස්තරවරයා පහරදීම වැනි බලය පාවිච්චි
කිරීමක් කරනවා. තවත් බොහො අවස්ථාවල මෙවැනි ‘කරදරකාර මඟීන්’ බැස යන තෙක් බස් රිය
නවත්වාගෙන සිටිනවා.</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"> මේ හේතු නිසා
බස් මඟීන් නිහඬව ඉන්නවා. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">එහෙත් එවැනි අවස්ථාවල
බස් රියේ අංකය සමඟ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කොමිෂමට පැමිණිලි
කිරීමේ අයිතිය මඟීන්ට තියෙනවා.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පොලීසියට
වුව පැමිණිලි කළ හැකියි. මේ යුගයේ තාක්ෂණය දියුණු නිසා වීඩියෝ, සමාජ මාධ්ය මෙවැනි
අයිතීන් පිළිබඳ සටන්වලට ගුණාත්මකව පාවිච්චි කළ හැකියි. ජනතාව අතරින් එවැනි
සිදුවීම්වලට එරෙහිවීමේ ව්යාපාරයක් පැනනැඟුනොත් මේ තත්වයන් වෙනස් කිරීම අපහසු
නැහැ. වැදගත්ම කාරණය තමන්ගේ අයිතීන් පිළිබඳව මඟීන් දැනුම්වත් වීමයි. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">මේ සියල්ල මෙසේ
තිබියදී බස් සේවාව ගුණාත්මක තත්වයට පත් කිරීමේ මූලිකම වගකීම තියෙන්නේ රජයට. මේවා
පාලනය කිරීමේ හැකියාව ඇත්තේ රජයටමයි. එහෙත් එය කිසිසේත්ම තමන්ගේ වගකීමක් යැයි රජය
සලකන්නේ නැහැ. </span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-language: SI-LK; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">බස් සේවාව ගැන සොයා
බලද්දී කතාබහට ලක් කළ යුතු වැදගත් ක්ෂේත්ර ගණනාවක් තියෙනවා. විශේෂයෙන්ම බස්
ගාස්තු විෂමතාවයන්. ඒ කිසිවක් බස් හිමියන්ගේ සංගම්වල හෝ රජයේ අවදානයට ලක්වෙන්නේ
නැහැ. තවමත් බස් මඟීන් සංවිධානය වී නැහැ. ඉතින් ඒවා ගැන අප විසින්ම සංවාදයක්
ඇති කළ යුතුයි.</span><span style="mso-bidi-font-family: "Nirmala UI"; mso-bidi-language: SI-LK;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගැමුණු විජේරත්න -<br /></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-right: 8.0pt;">
<span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Nirmala UI","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: Arial;">ගුණාත්මක බස් සේවයක් ලංකාවෙ නැහැ. අපිත්
ඒක පිළිගන්නවා. ඒකට නියාමන ආයතනවල විශාල වගකීමක් තියෙනවා. නියාමන ආයතන වල වගකිම
නැතිවුණාම තමයි ගුණාත්මක බව නැතිවෙන්නෙ. ගුණාත්මක බස් සේවයක් ඇති කරන්න නම් රට තුළ
තියෙන මාර්ග සංවර්ධනය වෙන්න ඕනෑ. පාරවල් අවුරුද්දෙන් අවුරුද්දට සමීක්ෂණය කරන්න
ඕනෑ. ඒ දේවල් ඇතිවුණාම තමයි ලෝකයේ පොදු ප්රවාහන සේවයට ප්රමුඛත්වය ලබාදෙන්න ඕනෑ.
ලෝකයේ අනෙක් කුඩා රටවල් ගත්තාම මිනිස්සුන්ට සහනාධාර දෙනවා පොදු ප්රවාහන සේවයට
මිනිස්සුන්ව යොමු කරන්න. එහෙත් ලංකාවේ එහෙම ක්රියාවලියක් සිදුවෙන්නෙ නැහැ. ඒ නිසා
තමයි මිනිස්සු පොදු ප්රවාහන සේවය අත්හැරලා තමන්ටම වාහන ගන්නෙ. ගමනාගමන කොමිෂමෙන්
බස් පර්මිට් එකක් දෙනකොට රියදුරන්ට ලබාදෙනවා උපදෙස් පත්රිකාවක්. එහෙත් එහි තියෙන
කිසි දෙයක් ඔවුන් පිළිපදින්නෙ නෑ. අපිත් පිළිගන්නවා බස් කර්මාන්තය පිරිහිලා කියලා.
බස් කර්මාන්තයට හරි ක්රමවේදයක් නෑ. බහුතර රියැදුරන් කිසිම වගකීමක් නැතිව තමයි බස්
රථ ධාවනය කරන්නෙ. අපි ඒක පිළිගන්නවා.</span><span lang="SI-LK" style="color: #292727; font-family: "Arial","sans-serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-bidi-language: SI-LK; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
( අනිද්දා පත්තරයේ පළ වූ ලිපියකි. )<br />
<br />
බස් මගීන්ගේ අයිතීන් ගැන කියවන්න.<br />
http://www.ntc.gov.lk/Passenger_guide/passenger_rights.php<br />
<br />උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-39582211953622108502018-07-07T08:36:00.000-07:002018-07-07T08:36:00.491-07:00ශිරන්ති රාජපක්ෂ ජනාධිපතිවරණයට එයිද?මේ සතියේ අනිද්දා පුවත්පතේ ප්රධාන ප්රවෘත්තිය මීළඟ ජනාධිපතිවරණය ගැන අලුත් කතාවක් ගෙනාවා. ඒ මාතෘකාව අල්ලලා අපි කාලයක් තිස්සෙ හිත හිත හිටපු වැඩක් පුංචියට පටන්ගත්තා. යූටියුබ් චැනල් එකක්. පුංචි සහ සරල එකක්. සමහරවිට ටික දවසකින් නවතීවි.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
මේ වැඩේ ගැන කැමැත්තක් තියෙන කෙනෙක්ට වීඩියෝ එක බලලා, සබ්ස්ක්රයිබ් පාරක් දාලා, කැමැත්ත අකැමැත්ත ප්රකාශ කරලා, කමෙන්ට් එකකුත් දාන්න පුලුවන්.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe width="320" height="266" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/FLnvW9pUAkw/0.jpg" src="https://www.youtube.com/embed/FLnvW9pUAkw?feature=player_embedded" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></div>
<br />උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-21568590321345796702018-07-07T04:51:00.000-07:002018-07-07T04:51:08.987-07:00අලිද? මිනිස්සුද? Human? Elephants?සිංහරාජයේ වෙසෙන අලි දෙදෙනා ඉවත් කිරීම හෝ නොකිරීම බරපතල සංවාද මැවූ සාකච්ඡුාවක් බවට පත්විය. ජනාධිපති මෛත්රීපාල සිරිසේන පෞද්ගලිකවම මැදිහත් වෙමින් අලි දෙදෙනාව ඉවත් නොකරන ලෙස දැනුම් දී තිබුණි. එහෙත් වනජීවී අමාත්ය සරත් ෆොන්සේකා සහ නියෝජ්ය අමාත්ය පාලිත තෙවරප්පෙරුම යන දෙදෙනාම ඉන්නේ අලි දෙදෙනාව ඉවත් කළ යුතුය යන මතයේය. එසේ නොකළොත් ඇමති ධූරයෙන් ඉවත්වන බව ෆොන්සේකා මහතා කියා තිබුණි. එහෙත් ඔහු ඇමතිධූරයෙන් ඉවත් නොවී, මේ වෙද්දී මාතෘකාව යටපත්වෙමින් තිබෙන බව පෙනෙයි. මාතෘකාව මාධ්ය වල යටපත් වුණත් ප්රශ්ණයෙහි වෙනසක් නැත. එපමණක් නොව අලි පහරදීම් නිසා පසුගිය සති තුන ඇතුලත මනුෂ්ය ජීවිත තුනක් නැතිව තිබුණි.<br />
<a name='more'></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-HYAngpMdSPs/W0Coj0qJkCI/AAAAAAAAHUg/wv4ckBclM98jXipErmtU6M_NBB-WLDMgQCLcBGAs/s1600/1520858009_1030988_hirunews_------.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="380" data-original-width="670" height="226" src="https://3.bp.blogspot.com/-HYAngpMdSPs/W0Coj0qJkCI/AAAAAAAAHUg/wv4ckBclM98jXipErmtU6M_NBB-WLDMgQCLcBGAs/s400/1520858009_1030988_hirunews_------.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">අලි ප්රහාරයකට ලක්වූ දරුවෙක්?</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
අලිද? මිනිස්සුද?<br />
<br />
කොළඹ කේන්ද්රීයව අලි ප්රශ්ණය ගැන කෙරෙන සාකච්ඡුා අලි ප්රශ්ණයට සැබැවින් මුහුණදෙන සාමාන්ය ජනතාව විමතියට සහ කේන්තියට පත් කරන එකකි. අලි ප්රශ්ණය ගැන ඇතිවන සංවාදවලදී මිනිස් ජීවිතවලටත් වඩා අලින් ගැන අවධානය යොමු කෙරෙයි. එතැනින් එහාට දේශපාලන කාරණාද අලි ප්රශ්ණය ගැන කතාකරද්දී ඉදිරියට පැමිණෙයි.<br />
<br />
ඇත්තෙන්ම අලි ප්රශ්ණය නාගරික මධ්යම පාන්තික ප්රජාවට පෙනෙන්නේ පුංචියට විය යුතුය. රටේ දේශපාලන තීරණවලට බලපෑම් කිරිමේ ශක්තියක් ඇති මධ්යම පාන්තිකයන් අලි ප්රශ්ණයිඅලි’ අවුලක් බව නොදන්නවා විය යුතුය. ඒ නිසාම අලි ප්රශ්ණයට හේතුව මිනිසුන්ම බව කියමින් වාර්ෂිකව අලිමිනිස් ගැටුමට වැඩෙන්නට ඉඩ දෙමින් සිටින්නට ඉඩ හරිනවා පමණි.<br />
<br />
සිංහරාජයේ අලියන් දෙදෙනාව ඉවත් කළ පසුව සිංහරාජය ලෝක උරුම තත්වයෙන් ඉවත් වෙන බව කියන්නට දැන් විශේෂඥයෝ බිහිව සිටිති. සිංහරාජයට ලෝක උරුම තත්වය ලැබී ඇත්තේ සිංහරාජයේ සිටින අලින් නිසා නොවේ. මේ අලි දෙදෙනා ස්වාභාවික හේතු නිසා මියගියද, සිංහරාජය ලෝක උරුම තත්වයෙන් ඉවත් නොවනු ඇත. යුනෙස්කෝ සංවිධානය විසින් අලි දෙදෙනා පිළිබඳව ගන්නා පියවර පිළිබඳව විමසා ඇතත්, අලි දෙදෙනා ඉවත් කළහොත් ලෝක උරුම තත්වය අහිමි වන බව පවසා නැත. ඇත්තෙන්ම සිංහරාජයට ලෝක උරුම තත්වය ලැබී ඇත්තේ එහි ඇති තෙත් කලාපීය වනයකට ආවේණික ලක්ෂණ නිසාය. අලියා එයට වටිනාකමක් එක් කරන බව සැබෑය. එහෙත් සියල්ල රැුඳී ඇත්තේ අලියා සිටින නිසා නොවේ. එය එසේනම් කොහොමත් සිංහරාජයට නුදුරේදීම ලෝක උරුම තත්වය අහිමිවනු ඇත. වනජීවී නිලධාරීන් සහ රජය පියවරක් නොගතහොත් ඉදිරියේදී මේ අලි දෙදෙනාව මිනිසුන් විසින් මරා දමන්නට ඉඩ ඇති නිසාය. රූප සටහන්වල ඇති දත්ත විසින් පසුගිය කාලයේදී මියගිය අලින්ගේ සංඛ්යාව දැකගත හැකිවනු ඇත. මිනිසුන්ට වෙන කරන්නට දෙයක් නැත. තමන්ට ජීවත්වෙන්නට නම් තමන්ගේ ජීවිතවලට හානි කරන සාධක ඉවත් කරගැනීමට ඔවුන්ට සිදුවෙයි. එය වැළැක්වීමට නම් පියවර ගත යුත්තේ රජයයි. රජයට ඒ සඳහා කළ හැකි දේ බොහෝය.<br />
<br /><br /><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-buKGR927Uic/W0CnEirKWsI/AAAAAAAAHUI/jqWfGKB3-24lLG6uduzABdPZNIayDlfeACLcBGAs/s1600/1%2B%25281%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="278" data-original-width="631" height="175" src="https://3.bp.blogspot.com/-buKGR927Uic/W0CnEirKWsI/AAAAAAAAHUI/jqWfGKB3-24lLG6uduzABdPZNIayDlfeACLcBGAs/s400/1%2B%25281%2529.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">අලි මරණ, ජීවිත හානි සහ මරණ</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-td3TqI0_F30/W0CnEZzZJrI/AAAAAAAAHUE/eJ4m4FqPgswMllxHFjv6fmqdNlA2R01swCLcBGAs/s1600/2%2B%25281%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="398" data-original-width="676" height="235" src="https://1.bp.blogspot.com/-td3TqI0_F30/W0CnEZzZJrI/AAAAAAAAHUE/eJ4m4FqPgswMllxHFjv6fmqdNlA2R01swCLcBGAs/s400/2%2B%25281%2529.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">අලි සඳහා කළ වියදම්</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-J235DzADXlc/W0CnEcimnaI/AAAAAAAAHUA/pz_d_HnESxoFuUmYMFlRfxLcT2VYUb1awCLcBGAs/s1600/6.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="471" data-original-width="558" height="337" src="https://4.bp.blogspot.com/-J235DzADXlc/W0CnEcimnaI/AAAAAAAAHUA/pz_d_HnESxoFuUmYMFlRfxLcT2VYUb1awCLcBGAs/s400/6.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
අලි ඇතුන්ගේ මරණවලින් 50%කට වඩා සිදුවන්නේ මිනිස් ක්රියාකාරකම් නිසාය. මියගොස් ඇති අලි ඇතුන් අතර 2012 - 2016 සම්පූර්ණ ඇතුන් ප්රමාණය 38ක් පමණි. ඒ නිසා දළ ජාවාරම නිසා නොව, එදිනෙදා මිනිස් ජීවිතයට හානි කිරීම නිසා අලින් වැඩි පිරිසක් මිනිසුන් අතින් ඝාතනය වී ඇතැයි සැලකිය හැක. රජයටත්, කොළඹ කේන්ද්රීය සමාජයටත් අලි සහ මිනිස්සු අතරින් පහසුවෙන්ම අලින්ව තෝරාගත හැකිය. එහෙත් ප්රශ්ණයට මුහුණදෙන මිනිසුන්ට අලින්ගේ ජීවිත නොව, තමන්ගේ ජීවිත තෝරාගන්නට සිදුවනු ඇත.<br />
රජය සහ සමාජය අලි දෙදෙනා ගැන කල්පනා කරනවානම් කළ යුත්තේ අලි දෙදෙනාව ආරක්ෂිත තැනකට ඉවත් කිරීමයි. ගම්මාන කිහිපයක මිනිසුන් ඉවත් කිරීම කළ නොහැක්කක් බව තේරුම් ගත යුතුය. අනෙක් අතට මේ ගම්මාන වටා අලි වැටවල් ඉදිකිරීමද ප්රායෝගික විසඳුමක් නොවන බව ගම්වාසීන් කියයි. එය මීට පෙර උත්සාහ කර ඇති විසඳුමකි. දැන් පරිසරවේදීන් යෝජනා කරන ආකාරයට ගමට වනජීවී නිලධාරීන් යොදවා අලියා ගම්වැදෙන වෙලාවට එළවා දැමීමත් ප්රායෝගික විසඳුමක් නොවේ. අලියා කුමන මොහොතේ කුමන තැනකින් ගම් වදින්නේදැයි නිරීක්ෂණය කිරීම පරිසරවේදීන් සිතන තරම් පහසු සෙල්ලමක් නොවේ.<br />
<br />
විසඳුම්<br />
<br />
පළවැනි වගුවෙහි දැක්වෙන අන්දමට අලි ඇතුන් සම්බන්ධයෙන් කර ඇති වියදම් වලින් වැඩි වියදම් කර ඇත්තේ විදුලි වැට ඉදිකිරීම සහ අලි වෙඩි බෙදාහැරීම වෙනුවෙන්ය. එහෙත් දෙපාර්තමේන්තුව අලිමංකඩවල අවහිරතා ඉවත් කරමින් අලි ඇතුන්ගේ එදිනෙදා ජීවිතයට පහසුමක් සැලසීම, වාසභූමි අතර සබඳතා පුළුල් කිරීම, අලි මිනිස් ගැටුම නැවැත්වීම පිළිබඳ විද්යාත්මක සොයාබැලීම් කිරීම සහ ඒවා පිළිබඳව ජනතාව දැනුම්වත් කිරීම සම්බන්ධයෙන් වැඩි අවදානයක් යොමු කළ යුතුව තිබුණි. අලිවැට සහ අලිවෙඩි යන විසඳුම් දෙකම තාවකාලිකව මිස අලි මිනිස් ගැටුමට පිළිතුරු ලැබෙන විසඳුමක් නොවන බව පසුගිය වසර ගණනාවක් තිස්සේ ඔප්පු වී ඇත. වෙඩි සහ වැටවලට මෙතරම් වියදම් කළත් අලි ඇතුන් නිසා සිදුවූ හානිය 2015ට වඩා 2016 වෙද්දී 36%කින් වර්ධනය වී ඇත.<br />
<br />
මේ අලි ප්රශ්ණයට විසඳුම් ලෙස වනෝද්යාන ආශ්රිතව අලි ඇතුන්ගේ සංක්රමණික රටාවන් හඳුනාගෙන, ඒ ප්රදේශ එකිනෙක සම්බන්ධ කොට, ඔවුන්ගේ ගමන් මාර්ග වල ඇති බාධක ඉවත් කිරීම සහ ඒ ප්රදේශ කොටු කිරීම වඩා හොඳ විසඳුමක් විය හැකිය. අලි ඇතුන් ආහාර සොයා වගාබිම්වලට පැමිණීම වැළැක්වීම සඳහා අලි ඇතුන් සඳහා වෙන් කළ ප්රදේශවල අලිඇතුන්ට පහසුවෙන් ආහාරගත හැකි වන අන්දමෙන් වගා කටයුතු රජය හරහා සිදුකිරීමද වැදගත් පියවරකි. රජය ඒ පියවරයන් යෝජනා කර ඇතත් ක්රියාත්මක කිරීම දක්වා අඩියක්වත් තබා නැත. <br />
<br />
ලංකාවේ ඇති අලි මංකඩවල් 17කි. එහෙත් ඒ අතරින් ගැසට් කොට ආරක්ෂා කිරීමට හැකිව තිබෙන්නේ කවුඩුල්ල - මින්නේරිය අලිමංකඩ පමණි. ඒ 2004 දී ගැසට් කළ අලිමංකඩකි. ඒ හැරුණු කොට අනෙක් ඒවා මේ වෙද්දී ආක්රමණය කර ඇත. සාමාන්ය ගම්වාසීන් විසින් නොවේ. විශාල සංවර්ධන ව්යාපෘතියැයි කියාගත් ව්යාපෘති හරහාය. මේ අලිමංකඩවල් නිදහස් කරගැනීම අලි ගම්වැදීම වැළැක්වීමට ගතහැකි ප්රධානම පියවරකි.<br />
<br />
හොරොව්පතානට<br />
<br />
අලි දෙදෙනාව ගෙනයන්නට යෝජනා කළේ හොරොව්පතාන වෙතයි. එය ලංකාවේ සිටින ප්රචණ්ඩකාරී ඇලි ඇතුන්ව රඳවා තබාගැනීම සඳහා ඉදිකළ අක්කර 2500ක භූමියකි. මේ බිමෙහි විදුලි වැටේ අඩුපාඩු රැසක් ඇත. අලි ඇතුන් තිහකට වැඩි ප්රමාණයක් මේ බිමෙන් වරින් වර පළාගොස් ඇත. ඒ පිළිබඳව අවධානය යොමු කිරීම වටියි. කෙසේ වෙතත් හොරොව්පතානටම සිංහරාජයේ අලි දෙදෙනා ගෙන යා යුතු නොවේ. හොරොව්පතාන සුදුසු නොවන්නේ නම් මේ අලි දෙදෙනාව යැවිය හැකි විකල්ප ස්ථාන බොහෝ තිබේ.<br />
<br />
අලි ප්රශ්ණයට මුහුණදෙන ජනතාව ක්රම ක්රමයෙන් තමන්ගේ ඉවසීමේ සීමාව ඉක්මවමින් සිටියි. ආණ්ඩුවට හෝ කොළඹ සමාජයට මෙය සෙල්ලමක් විය හැකිය. එහෙත් ග්රාමීය ජනතාවට අහිමි වී සිටින්නේ තමන්ගේ සැමියාය, පියාය, දරුවාය. ලංකාවේ වරින් වර බෝම්බ පිපිරීම්වලින් මියගිය ප්රමාණයට වඩා අලි ඇතුන් නිසා මියගිය ප්රමාණය වැඩිය. ලංකාව බෝම්බ පිපිරීම් නවත්වන්නට යැයි කියමින් දෙමළ ජනතාවගේ කොටසක් සමූලඝාතනයට අන්ධ භක්තියෙන් සහාය දුන් රටකි. එදා ජනතාව අනුමැතිය දුන්නේ තමන්ගේ පැවැත්මට බාධා වෙන මිනිසුන් මරන්නටයි. අලි ඇතුන් මරන්නට අප යෝජනා කරන්නේ නැත.<br />
<br />
මිනිසුන්ට ඇති අවධානම ඉවත් කළ යුතු බව අපි යෝජනා කරන්නෙමු. එසේ නැතිනම් මිනිසුන් විසින් වාර්ෂිකව මරා දමන අලි ප්රමාණය තව තවත් ඉහළ යනු ඇත.<br />
<br />
( උපුටා ගැනීම අනිද්දා පත්තරයෙන්... )<br />
<div>
<br /></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-74427019717452164772018-07-06T22:29:00.001-07:002018-07-06T22:29:24.099-07:00Angoda, Wimal, Anura and පිස්සෝවීරවංශගෙ මෑත ඉතිහාසය තුළ විවිධාකාර අපහාස වචන රැසක් දකින්න පුලුවන්.<br />
හැබැයි එහෙම වුණ පළියට විමල් වීරවංශට කවුරුහරි කෙනෙක් කරන අපහාසයක් සාධාරණීකරණය වෙන්නෙ නැහැ.<br />
<br />
කොහොම වුණත් අපහාස කිරීම මාතෘකාවේදී මෙතෙක් කල් චූදිතයා වූ විමල් වින්දිතයා වෙනවා. අපි වින්දිත විමල් දෙස මධ්යස්ථව සහ සාධාරණව බලමු. අනුර කුමාර දිසානායක විමල් වීරංවශට චෝදනා කරන්නෙ මානසික රෝගියෙක් බව කියමින්. ඒ සිද්ධියේදී අනුරට කේන්ති ගිය එක සාධාරණයිද? විමල්ටත් මේවා උරුමයිද වගේ සංවාද ඔක්කෝම පැත්තක තියෙද්දි අපි නම් ඉදිරියට ගන්නේ මෙතැන පැසවන මාතෘකාව. දැවැන්තම ප්රශ්ණය.<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-xR3mlZ39WM4/W0BPmfg48wI/AAAAAAAAHTo/dyXtB9NraooknxPmQTsXjkczc5-qMdEAwCLcBGAs/s1600/pic-wimal.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="405" data-original-width="566" height="285" src="https://4.bp.blogspot.com/-xR3mlZ39WM4/W0BPmfg48wI/AAAAAAAAHTo/dyXtB9NraooknxPmQTsXjkczc5-qMdEAwCLcBGAs/s400/pic-wimal.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Wimal Weerawansa</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
මානසික රෝගයක් කියන්නේ අපහාසයට කාරණයක්ද?<br />
<br />
මානසික රෝගයක් කියන්නේ ශරීරයේ වෙනත් ඕනෑම රෝගයක් වගේ තත්වයක්. අසනීපයක්. කෙනෙකුට පිළිකා රෝගයක් හැදුණාම උඹේ අහවලාට පිළිකාවක් තියෙනවා කියා විහිළු කරනවාද? දියවැඩියාව හැදුණාම දියවැඩියාකාරයා කියා විහිළු කරනවාද? එහෙම රෝගයක් හැදුණාම කරන්නෙ ඒ අසනීපයට ප්රතිකාර සෙවීම. අනෙක කෙනෙකුට එවැනි රෝගයක් වැළඳීම ලැජ්ජාවකට කාරණයකුත් නෙවෙයි.<br />
<br />
මානසික රෝගයක් කියන්නේත් එවැනිම තත්වයක්. අංගොඩ යනවා කියන්නේත් අපේක්ෂා රෝහලේ පිළිකා ප්රතිකාර ගන්නවා වගේම වැඩක්. ඒත් අපි තවම පරණ සමාජයේ ආකල්ප එක්ක මානසික රෝග දෙස වපරැහින් බලනවා. පිස්සෙක් කියන වචනය අපි තවමත් යොදාගන්නෙ අපහාසය වෙනුවෙන්. කෙනෙකුට මානසික රෝගයක් වැලඳී ඇතැයි කීම අපහාසයක් ලෙස සලකනවා.<br /><br />අනුර කුමාර දිසානායක කේන්තියට කරපු ප්රකාශය ඇතුලෙ තියෙන්නෙ මේ ආකල්පය. මේ ආකල්පය වහා වෙනස්විය යුතු එකක්. 21 වෙනි සියවසට අයිති නැති එකක්. ගෝත්රික එකක්. ගැටලු සහගත එකක්.<br />
<br />
මේ සියල්ල මැද අපට සිහිවෙනවා මෑතකදි අපට මුහුණදුන්න සිද්ධවුණ දෙයක්. බොහෝ අය මෙවැනි සිද්ධි ඕනෑ තරම් දැක ඇති.<br />
<br />
අප දන්නා ඥාතියෙක් මානසික රෝගයකට මුහුණදුන්නා. ඔහුට තිබුණේ සුව කරගත හැකි තත්වයක්.<br />
<br />
ඔහු ගුප්ත විශ්වාසයන්වලට යොමුවෙන්න ගත්ත එක තමයි මුල්ම රෝග ලක්ෂණය වුණේ. දෙවියන් කතාකරනවා, යක්කු කතාකරනවා කියමින් තමයි වැඩේ පටන්ගත්තෙ. ඒ කාලයෙ ඉඳන්ම අපට තේරුණා මෙතැන මානසික රෝගයක් තියෙනවා කියලා. අපි මුලසිටම කිව්වා මේක මානසික තත්වයක්, වහාම ප්රතිකාරවලට යන්න කියලා.<br />
<br />
එහෙත් පවුලෙ අනෙක් අය හිතුවෙ මේක වරමක් කියලා. හැමෝම එයා ළඟට සාස්තර අහන්න ආවා. එයා සාස්තර කිව්වා. ගෙවල්වල බුදුපිළිම තියෙන තැන් මාරු කළා එයාගෙ උපදෙස් අනුව. සමහරු ගෙවල්වල බිත්තිත් කැඩුවෙ එයා දුන්න උපදෙස් මත. මේ පුද්ගලයා එකපාරම මාර විද්වතෙක් වුණා. හැමදේම එයාගෙන් අහලා කරන්න ගත්තා.<br />
<br />
හැබැයි එයාගෙ තත්වය එන්න එන්න දරුණු වුණා. ඥාති ගෙවල්වල බඩු හොරකම් කරන්න පටන්ගත්තා. මුලින්ම ඒවා අහුවෙද්දී කිව්වෙ ඒවා ගෙදර තිබීම අසුභ නිසා අයින් කළා කියලා. මුලින්ම ඒකත් විශ්වාස කරන්න ගත්තා. පස්සෙ මේ බඩු හොරකම් කිරීමේ තත්වයත් උත්සන්න වුණා. ආවේශ වීම්, මැතිරීම් වැඩිවුණා. මෙයාට බුදුපිළිමයක් ළඟට යන්න බැරි තත්වයක් ආවා. බුදුපිළිමයක් ඉස්සරහට ගියොත් දරුණු වෙනවා. ඒ අස්සෙ කාන්තාවන්ට ඇඳුම් ගලවා පෙන්වන්නත් පටන්ගත්තා.<br />
<br />
එතකොට කට්ටිය කියන්න ගත්තා යකෙක් වැහිලා කියලා. මෙච්චර දවස් යක්කුන්ගෙන් වැඩ අරගෙන, එක යකෙක්ව මෙල්ලකරගන්න බැරිවෙලා ඇඟට වැහුණා කියලා කියන්න ගත්තා.<br />
<br />
අපි කිව්වා වහාම මානසික රෝහලට ගෙනියන්න කියලා. ඒත් ඒ වෙනුවට රට වටේ කෝවිල්, දේවාල, යකැදුරෝ ගාවට ගෙනිච්චා. පවුලම විවිධ තැන් කිව්වා. අහවල් තැන හොඳයි, අහවල් තැන හොඳයි.<br />
<br />
අන්තිමේ මිනිහාගේ තත්වය හොඳටම දරුණු වෙද්දී අසල්වැසියෝ පොලීසියට පැමිණිලි කළා. පොලීසියේ දෝෂාරෝපණ සහ බැණවැදීම් මැද අන්තිමේදී මානසික ප්රතිකාරවලට මෙයාව යොමුකළා. දැන් මානසික ප්රතිකාර ලබමින් ටිකෙන් ටික සුව අතට හැරෙනවා. හැබැයි ප්රතිකාර හොඳට කරන්න නම් මෙයාව මානසික රෝහලේ නවත්වන්නැයි උපදෙස් ලැබී තිබුණා. එහෙත් එතැන නවත්වන්නේ නැහැ. ලැජ්ජාවක් නිසා. ඒ වෙනුවට පිට ඉඳගෙන ප්රතිකාර ගන්නවා.<br />
<br />
දැන් අර මනුස්සයාගෙන් සාස්තර අහපු හැමෝම පිස්සායැයි කියමින් හිනාවෙනවා. බණිනවා. අපහාසයට ලක් කරනවා. එහෙත් මේ කෙනාගේ අසනීප තත්වයට බෙහෙත් නොකර මානසික රෝගය වැඩි කළේ ඒ අයමයි.<br />
<br />
දැන් අර අපහාසයන් මේ පුද්ගලයාගේ රෝගයට ප්රතිකාර කරන්නත් බාධාවක්.<br />
<br />
අපේ සමාජය මානසික රෝග ගැන දකින ආකාරය සම්පූර්ණයෙන් වෙනස් විය යුතුයි. විමල් වීරවංශ සම්බන්ධ සිදුවීම සමඟ අපට දැනුණු ලොකුම අවුල මෙයයි. වෙනස් විය යුත්තේ එයයි.උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-47992164150043363842018-07-05T13:12:00.000-07:002018-07-05T13:12:09.769-07:00විජයකලාගේ කතාව<div>
'දැන් හරි විජයකලාව ඇමතිකමෙනුත් එළෙව්වා. දැන් තියෙන්නෙ පාර්ලිමේන්තු මන්ත්රීධූරයෙන් එළවන්න. ආයෙමත් ඔයවගේ කතා නොකියන්නම දෙමළු පාඩමක් ඉගෙනගනීවි......' කෙනෙක් එහෙම හිතනවා ඇති.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
විජයකලා මහේෂ්වරන්ගේ ප්රකාශය උතුරේ බහුතර මතය කියලා අපි පෝස්ට් එකක් දැම්මාම බොහෝ දෙනෙක් ඒක දැඩිව විවේචනය කළා. ඒක වැරදියි. ඒක බොරුවක්. උතුරේ ගියේ කවදාද? සමීක්ෂණය කළාද වගේ නොයෙකුත් ප්රශ්ණ ඇහුවා. අපිත් කල්පනා කළා ඒ ප්රශ්ණ ඇසීම සාධාරණයි නේද? කියලා.<br /><br /><a name='more'></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-W-CqWeLU55Q/Wz57CJrkqPI/AAAAAAAAMWM/t96HmeKFeoE2Y5y5Muj9qEbY3RRXgxstwCLcBGAs/s1600/Vijayakala-Maheswaran.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="629" data-original-width="600" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-W-CqWeLU55Q/Wz57CJrkqPI/AAAAAAAAMWM/t96HmeKFeoE2Y5y5Muj9qEbY3RRXgxstwCLcBGAs/s400/Vijayakala-Maheswaran.jpg" width="381" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
අපි කිසිවෙක් සමඟ කතාකිරීමෙන් ලද අත්දැකීම කී පළියට කවුරුන් හෝ එය විශ්වාස කළ යුතු නැහැ. උතුරේ ජනතාවගේ විශ්වාසය ගැන හැමෝටම තමන්ගේ හිතේ අනුමානයක් තියෙනවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
අපටත් කාලයක ඒ වගෙ අනුමානයන් තිබුණා. ඒ අනුමානයන් එක්ක දේවල් ලියූ හැටි මතකයි. උතුරේ මිනිස්සු ඒ අඳුරු යුගය අමතක කරන්නට උත්සාහ කළ හැටි අපි අනුමානයෙන් ලීවා. ඒත් අපට නොවැටහුණේ ඒ අඳුර තවමත් පහව ගොස් නැති බව. ඒ වෙනුවට තවත් අඳුරු වී ඇති බව. අලුත් අඳුරට වඩා තිබුනු අඳුර හොඳ බව ජනතාව විශ්වාස කළ බව. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
දවසක් සත්යජිත් මාඉටිපේ තදින් බැණවැදුණා. 'උඹලා උතුරෙ මිනිස්සු හිතන දේවල් කියලා ලියන්නෙ උඹලා කැමති දේවල්. මුලින්ම උඹලා උතුරේ මිනිස්සු කියන දේවල්වලට ඇහුම්කන් දීලා හිටපන්.' ඔහු එහෙම කිව්වා.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
ඇත්ත. බහුතරයද සුළුතරයද කියා ගණන් කර නැතිවා විය හැකියි. එහෙත් අපි උතුරේ මිනිසුන්ට ඇහුම්කන් දි ඇති හැටියට නම් සැලකිය යුතු පිරිසක් මේ මතය සමඟ සිටිනවා. මෙය පැහැදිළි කර ලියන්නේ කොහොමද? ඔයගැන කල්පනා කරන අතරේ රෝහිත භාෂණ මේ සතියේ 'අනිද්දා' පත්තරය ලියූ කොලම කියෙව්වා. ඔහු සරල ප්රශ්ණයක් අහනවා. ඒකේ හරය මෙහෙමයි.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
'විජයකලා මහේෂ්වරන්ගේ කතාව ප්රතික්ෂේප කළ උතුරේ ජනතාව වීරසිංහම් ශාලාවෙන් නැඟිට පිටව නොගියේ ඇයි? ඒ කතාවෙන් පසුව විරෝධයක් මතු නොවුණේ ඇයි? </div>
<div>
<br /></div>
<div>
සමාජ මාධ්යවල දෙමළෙන් මීම්ස් නොහැදුණේ ඇයි? ජනප්රිය දෙමළ ෆේස්බුක් පිටුවලින් විජයකලාව විවේචනය කරමින් පෝස්ට් නොහැදුණේ ඇයි? දෙමළ ජනතාව අතරින් 'නැවත කොටි එපා' යැයි දැවැන්ත උද්ඝෝෂණ පැන නොනැඟුණේ ඇයි? දෙමළ ජනතාව කොටින්ව අප්රිය කරනවානම්, ඒ අප්රියජනක බව පෙන්වන්නට තරම් සිදුවීම් නැත්තේ ඇයි? ඒ සියල්ල දකුණෙන් පමණක් ආවේ ඇයි?'</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
විජයකලා මහේෂ්වරන් ඇතුළු කිසිදු දේශපාලන නායකයෙක් ගැන අපට විශ්වාසයක් හෝ ගෞරවයක් නැහැ. එවැනි ගෞරවයක් දිනාගන්න සමත් අය ඇත්තේත් නැහැ. එහෙත් අපි කතාකරන්නෙ නිශ්චිතව විජයකලා මතුකරපු මාතෘකාව ගැන. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
සරල කාරණයක්. අපි කියන්නේ එල්.ටී.ටී.ඊ.ය යළි ක්රියාත්මක විය යුතු බව නෙවෙයි. ඒක අපේ මතය නොවෙන බව ඇත්ත. එල්.ටී.ටී.ඊ.ය උතුරේ ජනතාවට නායකත්වය දෙන හොඳම කණ්ඩායම නෙවෙයි. දැඩි දඬුවම් හරහා අපරාධකරුවන් බිය ගන්වා තබාගැනීම එල්.ටී.ටී.ඊ.යේ උපක්රමය වෙන්න ඇති. සාමාන්යයෙන් මෙවැනි ගරිල්ලා සංවිධානයක් එවැනි දැඩි නීතිරීති ක්රියාත්මක කරමින්, ස්ත්රී දූෂණ සහ මත්ද්රව්ය වලට ඉඩ නොදී සිටීම විශ්වාස කළ හැකි තත්වයක්. ;</div>
<div>
<br /></div>
<div>
අපි හිතාගෙන ඉන්නෙ එල්.ටී.ටී.ඊ.ය දැඩි සංකේන්ද්රගත පාලනයක් තිබුණු, පුළුල් හමුදාවක් තිබුණු සංවිධානයක් වුණ පළියට මිනිස්සුන්ව මර්ධනය කළා කියලාද? එල්.ටී.ටී.ඊ.ය කළේ මිනිස්සුන්ගෙන් කප්පම් අරගෙන යුද්ධ කළ බව පමණක්ද? </div>
<div>
<br /></div>
<div>
නැහැ. එල්.ටී.ටී.ඊ.ය කළේ යුද්ධ කිරීම පමණක් නෙවෙයි. ඔවුන් ආණ්ඩු කළා. එල්.ටී.ටී.ඊ. පාලන සමයේ මිනිස්සු යුද්ධය සමඟ පමණක් හිටියේ නැහැ. ඔවුන් උත්සව පැවැත්වුවා. විවාහ පැවැත්වුවා. විනෝද වුණා. ඔවුන්ට යුද්ධය පෙනුණේ එල්.ටී.ටී.ඊ.ය හමුදාව ඇතිකළ දෙයක් ලෙස. ඔවුන්ගේ දෘෂ්ඨිය අනුව එල්.ටී.ටී.ඊ.ය යුද්ධ කළේ හමුදාවෙන් තමන්ව ගලවාගන්නට. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
දැඩි මර්ධනය හෝ මරණ දඬුවම අප විශ්වාස කරන අපරාධ විසඳීමේ ක්රමයක් නෙවෙයි. ( එහෙත් දකුණේ සිංහල ජනතාවත් විශ්වාස කරන්නේ එල්.ටී.ටී.ඊ.ය සමයේ එල්.ටී.ටී.ඊ.ය මෙවැනි අපරාධවලට දඬුවම් දුන් ක්රමවේදයමයි. )</div>
<div>
<br /></div>
<div>
එහෙත් උතුරේ අපරාධ සිද්ධවෙද්දී ජනතාව අතර එවැනි මතයක් ඇතිවන බව අපට ෆැක්ට් එකක් හැටියට පිළිගන්න සිද්ධවෙනවා. අවශ්ය නම් පිළිනොගෙන ඉන්න පුලුවන්. ඒකට කමක් නැහැ. ඒත් අපි කුමක් විශ්වාස කළත් නැතත් යථාර්තයේ වෙනසක් නැහැ. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
දකුණෙන් උදාහරණයක් ගමු. අපි පිළිගත යුතු ෆැක්ට් එකක් තියෙනවා. දකුණේ සිංහල ජනතාව අතර සැලකිය යුතු පිරිසක් මේ වෙද්දී 'එ්කාධිපති' ලක්ෂණයක් ඇති පාලනයක් ඉල්ලමින් සිටිනවා. ඒ වගේම විශාල පිරිසක් නිශ්චිතවම ගෝඨාභය රාජපක්ෂ බලාපොරොත්තු වෙනවා. අපි ඒකට එකඟ නැහැ. එහෙත් එය ෆැක්ට් එකක් විදියට පිළිගන්න සිද්ධවෙනවා.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
අප දන්නා හඳුනන බොහෝ අය ගෝඨාභය රාජපක්ෂ බලයට ආ යුතු යැයි විශ්වාස කරන්නේ ගෝඨාභය රාජපක්ෂ මිනීමැරුම්වලට මැදිහත්ව ඇති බව නොදැන නෙවෙයි. ගෝඨාභය බලයට ඇවිත් හොඳින්ම කරන්නේ විරුද්ධවාදීන්ව මර්ධනය කිරිම බව නොදැන නෙවෙයි. ඇතැම් අය නිශ්චිතව බලාපොරොත්තු වෙන්නෙ ගෝඨාභය රාජපක්ෂ ඇවිත් පිස්සු කෙලින අයව මර්ධනය කරලා රට ගොඩදායි කියලා.(අපේ මාතලන් වගෙ අය. ) ඕක අපට ෆැක්ට් එකක් විදියට පිළිගන්න වෙනවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
ඒ වගේමයි උතුර එල්.ටී.ටී.ඊ.ය සහ ප්රභාකරන් ගැන ඇති කරගෙන තිබෙන විශ්වාසයන් අප තේරුම් ගත යුතුයි. ඒ ගැන සංවාද විවාද වෙනයි. එහෙත් මුලින් එය යථාර්තයක් ලෙස පිළිගත යුතුයි. </div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
********************************</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div>
විජයකලා මහේෂ්වරන්ව හෝ මෙවැනි අදහස් දැරීම නිසා දෙමළ ජනතාව මර්ධනය කිරීම ප්රශ්ණයට විසඳුමක් වේවිද? මර්දනය ප්රශ්ණවලට විසඳුමක් වේදැයි අපි විමසද්දී උත්තර දෙන්නේ ඒකාබද්ධ විපක්ෂයේ සිටින ශ්රීලනිපයෙ අයමයි.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
'මර්දනයෙන් වෙන්නෙ අපව තව තවත් පක්ෂෙන් ඈත් වෙන එක. අපේ ආසන සංවිධායක ධූර නැතිකළා. අපව මධ්යම කාරක සභාවෙන් එළෙව්වා. පක්ෂයේ ශාඛා සමිතිවලින් එළෙව්වා. තනතුරුවලින් එළෙව්වා. විනය පියවර ගත්තා. ඉතින් අපි ටිකෙන් ටික ශ්රීලනිපයෙන් ඈත් වෙලා පොහොට්ටුවට ළං වෙනවා. මර්දනය විසඳුමක් නෙවෙයි. මර්දනය කරන්න කරන්න අපි යන්නෙ ඈතට.....' </div>
<div>
<br /></div>
<div>
ඕකෙ ශ්රීලනිපය වෙනුවට ශ්රීි ලංකාවයි, පොහොට්ටුව වෙනුවට වෙනම රටක් කියන එකයි ආසන සංවිධායක ධූර, මධ්යම කාරක සභාව වගේ ඒවා වෙනුවට පාර්ලිමේන්තු මන්ත්රීධුර, ඇමතිකම් කියන වචන දාගත්තොත් අපට සම්පූර්ණ වෙනස් කතාවක් අහන්න ලැබෙයි.</div>
රේඛා http://www.blogger.com/profile/04988580429093885290noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-31848514540143459372018-07-03T08:51:00.003-07:002018-07-03T08:51:49.236-07:00රෝස පුතුන්ආදරය, බැඳීම සහ විවාහය යන වචන අපට ගෙනෙන්නේ කෙබඳු අර්ථයක්ද? අපි හැමෝටම එකිනෙකාට තියෙනවා අපේම අදහසක්. විවාහය ගැන. විවාහය සර්වකාලීන සංකල්පයක්. මුළු ලෝකයම එකවර විවාහයට එකඟ වුණා වගෙයි. ඇමෙරිකානු ¥පත් යුරෝපයෙන් වෙන්ව පැවතුණත් ඉතිහාසය පුරාම ඇමෙරිකාවේ විවාහය පැවතුණා. ආසියාව වෙනම තිබුණත් ආසියාවේද විවාහය පැවතුණා. ඕස්ට්රේලියානු, සැමෝආනු සංස්කෘථියේත් විවාහය පැවතුණා. ඒවාට අදාල සංස්කෘතියේ වෙනස්කම් මිස විවාහය යන සංකල්පයේ වෙනසක් කිසිවෙකු අතර නැහැ.<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-DcZb3JETSFE/Wzua8nPnNvI/AAAAAAAAHQ0/DKOKM-DWDMEDbqKArzoYIOje-80N-_uLQCLcBGAs/s1600/5b2a6e8ddce6d.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="998" data-original-width="1500" height="265" src="https://2.bp.blogspot.com/-DcZb3JETSFE/Wzua8nPnNvI/AAAAAAAAHQ0/DKOKM-DWDMEDbqKArzoYIOje-80N-_uLQCLcBGAs/s400/5b2a6e8ddce6d.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />ආදරයත් එලෙසමයි. ආදරයට අපි එකිනෙකා විවිධ අර්ථ දෙනවා. එහෙත් ආදරය සර්වකාලීනවම පවතිනවා. එහෙත් කාලය ගෙවෙද්දී පේ්රමය තව තවත් පුලූල් අර්ථ මවන්නට පටන්ගන්නවා. ඒ මොන අර්ථය තිබුණත්, ආදරයේදී සහ විවාහයේදී අපි එකම දෙයක් ප්රාර්ථනා කරනවා. ඒ ආදරය ගැන අපට ඇති විශ්වාසය ගැන සමාජය ගෞරව කළ යුතු බව. සමාජය එය පිළිගත යුතු බව. අපේ පවුල, වැඩිහිටියන්, මිතුරන් ඒ ආදරයට ගෞරව කිරීම, අගය කිරීම අපි බලාපොරොත්තු වෙනවා. එය එසේ නොවෙද්දී මහා ආදර යුද්ධ ඇරඹෙනවා.<br /><br />‘සන්ස් ඔෆ් රෝසස්‘ නම් වූ විවාහ ඡුායාරූප එකතුව අපේ කලාපයේ ආදරය ගැන සංකල්පයට අලූත් අර්ථ මැවුවා. කැනඩාවේ සිටින දකුණු ආසියානු සංක්රමණිකයන්ගේ සහභාගීත්වයෙන් මෙය පැවැත්වුණා. විවාහය ගැන සංස්කෘතික ආකල්ප දෙදරවා හැරියා. මේ ඡුායාරූප එකතුවට විවාහක යුවල ලෙස පෙනී සිටියේ හරන් විජයනාදන් සහ හම්සා මියාන් කියන තරුණයන් දෙදෙනා. ( මේ දෙදෙනා සැබෑ ලොව යුවළක් නෙවෙයි. ඡුායාරූප වලට යුවළක් ලෙස පෙනී සිටියා පමණයි. එහෙත් දෙදෙනාම සමකාමී තරුණයන්. * ඒ දෙදෙනාව ඡුායාරූපයට නැඟුවේ සයිරා හුසේන් විසින්. ‘මස්ට් බී කිස්මත්‘ නම් විවාහ සඟරාව හරහා මේ ඡුායාරූප එකතුවට අනුග්රහය සැපයුවා.<br /><br />මෙය දකුණු ආසියානු සංස්කෘතික විවාහයක්. සංස්කෘතික ඇඳුම් පැළඳුම් මෙන්ම සංස්කෘතික ඡුායාරූප එහි තිබුණා. එහෙත් එය සම්පූර්ණයෙන් සංස්කෘතියට අභියෝග කරමින්, සංස්කෘතියේ වෙනසක අවශ්යතාවය අවධාරණය කළා.<br /><br />දකුණු ආසියානු සංස්කෘතිය තුළ සමකාමී ලෙස උපත ලබන තරුණ තරුණියන්ට තමා ආදරය කරන කෙනා සමඟ විවාහ වීම හොඳ තෝරාගැනීමක් වෙන්නෙ නැහැ. බොහෝවිට පවුලෙන් සහ සමාජයෙන් එයට එන්නේ විරෝධයක්. එහෙත් මේ වෙද්දී අතරින් පතර බිහිවෙන දියුණු මිනිසුන් තමන්ගේ දරුවන්ගේ එවැනි බලාපොරොත්තු වලට ඉඩහසර විවෘත කරනවා. විවාහයට අනුමැතිය දෙනවා. මේ ඡුායාරූප වලට පෙනී සිටි හරන් විජයනාදන්ට පවුලෙන් එවැනි අනුමැතියක් ලැබී තියෙනවා. හරන් විජයනාදන් ශ්රී ලාංකික දෙමළ තරුණයෙක්. ටොරන්ටෝ වල පැවැත්වූ ලිංගික අයිතීන් පිළිබඳව කැනඩාවේ ටොරන්ටෝහි ඇති ‘ටොරන්ටෝ ප්රයිඞ්‘ සංවිධානයෙන් පවත්වන වාර්ෂික පා ගමනට හරන් විජයනාදන් තමන්ගේ පවුලේ උදවිය සමඟ ගෞරවයෙන් ගමන් කළා. හරන්ට තමන්ගේ සැබෑ විවාහය අනෙක් තරුණයන් මෙන්ම ගෞරවයෙන් සහ අභිමානයෙන් තමන්ගේ පවුල සමඟ සැමරිය හැකියි.<br /><br />‘මගේ විවාහය නියම ඉන්දියන් සහ ශ්රී ලංකන් කෑම තියෙන ලොකු විවෘත බිමක පවත්වන්න මම බලාපොරොත්තු වෙනවා. ලස්සනට ආලෝකකරණය කරලා, පුංචි කතා ටිකක් පවත්වලා, පැමිණෙන අයට ලස්සන දවසක් උදා කරන්න පුළුවන්. සාමාන්ය දේශීය ඇඳම් ඇඳලා ලස්සන තරු තියෙන අහසක් යට පුංචි හුළඟක් එක්ක පවුලෙ අය වටකරගෙන විවාහය අත්දකින්න මම හිතාගෙන ඉන්නවා.‘ හරන් විජයනාදන්ගේ අහිංසක බලාපොරොත්තුව එයයි. ඔහුට ඕනෑ සාම්ප්රදායික විවාහයක්.<br /><br />එහෙත් හම්සාට එවැනි විවාහයක් ගැන විශාල බලාපොරොත්තුවක් නැහැ. හරන් හින්දු භක්තිකයෙක්. හම්සා පාකිස්ථානු සම්භවයක් ඇති මුස්ලිම් භක්තිකයෙක්. දෙදෙනාම තම තමන්ගේ ආගම්වලට දැඩිව බැඳී සිටිනවා. හරන් සමකාමී තරුනයෙක් වෙද්දී හම්සා අලිංගික අනන්යතාවයක සිටිනවා. හම්සාගේ අදහස තමන්ගේ විවාහය සම්ප්රදායික මුස්ලිම් සංස්කෘතිය අනුව කළ නොහැකි වනු ඇති බවයි. ‘ඒකට කමක් නැහැ.‘ හම්සා කියනවා.<br /><br />‘සන්ස් ඔෆ් රෝසස්‘ හෙවත් ‘රෝස පුතුන්‘ ඡුායාරූප එකතුව හරන්ගේ සහ හම්සාගේ සිහින වලට පමණක් ආලෝකය සපයන්නේ නැහැ. සාම්ප්රදායික ලිංගික අනන්යතාවයන්ට වෙනස් ලෙස උපත ලද බොහෝ දෙනෙකුගේ සිහිනවලට ආලෝකය සපයනවා. සුන්දර ඡුායාරූප එකතුව රටෙන් පිට සිටින ආසියානුවන් බොහෝ දෙනෙකු අතර හුවමාරු වී තිබුණා. විවිධාකාර අදහස් ඒ ගැන ගලා ආවා. හෙමින් හෝ සංස්කෘතිය ගමන් කරන්නේ ඉදිරියට බව ඒ අදහස් සමඟ දකින්නට ලැබුණා.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-KgOGNTJ8Mu0/WzubLEAa4nI/AAAAAAAAHQ8/NHvVbZDIXdULAqyTm7tHWaLTtldF8nz_gCLcBGAs/s1600/5b2a6c91760c2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="998" data-original-width="1500" height="265" src="https://1.bp.blogspot.com/-KgOGNTJ8Mu0/WzubLEAa4nI/AAAAAAAAHQ8/NHvVbZDIXdULAqyTm7tHWaLTtldF8nz_gCLcBGAs/s400/5b2a6c91760c2.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-K6WeLOUHAE0/WzubKPoBXmI/AAAAAAAAHQ4/JYq7NFJWe2sLu16LsVD1eDULwFHpqW31ACLcBGAs/s1600/bangastudios-11.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1500" data-original-width="998" height="400" src="https://3.bp.blogspot.com/-K6WeLOUHAE0/WzubKPoBXmI/AAAAAAAAHQ4/JYq7NFJWe2sLu16LsVD1eDULwFHpqW31ACLcBGAs/s400/bangastudios-11.jpg" width="265" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-RtNuiNhb4Wc/WzubL8MCC8I/AAAAAAAAHRA/0M-6vfBWlNsR-KKw7JYG_kVIcVubtZBtACLcBGAs/s1600/bangastudios-14.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1500" data-original-width="998" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-RtNuiNhb4Wc/WzubL8MCC8I/AAAAAAAAHRA/0M-6vfBWlNsR-KKw7JYG_kVIcVubtZBtACLcBGAs/s400/bangastudios-14.jpg" width="265" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-vlfO-kJuoCQ/WzubMoX-6RI/AAAAAAAAHRI/TXbQ8kufGbEooxW_o5am6W703w1zckbFQCLcBGAs/s1600/bangastudios-21.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1500" data-original-width="998" height="400" src="https://3.bp.blogspot.com/-vlfO-kJuoCQ/WzubMoX-6RI/AAAAAAAAHRI/TXbQ8kufGbEooxW_o5am6W703w1zckbFQCLcBGAs/s400/bangastudios-21.jpg" width="265" /></a></div>
<br />
<br />
<em><strong><span style="font-size: 18pt;"><a href="http://blog.mustbekismet.com/index.php/2018/06/19/sons-of-roses/" rel="noopener" target="_blank">www.mustbekismet.com</a></span></strong></em><br />
<br />උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-27558916684673310222018-07-02T19:16:00.001-07:002018-07-02T19:19:39.277-07:00මරණය<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">චාමර ලක්ෂාන් සමඟ අපි කිසිදිනක කතාකරලා නැහැ.
වෘත්තිමය සම්බන්ධයක් තිබිලාත් නැහැ. ඔහු ගැන වැඩිපුර අහන්න ලැබිලාත් නැහැ. දන්නේ
ඔහු ලේක්හවුස් එකේ හිටපු කාලය ගැන පමණයි. බොහෝ අය චාමරව දැනගෙන හිටපු බවත්, හැමෝම
ඔහුට ආදරය කරලා තියෙන බවත් දැන් පෙනෙනවා. ඒ ඇතැම් අය ඔහු ජීවත්ව සිටියදී ඔහු ගැන
කියා තිබෙන දේවලුත් අප අසා තියෙනවා. අවංකවම කීවොත් ඔහු ගැන දැවැන්ත ප්රතිරූපයක්
අපේ හිතේ මවාගන්නට තරම් ඔහු ගැන අසා තියෙන දේවල් ශක්තිමත් වෙලා තිබුණෙ නැහැ. </span><o:p></o:p><br />
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ඇත්තටම චාමර ලක්ෂාන් මහතා ජීවිතයෙන් සමුගත්තාට
පසුව ඔහු ගැන කියන දේවල්වලින් බිඳක් හෝ ඔහු ජීවත්ව සිටියදී අසන්නට ලැබී තිබුණානම්
චාමර මහතාව ආශ්රය කිරීමේ වාසනාව අපටත් ලැබෙන්න ඉඩ තිබුණා. එවැනි කිසිවක් අහන්න
නොලැබුණ නිසා චාමර ලක්ෂාන් මහතා අපේ සැලකිල්ලේ පරිධියේ හිටපු කෙනෙක්.</span></div>
<a name='more'></a><o:p></o:p><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-nLto3YDuZFk/WzrcF0JBc-I/AAAAAAAAHJE/jWFscj3I-241zMLQaT20w9D4jvEVMG5IQCLcBGAs/s1600/news-1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="372" data-original-width="620" height="240" src="https://4.bp.blogspot.com/-nLto3YDuZFk/WzrcF0JBc-I/AAAAAAAAHJE/jWFscj3I-241zMLQaT20w9D4jvEVMG5IQCLcBGAs/s400/news-1.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">චාමර ලක්ෂාන්</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">එහෙත් මෑතකදී ඔහුට සිළුමිණ සහ රැස පත්තර දෙකේම
කර්තෘ ධූර එකවර දරන්න සිදුවුණාට පස්සේ ඔහු ගැන පුංචියට කතාවුණා මතකයි. ඔහුට ඒ
වගකීම් දෙකම දරන්න පුළුවන්ද කියන එක ගැනයි සාකච්ඡා වුණේ. ඔහු සාමාන්ය සිළුමිණ
කර්තෘලා වගේ විශ්රාම යා යුතු වයසේ සිටින කෙනෙක් නොවන, තරුණයෙක් බව විතරක් අපේ
විශේෂ අවධානයකට ලක්වුණා.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">හදිසියේ කෙනෙකු ජීවිතයෙන් සමුගත්තාට පස්සේ ඔහු
ගැන සිහිපත් කිරීමත්, ඔහු සමඟ තිබුණු සියලු අදහස් පසෙක තියලා ගෞරවණීය
සමුගැනීමක් ලබාදීමත් ශිෂ්ඨාචාරය විසින් අපට උරුම කරපු යහපත් ලක්ෂණයක්. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">අවංකවම මේක කියන්නෙ ඔහු ගැන නරක යමක් ලියන්න
නෙවෙයි. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඇත්තටම මේ ලියන්න සූදානම් වෙන්නේ
ඔහු ගැන නෙවෙයි. එහෙත් ඔහු ගැන අපි වැඩිපුර නොදන්නා බව සියල්ලට කලින් ලියා තැබිය
යුතු නිසයි මේ ටික ලීවේ.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">උඩින් කී විදියට, අපි ඔහු ගැන අඩුවෙන් දැන
සිටියත් හදිසියේ සිදුවුණ ඛේදවාචකය නිසා අප විශාල කම්පනයකට පත්වුණා. එක විදියකට මෙය බරපතල ඛේදවාචකයක්. අනෙක් පැත්තෙන් පෘථග්ජන අදහස් පෙළක් මේ කම්පනයට හේතු වුණා. අපේ ලෝකය දැවැන්ත බියක්,
අවිනිශ්චිත බවක් සහ කාලකණ්නි බවකින් වෙලී ගියා. මේ හැඟීම මීට කලින් ආවේ
ඉන්දික ගුණවර්ධන ගැන අහන්න ලැබුණු මොහොතේ. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ඉන්දික සමඟ
වුණත් අපට ලොකු මිතුදමක් තිබුණෙ නැහැ. ඒත් අභ්යන්තර බැඳීමක් තිබුණා. චාමර එක්ක
කිසි බැඳීමක් තිබුණෙ නැහැ. ඒත් නොකියා ආපු මේ මරණ දෙකම එක්ක අපේ ජීවිත ෂොක් වුණේ
එකම එක ආත්මාර්ථකාමී හේතුවක් නිසා. මරණය. මේ සටහන මරණය ගැනයි. මේ කතාව මියගිය ඒ සුන්දර මිනිසුන් සමඟ සම්බන්ධයක් නැහැ. ඔවුන්ගේ මරණයන් විසින් අපව කල්පනාවකට යොමු කළා පමණයි.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ඇත්තටම අපි
අපේ ඉන්දික හෝ චාමර ලැබුවා වගේ ක්ෂණික මරණයට ඒ තරම් බයක් නැහැ. අපි දෙන්නාටම
මරණයෙන් මතු ජීවිතයක් ගැන අපට කිසි විශ්වාසයක් නැහැ. ඒ නිසා මරණය කියන්නේ බය අවසන්
වෙන මොහොත. ඒත් අපට බය තියෙන්නේ අපේ සමීපතමයන් ගැන. අපි නැතිවුණොත් වටේ සිටින අයට කුමක්
වේවිද? එ වගේම වටේ සිටින කෙනෙක්ට හදිසියේ යමක් වුණොත්. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ඉන්දික සහ
චාමර කියන දෙදෙනාගේම සෞඛ්ය තත්වයන් ගැන අපි වැඩිපුර දන්නේ නැහැ. ඒත් ඇත්තටම අපි
සෞඛ්ය අඩුවෙන් තකන සංස්කෘතියක් තියෙන ජාතියක්. අපි අතරේ ඉන්න බොහොමයක් සීමාව
ඉක්මවලා මහත අය. නැත්නම් සීමාව ඉක්මවලා කෙට්ටු අය. අපි කාර්යාලවල ඉඳගෙන ඉන්නවා මිස
ශරීරය වෙහෙස කිරීම ගැන කල්පනා කරන්නෙ නෑ. අවුරුදු හතළිහ වෙද්දී හෘද රෝග, රුධිර
පීඩනය, සීනි ඇතිවෙන ජාතියක් අපි. ඇත්තටම අවුරුදු හතළිය කියන්නේ නාකි වයසක් නෙවෙයි.
ඒත් අපේ මිනිස්සු අවුරුදු හතළිහ වෙද්දී පණහ හැට පෙනුමක් උරුම කරගන්නවා. ශරීර සෞඛ්ය
ගැන හිතන්නේ නැති තරම්. සෞඛ්ය පරීක්ෂාවන්ට අපි යොමුවෙන්නෙ නැහැ. හදිසියේ මරණය
ඇවිත් අපව පැහැරගන්නා තෙක් අපි දන්නෙ නැහැ. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">මේ සිදුවීම්
සමඟ අපට දැනුණු හැඟීමක් බෙදාගන්න ඕනෑ.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">අපි මරණයට
සූදානම්ද? ණය කඳු වටේටම ගොඩගසාගත් අපේ ජීවිතවලට මරණය කඩාවැදුණොත් අපේ
සමීපතමයන්ගේ ජීවිත සම්පූර්ණයෙන්ම විනාශයට ලක්වෙන්න ඉඩ තියෙනවා. අපි හැමවෙලාවෙම අපේ
ආදායමට වඩා වැඩියෙන් පරිභෝජනය කරනවා. අපේ ජීවිත දුවන්නේ ණය එක්ක. ඒ ණයකාර ජීවිත
කිසිම හදිසි අවස්ථාවකට සුදානම් නැහැ. සම්පූර්ණ රෝලක් බිඳී යනවා. ඇත්තටම අපි ඒවාට
සූදානම්ද? </span><o:p></o:p><br />
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">සියළු
සත්වයෝ මරණයට පත්වෙන බව බෞද්ධ දර්ශණයේ උගන්වනවා. සියළුම වස්තූන් හැම මොහොතකම
විනාශය කරා ගමන් කරමින් සිටින බව කියනවා. බෞද්ධ දර්ශනය අනුව දෙවියන්ට පවා මරණ
දිනයක් තියෙනවා. ඇත්තටම මරණය ගැන ජීවත්වෙන හැම මොහොතකම සිහිතබාගැනීම වැදගත්
නැද්ද? එය ජීවිතය විඳින්නට බාධාවක්ද? ජීවිතය විඳින අතරේ මේ හැම විඳීමක්ම
අනියත බව සිහි තබාගැනීම වැදගත් නොවේවිද? එය ජීවිතයේ විඳීම මැද, මේ සියල්ලෙහිම
නිස්සාර බව සිහිතබාගන්නට උදව් වේවි. </span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="tab-stops: 163.4pt;">
<span lang="SI-LK" style="font-family: "iskoola pota" , "sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ඒ මරණය
සිහිකිරීම විඳවීමක් නෙවෙයි. විඳීම ගැන අවබෝධ කරගැනීමක්. ඒ නිස්සාර සතුට වෙනුවෙන්
වගකීම් අමතක කිරීමත්, තව පුද්ගලයෙකුට හානි කිරීමත් මරණය සිහිකළොත් අපට නවත්වන්න
පුලුවන් වේවි. ප්රයෝජනවත් යමක් ලෝකයටත්, සමීපතමයන්ටත් ඉතිරි කර සමුගන්නට
හැකිවේවි. ඇතැම්විට බුදුන් මරණය සිහිකිරීමේ භාවනාව යැයි කියන්න ඇත්තේ ඒකට වෙන්න
ඇති. පලක් බැඳගෙන ඇස් පියාගෙන ඉඳහිට කරන දෙයක් නෙවෙයි. ජීවත්වෙන හැම මොහොතේම කළ
යුතු දෙයක්. <o:p></o:p></span></div>
<br />උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-85061024131160636412018-07-01T07:20:00.001-07:002018-07-01T07:41:33.830-07:00ලංකාවේ යුද්ධය ගැන ලියැවුණු පොත්<br />
<br />
යුද්ධයක් කිසිම රටකට මිහිරි අත්දැකීමක් නෙවෙයි. එය අමිහිරි අත්දැකීමක්. එහෙත් යුද්ධයක් වැනි අමිහිරි අත්දැකීමක් අනාගතයේ එවැනි අත්දැකීම්වලට මුහුණ නොදීමේ අරමුණෙන් සාහිත්යාංගයක් ලෙස මතකයේ රඳවාගන්නට බුද්ධිමත් සමාජයන් කටයුතු කරනවා. ලෝක ඉතිහාසය තුළ ලෝක යුද්ධ දෙක ඇතුළු සියළුම යුද්ධයක් පිළිබඳවම පාහේ දියුණු සාහිත්ය ලෝකයක් නිිර්මාණය වෙලා තියෙනවා. <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<a name='more'></a><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-HILzYyaHBXo/WzjoDb370vI/AAAAAAAAMTo/cHNslHn-nZEv2Mnb4D-XaOZ7D1TI5NHBgCLcBGAs/s1600/20180701_194313%255B1%255D.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="300" src="https://3.bp.blogspot.com/-HILzYyaHBXo/WzjoDb370vI/AAAAAAAAMTo/cHNslHn-nZEv2Mnb4D-XaOZ7D1TI5NHBgCLcBGAs/s400/20180701_194313%255B1%255D.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
යුද්ධයකට මුහුණ දුන් විවිධ පුද්ගලයන් ඒ යුද්ධය දකින්නේ විවිධාකාරයට. යුද්ධයේ නිෂ්ඵලත්වය සහ දෙපාර්ශ්වයේම අඩුපාඩු දකින පිරිසක් සිටිනවා. යුද්ධයේ එක් පාර්ශ්වයක වීරත්වය අගය කරමින් අනෙක් පාර්ශ්වයේ් වැරදි පෙන්වාදෙන තවත් පිරිසක් සිටිනවා. යුද්ධයක සාධාරණත්වය මෙන්ම අසාධාරණත්වය ගැන කතාකරන අය මෙන්ම යුද්ධයේ පරාජය සහ ජයග්රහණය ගැන කතාකරන පිරිස් සිටිනවා. ඒ සියළුමදෙනාගේ අදහස් යුධ සාහිත්යයක් ගොඩනඟනවා. ඒ සාහිත්යය යුද්ධය ඇතිවීමට හේතුව, යුද්ධය ගලාගෙන ගිය ආකාරය සහ යුද්ධයෙන් පසු තත්වය පිළිබඳව අපට අවබෝධයක් ලබාදීමට සමත්වෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
ලංකාවේද එවැනි යුධ සාහිත්යයක් තියෙනවා. ඉදිරියටත් නිර්මාණය වෙමින් පවතිනවා. එය ඉතාම පුළුල් ක්ෂේත්රයක්. මේ සටහනෙන් අපි කතාකරන්නේ ඒ අතර තියෙන වැදගත් සහ ලංකාවේ පොත් අලෙවිසල් වලින් පහසුවෙන්ම සොයාගත හැකි කෘති කිහිපයක් ගැනයි. මේ සටහන සඳහා මූලාශ්ර කරගත්තේ මේ සටහනෙහි නම් සඳහන් වන කෘති කිහිපයයි. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
අලිමංකඩ - තීරණාත්මක දින තිහක අප්රකට කතාව<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-UQcBbwd0qCk/WzjmZSYeC5I/AAAAAAAAMSg/KcdeNexRrdI6BSjypsezoNp2GvbS2K47gCLcBGAs/s1600/700.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="700" data-original-width="491" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-UQcBbwd0qCk/WzjmZSYeC5I/AAAAAAAAMSg/KcdeNexRrdI6BSjypsezoNp2GvbS2K47gCLcBGAs/s400/700.jpg" width="280" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
මලික් ජයතිලක මහතා රචනා කළ මා දුටු ජනවාරි අට කෘතිය මෑත කාලයේ බොහෝ ජනප්රිය වුණ කෘතියක්. 2015 ජනවාරි 08 වැනිදා රටේ ඇතිවූ දේශපාලන වෙනස ගැන ඔහුගේ අත්දැකීම් ඒ කෘතියෙහි ඇතුලත් වුණා. මලිත් ජයතිලක විසින් 2005 දී රචිත කෘතියක් තමයි ‘අලිමංකඩ පරාජයෙන් පසු ශ්රී ලංකාව සහ ඉන්දියාව’ නම් කෘතිය. මේ කෘතිය යුද්ධාවසානයෙන් පසුව ‘අලිමංකඩ, තීරණාත්මක දින තිහක අප්රකාශිත කතාව’ නමින් යළිත් මුද්රණය කෙරුණා. මලිත් ජයතිලක මහතා එම කෘතියේම ලියා ඇති විදියට එයට හේතුව වුණේ ශ්රී ලංකා හමුදාව යුද්ධය ජයග්රහණය කිරීමෙන් පසුව සිංහල ජනතාව අතර නිර්මාණය වූ ජයග්රාහී මානසිකත්වය නිසා අලිමංකඩ පරාජය නම් වූ කෘතියක් කියවන්නට සිංහල පාඨකයා කැමති නොවනු ඇතැයි ලේඛකයා විශ්වාස කිරීමයි. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
මලිත් ජයතිලක මහතා දිල්ලි විශ්වවිද්යාලයේ ඉගෙනුම ලැබූ කාලසීමාවක් වූ 2000 වර්ෂයේ අප්රේල් 22 වැනිදා සිට මැයි 22 දක්වා කාලය තුළ සිදුවූ අලිමංකඩ කඳවුර අතහැර හමුදා පසුබැසීමේ සිදුවීම පසුබිම් කරගෙන මෙම කෘතිය ලියැවී තියෙනවා. කථිකාචාර්ය අනුරුද්ධ ප්රදීප් විසින් එම කෘතියෙහි ලියා ඇති ආරාධිත හැඳින්වීමක ලියන්නේ අලිමංකඩ සිදුවීම පිළිබඳ යුධමය, අන්තර්ජාතික සබඳතා සහ දේශපාලන වශයෙන් වෙන්කොට හඳුනාගත හැකි පැතිමානයන් තුනක් ඔස්සේ කෙරුණු සාරවත් කෘතියක් ලෙස මෙම කෘතිය නිසැකව හඳුනාගත හැකි බවයි.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
හේවායෙකුගේ මතක සටහන් <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-0y4_TuDqdgk/Wzjmgc6tfQI/AAAAAAAAMSk/SpHWL3Ji99UARH8_NQodFyk-_B3LprdcACLcBGAs/s1600/hewayekuge_mathaka_satahan_k_b_egodawele-500x500.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="500" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-0y4_TuDqdgk/Wzjmgc6tfQI/AAAAAAAAMSk/SpHWL3Ji99UARH8_NQodFyk-_B3LprdcACLcBGAs/s400/hewayekuge_mathaka_satahan_k_b_egodawele-500x500.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
මේජර් ජෙනරාල් කේ. බී. එගොඩවෙලේ විසින් රචනා කළ හේවායෙකුගේ මතක සටහන් නම් කෘතියද යුද්ධයට මුහුණදුන් ප්රධාන බලකායක් පිළිබඳව හමුදා නිලධාරියෙකුගේ දෘෂ්ඨිකෝණයකින් දුටු තවත් කෘතියක්. ගැමුණු හේවා රෙජිමේන්තුවට වසර පනහක් පිරීම සමඟ 2012 වර්ෂයේදී මෙම කෘතිය පළකොට ඇති බව කෘතියෙහි සඳහන් වෙනවා. මේජර් ජෙනරල් එගොඩවෙලේ මහතා රෙජිමේන්තුවට සම්බන්ධ වූ මොහොතේ සිට ඔහු ලද අත්දැකීම් මෙන්ම ගැමුණු හේවා රෙජිමේන්තුව පිළිබඳ වැදගත් කරුණු රැසක්ද මෙම කෘතියෙහි ඇතුලත් වෙනවා.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
වීරයන් ලෙස වර්ණනා කෙරුණු යුධ සෙබළුන් පිළිබඳ විස්තර මෙන්ම විවිධ දේශපාලන නායකයන්ගෙන් යුද්ධයට ලැබුණු ප්රතිචාර ගැනත් කෘතියෙහි විශ්ලේශණය කරනවා. රිවිරැස, ජයසිකුරු වැනි මෙහෙයුම් පිලිබඳ විස්තරත් ගැමුණු හේවා බළකාය පිලිබඳවත් මෙම කෘතියේ කරුණු ඇතුලත් වෙනවා. යුද්ධය පිළිබඳව වැදගත් කරුණු රැසක් මෙම කෘතියෙන් දැනගත හැකියි.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
රණමඟ ඔස්සේ නන්දිකඩාල් <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-2bDLVLar7_E/WzjmmFxXuJI/AAAAAAAAMSo/lb1gDOT4n_Ux8-4q_Qx3nT8e2UhuGImOACLcBGAs/s1600/Rana-maga-Osse-Nandikadal.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="350" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-2bDLVLar7_E/WzjmmFxXuJI/AAAAAAAAMSo/lb1gDOT4n_Ux8-4q_Qx3nT8e2UhuGImOACLcBGAs/s400/Rana-maga-Osse-Nandikadal.jpg" width="280" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
මේ කෘතිය මෑත කාලයේ යුද්ධය පිළිබඳ ලියැවුණු ජනප්රියම කෘති අතරින් එකක්. එය එක්තරා ආකාරයකට ආන්දෝලනාත්මක කෘතියක් බවටද පත්වුණා. කෘතිය පාඨකයන් අතර උණුකැවුම් මෙන් විකිණුනා. කෘතිය සම්බන්ධයෙන් පුළුල් ප්රචාරයක්ද දියත් වුණා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
මේජර් ජෙනරාල් කමල් ගුණරත්න මහතා බහුතරයක් සිංහල ජනතාව අතර ඉතාම ගෞරවාදරයට පත්ව සිටින්නේ යුද්ධයෙහි අවසාන කොටසට නායකත්වය දුන් 53 වැනි සේනාංකයේ අණදෙන නිලධාරියා නිසායි. යුද්ධයෙහි අවසාන මෙහෙයුමෙහි සුවිශේෂී කාර්යභාරයක් මේජර් ජෙනරාල් කමල් ගුණරත්න මහතා විසින් සිදුකළා. නන්දිකඩාල් යුධ මෙහෙයුම පිළිබඳව හමුදාව පාර්ශ්වයෙන් වැදගත් තොරතුරු රැසක් මෙම කෘතියෙන් ලබාගත හැකියි.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
අධිෂ්ඨානය, එල්.ටී.ටී.ඊ. පරාජය - නාවික හමුදා භූමිකාව <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-qTgPrUZHeaU/Wzjmq622W8I/AAAAAAAAMSs/fLBCfm5q7VwIOfM4cJnXdgkAUCmDx9gcQCLcBGAs/s1600/23687638.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="471" data-original-width="318" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-qTgPrUZHeaU/Wzjmq622W8I/AAAAAAAAMSs/fLBCfm5q7VwIOfM4cJnXdgkAUCmDx9gcQCLcBGAs/s400/23687638.jpg" width="270" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
අද්මිරාල් වසන්ත කරන්නාකොඩ මහතාද යුද්ධයේ අවසන් සමයේදී 2005 සිට 2009 දක්වා නාවික හමුදාපතිවරයා ලෙස වැදගත් කාර්යභාරයක් ඉටු කළා. ඔහු අවසාන යුද්ධයේදී ශ්රී ලංකා රජයට සුවිශේෂී දායකත්වයක් ලබාදුන්නා. විචාරකයන් පවසන අන්දමට ලංකාවේ හමුදා නිලධාරියෙක් අතින් යුද්ධය පිළිබඳ ලියැවුණු හොඳම කෘතියක් ලෙස මෙය හැඳින්විය හැකියි. මහාචාර්ය කාලෝ ෆොන්සේකා, ලංකාදීප ප්රධාන කර්තෘ සිරී රණසිංහ ඇතුළු පිරිසක් විසින් කෘතිය අගය කළ අන්දම සඳහන් උපුටාගැනීම් මේ කෘතියෙහි එනවා. මේ ග්රන්ථය පෙළපොතක් ලෙස නියම කළ යුතු බව ආචාර්ය ගුණදාස අමරසේකරයන් පවසනවා කරනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
දේශපාලනික අදහස්ද සමඟ යුද්ධය පිළිබඳ අභිමානවත් රචනයක් ඔහුගේ කෘතිය තුළ මුණගැසෙනවා. 2003 වර්ෂයේ සිට 2009 යුද්ධාවසානය දක්වා තොරතුරු මේ කෘතියෙහි ඇතුලත් වෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
අ ලෝන්ග් වොච් <br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-4a1xg59jvv8/WzjmxghN7BI/AAAAAAAAMSw/_Nj2DMTOa5M-PIA3ybqE28snl7rtxAhPACLcBGAs/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="279" data-original-width="181" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-4a1xg59jvv8/WzjmxghN7BI/AAAAAAAAMSw/_Nj2DMTOa5M-PIA3ybqE28snl7rtxAhPACLcBGAs/s400/images.jpg" width="259" /></a></div>
<br />
<br />
මෙම කෘතිය හමුදා සෙබළෙකුගේ අත්දැකීම් ඇසුරෙන් රචනා කළ තවත් කෘතියක්. එහෙත් ඉහත කෘති තුනට වඩා මෙම කෘතියේ වෙනසක් තියෙනවා. පෙර කෘති තුනම හමුදා සෙබළුන් ලෙස තමන් විශ්වාස කළ මතවාදය වෙනුවෙන් රචනා කළ කෘතීන්. එහෙත් අජිත් බෝයාගොඩ මහතාගේ අත්දැකීම් යුද්ධයේදී යුධ සෙබළෙකු ලෙස නොව, එල්.ටී.ටී.ඊ. සිරකරුවෙක් ලෙස ලද අත්දැකීම්. ඔහු යුධ සෙබලෙකුට වඩා මධ්යස්ථව, සිරකරුවෙක් ලෙස ලද අත්දැකීම් විග්රහ කරගන්නට උත්සාහ කරන බව පෙනෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
නාවික හමුදාවේ කොමදෝරු අජිත් බෝයාගොඩ මහතා හිටපු නාවික හමුදා නිලධාරියෙක්. ඔහු ගමන් ගත් සාගරවර්ධන නෞකාවට එල්.ටී.ටී.ඊ. සංවිධානයේ ප්රහාරයක් එල්ලවීමත්, ඉන්පසුව ඔහු එල්ටීටීඊ සිරකරුවෙකු බවට පත්වීමත් සිරකරුවෙකු ලෙස ගෙවුණු කාලය පිළිබඳවත් මේ කෘතිියේ ඇතුලත් වෙනවා. කෘතිය රචනා කර ඇත්තේ සුනිලා ගලප්පත්ති විසින්. ඉංග්රීසියෙන් ලියැවී ඇති මේ කෘතිය නුදුරේදීම සිංහලයට පරිවර්තනය වන බව අජිත් බෝයාගොඩ මහතා පවසනවා. අන්තර්ජාතික රතුකුරුස සංවිධානයේ නිරීක්ෂණය මත එල්.ටී.ටී.ඊ. සංවිධානයේ සිරකරුවෙකුව සිටි ඔහු විඳි කටුක අත්දැකීම් පිළිබඳව මෙන්ම එල්.ටී.ටී.ඊ.ය පිළිබඳව ඔහුගේ නිරීක්ෂණයන්ද කෘතියෙහි ඇතුලත් වෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
බිඳුණු තල් රුක<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-KIJAmypnk-s/Wzjm-z2zpXI/AAAAAAAAMTA/Vc_S4rSQVkEPhd7mOWCP1cX1Xpd_IoY5ACLcBGAs/s1600/6711536.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="200" data-original-width="130" height="400" src="https://4.bp.blogspot.com/-KIJAmypnk-s/Wzjm-z2zpXI/AAAAAAAAMTA/Vc_S4rSQVkEPhd7mOWCP1cX1Xpd_IoY5ACLcBGAs/s400/6711536.jpg" width="260" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
මේ කෘතිය යුද්ධයේ ආරම්භක සමයේදී යාපනය විශ්වවිද්යාලයේ සිටි ආචාර්යවරුන් වන රාජන් හූල්, දයා සෝමසුන්දරම්, කේ ශ්රීධරන් සහ රාජිනී තිරණාගම විසින් රචනා කරන ලද කෘතියක්. පුළුල් මූලාශ්ර සහ නිරවද්ය තොරතුරු ඇතුලත් කරගනිමින් හැකි තරම් විශ්ලේෂණාත්මකව යුද්ධයේ ආරම්භය පිළිබඳව මෙම කෘතියේ කරුණු සඳහන් වෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
යුද්ධය ආරම්භ වීමේදී දකුණේ කලබල, ආණ්ඩුව, එල්.ටී.ටී.ඊ. සංවිධානය සහ ඉන්දියාව වගකිව යුතු ආකාරය පිළිබඳව මධ්යස්ථව සහ විවේචනාත්මකව කරුණු ඉදිරිපත් කරන්නට මේ කෘතියේ රචකයන් උත්සාහ කරනවා. නිදහසෙන් පසු ලංකා ඉතිහාසය ගැන කෙටි හැඳින්වීමක් සහ 1970 දශකය සහ 1980 දශකය අවසාන වනතෙක් කාලසීමාව පිළිබඳව මේ කෘතියේ කරුණු සඳහන් වෙනවා. යුද්ධයේ ආරම්භය පිළිබඳව අධ්යනය කරන කෙනෙකුට කියැවිය හැකි විශ්ලේෂණාත්මක මූලාශ්රයක් ලෙස මේ කෘතිය සැලකිය හැකියි. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
පිබිදුණු යාපනය <br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-1nD278wCz1A/WzjnFpBZh_I/AAAAAAAAMTI/kTcgzUQThQk0Ejxmd7Gjje15zletHzhNgCLcBGAs/s1600/pibidunu-yapanaya.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="700" data-original-width="454" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-1nD278wCz1A/WzjnFpBZh_I/AAAAAAAAMTI/kTcgzUQThQk0Ejxmd7Gjje15zletHzhNgCLcBGAs/s400/pibidunu-yapanaya.jpg" width="258" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
මාධ්යවේදිනි ශානිකා ශ්රියානන්ද විසින් ඉංග්රීසියෙන් ලියන ලද ‘මයි ජැෆ්නා’ නම් කෘතිය සහ ඒ ඩබ්ලිව්.එස්. බණ්ඩාර මහතා විසින් පරිවර්තනය කරන ලද එම කෘතියේ සිංහල පරිවර්තනය වන පිබිදුණු යාපනය නම් කෘතියද මෑත කාලයේ දකින්නට ලැබුණු වටිනා කෘතියක්. යුද්ධයට පෙර සමයේ සිට යාපනය සහ එහි සිටි මිනිසුන්වත්, නායකයන්වත් තමන්ගේ විග්රහයට හසු කරගන්නට ශානිකා ශ්රියානන්ද මාධ්යවේදිනිය සමත්වෙනවා.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
කෘතියෙහි වැඩි වශයෙන් අතුලත් වෙන්නේ යුද්ධයෙන් පසුව යාපනයේ තත්වයයි. ඇය එය යාපනයේ පිබිදීමක් ලෙස විග්රහ කරනවා. යුද්ධාවසානයෙන් පසුව යාපනයේ මිනිසුන් සතුටින් සහ දියුණුවේ රසය විඳිමින් සිටිනා බව ශානිකා ශ්රියානන්ද මාධ්යවේදිනිය මෙම කෘතියෙහි කරුණු ඉදිරිපත් කරනවා. ස්වාධීන රූපවාහිනියේ සංස්කාරකවරයෙක් සහ නිදහස් මාධ්යවේදියෙක් ලෙස කටයුතු කරන ඕෂධ කුලරත්න විසින් ගත් ඡායාරූප පෙළක්ද මේ කෘතියෙහි ඇතුලත් වෙනවා. යාපනය පිළිබඳව කරුණු කියවන්නට කැමති අයෙකුට මෙය වැදගත් මූලාශ්රයක්. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
කොටි දියණියකගේ පාපොච්චාරණය<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-jp12hmkuBtI/WzjnLiB5OOI/AAAAAAAAMTQ/vj7DN4hjHL8yshPg2s-UaExvA8GJqMS9QCLcBGAs/s1600/FitSquare.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="297" data-original-width="194" src="https://1.bp.blogspot.com/-jp12hmkuBtI/WzjnLiB5OOI/AAAAAAAAMTQ/vj7DN4hjHL8yshPg2s-UaExvA8GJqMS9QCLcBGAs/s1600/FitSquare.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
නිරෝමි ද සොයිසා යන ප්රබන්ධ නාමයෙන් පෙනී සිටින, විදේශගත හිටපු එල්.ටී.ටී.ඊ. සාමාජිකාවක විසින් රචනා කළ ටැමිල් ටයිග්රස් නම් කෘතිය සිංහලයට පරිවර්තනය වුණේ කොටි දියණියකගේ පාපොච්චාරණය යන නමින්. මේ කෘතිය සිංහලයට පරිවර්තනය කළේ සුනිලා විජේසිංහ විසින්. ළමා සොල්දාදුවෙක් ලෙස යුධ සමයේ විඳි අත්දැකීම් ඇසුරෙන් ලියැවී ඇති මේ කෘතිය ලංකාවේ යුද්ධය ගැන ප්රබන්ධ ස්වරූපයෙන් ලියැවී ඇති හොඳම කෘතියක් සහ ජනප්රියම කෘතියක් ලෙස හැඳින්විය හැකියි.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
තියුණු අසිපතක සෙවණ යට<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-wWnbTHnZIiA/Wzjm55GV5iI/AAAAAAAAMTM/Xq9hozuI5U0aPM3W6fn0vo8pjJ5ILHcrQCEwYBhgL/s1600/51fcb442fdb02d84dcff464f4da28ef6_L.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="235" data-original-width="370" height="253" src="https://4.bp.blogspot.com/-wWnbTHnZIiA/Wzjm55GV5iI/AAAAAAAAMTM/Xq9hozuI5U0aPM3W6fn0vo8pjJ5ILHcrQCEwYBhgL/s400/51fcb442fdb02d84dcff464f4da28ef6_L.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
කාන්තා සෙබළියක් විසින් රචිත තවත් කෘතියක් වන්නේ තියුණු අසිතපක සෙවණ යට කෘතියයි. එම කෘතිය රචනා කළේ එල්.ටී.ටී.ඊ. සංවිධානයේ සිටි ජනප්රියම කාන්තා නායිකාව යැයි විශ්වාස කළ හැකි තමලිනී විසිනුයි. ඇය යුද්ධාවසානයෙන් පසුව ජෙයක්කුමාරන් මහතා සමඟ විවාහ වූ පසුව රචනා කළ මේ කෘතියේ වැඩි කොටසක් රචනා කරන්නට සිදුවී තිබුණේ පිළිකා රෝගයෙන් පීඩා විඳිමින් ලෙඩ ඇඳෙහි සිටියදීයි. යාපනය විශ්වවිද්යාලයේ කථිකාචාර්ය සාමිනාදන් විමල් මහතා විසින් මේ කෘතිය සිංහලයට පරිවර්තනය කළා. කෘතියට ලැබුණු ප්රතිචාර දකින්නට ඇයට ජීවත්වීමට අවස්ථාවක් ලැබුණේ නැහැ. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
යුද්ධය ගැන එක්තරා ස්වයං පාපොච්ඡාරණයක් ලෙසද, යුද්ධය ගැන වේදනාත්මක දැක්මක් සහිත රචනාවක් ලෙසද මේ කෘතිය හැඳින්විය හැකියි. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
මතක වන්නිය <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-cQlCBGJOx_c/WzjnWymhGfI/AAAAAAAAMTc/6XoM8xUKoboEWDPsMNTvMSSXQTOi4SfDQCLcBGAs/s1600/mathaka_wanniya_sivalingam_anusha_karunakaran-500x500.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="500" height="400" src="https://2.bp.blogspot.com/-cQlCBGJOx_c/WzjnWymhGfI/AAAAAAAAMTc/6XoM8xUKoboEWDPsMNTvMSSXQTOi4SfDQCLcBGAs/s400/mathaka_wanniya_sivalingam_anusha_karunakaran-500x500.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
දෙමළ මාධ්යවේදියෙකු සහ ලේඛකයෙකු වන කරුණාකරන් මහතා විසින් රචිත ලිපි එකතුවකින් සමන්විත කෘතිය ‘මතක වන්නිය’ නමින් සිංහලයට පරිවර්තනය කළේ අලුත් පරපුර සංවිධානය විසින්. කිළිනොච්චිය, පුදුකුඩුයි රිප්පු, කිලාලි, විශ්වමඩු, කණ්ඩාවලෙයි, ඉයක්කච්චි, අක්කරායන්, වන්නේරි කුලම්, චෙම්මනි, නන්දිකඩාල්, කේප්පාපිලවු, පූනගරි ආදි වන්නියේ නගර කිහිපයක අතීතය, වර්ථමානය, අනාගතය පිළිබඳවත් එම නගරවල වැදගත්කම පිළිබඳවත් ලියැවුණු ලිපි එකතුවකින් මතක වන්නිය කෘතිය සමන්විත වෙනවා. යුද්ධයේ දේශපාලන පසුබිම වෙනුවට වඩා මානුෂීය පාර්ශ්වයක් මේ කෘතියෙන් විඳින්නට හැකිවෙනවා. <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
උතුරේ ජීවත්වෙන මිනිසුන්ගේ ජීවිතයේ ස්වභාවය, යුද්ධය නිසා එය වෙනස් වූ ආකාරය ගැන කෘතියෙහි ඇතුලත් වෙනවා. යුද්ධයට විරුද්ධ දැඩි ආස්ථානයක සිටිමින් යුද්ධ කළ දෙපාර්ශ්වයම කරුණාකරන් තම විවේචනයට හසු කරගන්නවා.උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-86303230100302332952018-06-29T23:55:00.002-07:002018-06-30T00:02:59.154-07:00බැසිල් බැසිල් ගෝඨා ගැටුම. කුප්රකට ෂැංග්රිලා සිද්ධියෙන් පස්සේ ලංකාවෙ වැඩිපුරම කතාබහට ලක්වෙන මාතෘකාව. ට්රෙන්ඩ් වෙන මාතෘකා මතුවෙලා යටපත් වුණත් බැසිල් ගෝඨා ගැටුම තමයි මෑත කාලයේදී වැඩිපුරම කතාබහට ලක්වුණ මාතෘකාව. මේ දෙන්නා අතරින් ලංකාවෙ මිඩ්ල් ක්ලාස් එක ගෝඨාට වැඩිපුර කැමතියි. සාමාන්ය මිනිස්සුන්ට අදහසක් නැහැ. ජනමාධ්ය වලිනුයි, බුද්ධිමතුන් යැයි කියාගත්ත අයයි, මහින්ද රාජපක්ෂයි තෝරා දෙන ඕනෑම කෙනෙක්ව සාමාන්ය ජනතාව පිළිගනීවි.<br />
<div>
<a name='more'></a><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-7rdAGt9VYFs/WzconupHogI/AAAAAAAAHIg/dCxp2BKoOM4QUA-tqn6O1sbMTaOSyIYMQCEwYBhgL/s1600/DSC_0638.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="266" src="https://1.bp.blogspot.com/-7rdAGt9VYFs/WzconupHogI/AAAAAAAAHIg/dCxp2BKoOM4QUA-tqn6O1sbMTaOSyIYMQCEwYBhgL/s400/DSC_0638.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">බැසිල් පොදුජන පෙරමුණේ කාර්යාලයේදී ( ඡායා - රේඛා නිලුක්ෂි )</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
දේශපාලනිකව සවිඥාණික, රාජපක්ෂවරුන්ට විරුද්ධ අය විතරක් මේ දෙන්නාවම පරාජය කරන හැටි කල්පනා කරනවා. එහෙම අය බැසිල්ටත් වඩා ගෝඨා ඒවි යැයි අවිඥාණික බයකින් ඉන්නවා. ඔන්න ඕකයි මේ තප්පරේ ලංකාවෙ තියෙන දේශපාලනේ.<br />
<br />
පහුගිය සතියේ දිනයක මහින්ද, බැසිල්, ගෝඨා, චමල් කියන රාජපකක්ෂ සහෝදරවරු හතරදෙනා නුගේගොඩ මිරිහානේ තියෙන රාජපක්ෂ පවුලට අයිති ගෙදරකදී මේ දැවැන්ත මාතෘකාව ගැන සාකච්ඡාවක් පවත්වලා තියෙනවා. එතැනදී ජනාධිපතිවරණ අපේක්ෂකයා ගැනත්, ඒකාබද්ධයේ අනාගතය ගැනත් සාකච්ඡා කරලා තියෙනවා.<br />
<br />
එතැනදී පොදු අපේක්ෂකයා ගැන රහස් එකඟතාවයක් ඇතිවුණා කියලා කියනවා. ඒත් ඒ කතාවේ වැඩිදුර විස්තර රාජපක්ෂවරුන්ගෙන් එළියට පිටවෙලා නැහැ. මොන තීන්දුවක් ගත්තත් රාජපක්ෂලා එකට ඉන්න ඕනෑ බව තමයි එතැනදී ඇතිවෙලා තියෙන එකඟතාවය. අනිත් එක මොන තීරණය ගත්තත් සාකච්ඡා කරලා තීරණයක් ගන්න ඕනෑ කියලත් එකඟ වුණාලු. කොහොම වුණත් මේ අභ්යන්තර අවුලෙන් රාජපක්ෂ පවුල බිඳීයාවි කියලා බයක් රාජපක්ෂලා අතරේම තියෙනවා.<br />
<br />
මතුපිටින් පෙනෙන්න තියෙනවා මේ අන්තර් රාජපක්ෂ බල තරඟාවලියේ ඉදිරියෙන් ඉන්න අස්සයා ගෝඨාභය කියලා. මේ වෙද්දී ගෝඨා හොඳට ස්කෝ කරලා කියලාත් විශ්වාසයක් තියෙනවා. හැබැයි ඒක ඇත්ත නෙවෙයි. ජනාධිපතිවරණයට හත් ගව්වක් තියලා ගෝඨාභය අමුඩය ගහලා තියෙන්නෙ. කලින්ම අමුඩෙ ගහපු නිසා ගෝඨාභයගේ පස්ස පැත්ත දැන්මම පෙනෙන්න පටන් අරන් තියෙනවා. මේ තරම් කලින් දුවන්නට පටන්ගැනීමම ගෝඨාභය රාජපක්ෂ ගත්ත අපරිණත දේශපාලන තීන්දුවක්. ඇත්තටම ජනාධිපතිවරණයේ අපේක්ෂකයන් තෝරා පත්කරගන්නත් තව අවුරුද්දකට එහා තියෙනවා. ඒ කාලය වෙද්දී ගෝඨාභය හති වැටෙන්න නියමිතයි. ඒ හති වැටුණාට පස්සේත් ගෝඨාභයට ජනාධිපතිවරණ අපේක්ෂකයා බවට පත්වෙන්න පුලුවන් වුණොත් ගෝඨාට හොඳයි. </div>
<div>
<br />
ඇත්තටම ඒකාබද්ධ විපක්ෂ දේශපාලන පෙරමුණ ඇතුලෙ ඉන්නවා ගෝඨාභය අපේක්ෂකයා වෙන එක වළක්වන්න ගේම් ගහන්නට සූදානම් සෑහෙන පිරිසක්. එක පැත්තකින් වාසුදේවලා, දිනේෂ් ගුණවර්ධනලා වගේ අය. ගෝඨාභය ආවෝත් අවලංගු කාසි බවට පත්වේයැයි බියක් තියෙන අය. අනෙක් පැත්තෙන් මහින්ද රාජපක්ෂ වගේ අය. ඊළඟට අපේක්ෂක්තවය බලාපොරොත්තු වෙන අය. විශේෂයෙන් බැසිල්.... </div>
<div>
<br />
බැසිල් රාජපක්ෂ කියන්නෙ ඒකාබද්ධ විපක්ෂ පිලේ ඉන්න ටිකක් දේශපාලනිකව කල්පනා කරන නායකයා. ඇත්තටම මහින්ද රාජපක්ෂටත් වඩා දේශපාලන ඉවක්, බුද්ධියක් බැසිල් රාජපක්ෂට තියෙනවාය කියන එක බැසිල්ව කිහිප වතාවක් මුණගැහිලා සෑහෙන කතාබහ කරලා තියෙන අපට අවබෝධයක් තියෙනවා.<br />
<br />
මේ වෙද්දී බැසිල් රාජපක්ෂ උතුරු පළාතේ වෘත්තිය සමිති හදන්න පටන් අරගෙන තියෙනවා. පුංචියට හෝ උතුරේ ඡන්ද පොදුජන පෙරමුණට වැදගත් බව බැසිල් දන්නවා. ඒ වගේම හතුරන් කේන්ද්ර කරගත්ත දේශපාලනයක් වෙනුවට සියළු ජනවර්ග එකතු කරගත්ත දේශපාලනයක් මේ වෙලාවේ කරන්න ඕනෑ බව තමයි බැසිල් රාජපක්ෂගේ අදහස. ඒ වෙනුවෙන් බැසිල් රාජපක්ෂ වැඩපිළිවෙලක් කරගෙන යනවා.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
අපි කැමති විධායක ජනාධිපති ක්රමය අහෝසි කරන්නට ඉඩ නොලැබුණොත් ( දැනටමත් ඉඩ ඇහිරිලා.) ඊළඟ ජනාධිපතිවරයා ලෙස බැසිල් රාජපක්ෂ බලයට එනවානම්.<br />
<br />
ලංකාවෙ කිසිම දේශපාලඥයෙක්ව විශ්වාස කරන්න බැහැ. අපි සතපහකට දේශපාලුවොන්ව විශ්වාස කරන්නෙ නෑ. ඒත් දේශපාලනය ගැන කතා නොකර අත්හරින්නත් බැහැ. ඒ වගේම දේශපාලනය ගැන ප්රායෝගිකව කල්පනා කරන්නත් වෙනවා.<br />
<br />
ලංකාවේ දැන් ඉන්න නායකයන් දෙන්නා ගැන සාමාන්ය ජනතාව අතරෙ තියෙන්නෙ දැවැන්ත සැකයක්. අවිශ්වාසයක්. ඒ බව විවිධාකාරයේ මිනිස්සු එක්ක කතාබහ කරද්දී අපට හොඳට වැටහෙනවා. <br />
<br />
අපි කියන්නෙ මොණරාගලදි හමුවෙන ගොවියා. රජරටදී හමුවෙන ගොවියා. ( අනිවාර්යයෙන්ම ) හම්බන්තොට ගොවියාගේ මානසිකත්වය ගැන විතරක් නෙවෙයි. කොළඹ කොටුවේ මාකට් එකේදීත් වතාවක් අපි දෙන්නාම දේශපාලන සංවාදයක සෑහෙන වෙලාවක් හිටියා. එතැනදීත් මිනිස්සු ඉල්ලන්නේ හිත පිරෙන නායකයෙක්ව. <br />
<br />
කරන්න දෙයක් නෑ. අපේ කලාපයේ දේශපාලනයට හිත පිරෙන නායකයෙක්ව අවශ්යයි. හැබැයි ඒ නායකයා අනවශ්ය ලෙස බලය පාවිච්චි කරන කෙනෙකුත් නොවිය යුතුයි. <br />
<br />
ලංකාවෙ මිනිස්සු අතරේ තියෙන නායකයෙකු අවශ්ය බව කියන මානසිකත්වය දේශපාලනයේදී නොසලකා හරින්න බැහැ. එහෙත් එක මායාකාරී නායකයෙක් ඇවිත් රට ගොඩගනීවි කියන මිත්යා විශ්වාසයේ අපට ඉන්නත් බෑ. ඒත් මහපොළොවෙ මිනිස්සු අතර නැවතත් රාජපක්ෂ පවුලේ නායකයෙක් ඉල්ලනවා. මේ උභතෝකෝටිකයට ලංකාවෙ දේශපාලනය මුහුණදීලා ඉන්නවා. <br />
<br />
රටේ නායකයා ජනතාවගේ හිත දිනාගත්ත, විශ්වාසය දිනාගත්ත නායකයෙකු වීම රටක දියුණුවට අත්යාවශ්ය දෙයක්. ඇත්තටම සාමාන්ය පුරවැසියා ඇඳේ බුදියන එකට පවා රටේ නායකයා කවුද කියන එක බලපානවා. ඒක හොඳටම දැනෙනවා. වගාවක් කරලා, ඒක විකුණගන්න ෆිට් එක එන්නටත් රටේ නායකයා ගැන ආකල්පය බලපානවා. බතක් උයාගෙන කන්න හිත දෙන්නත් රටේ නායකයා ගැන ආකල්පය බලපානවා. 'රාජා භවතු ධම්මිකෝ' කියල බෞද්ධ පාඨයකුත් තියෙනවානේ. රජු කියන වචනය අයින් කළත් රටේ නායකයන් ගැන මිනිස්සුන්ට තියෙන හැඟීම මොකක්ද කියන එක අතිශයින් වැදගත් දෙයක්. රනිල් වික්රමසිංහ කියන දේශපාලඥයා අමන විදියට අමතක කරලා දැම්මෙත් ඒ කාරණයෙ වැදගත්කම.<br />
<br />
ඒ නිසා ලංකාවෙ ඊළඟ නායකයා කවුද කියන කාරණය සලකා බලද්දී 'සටහන්' ලියන අපි දෙන්නාගේ පෞද්ගලික කැමැත්ත තියෙන්නේ මිනිස්සුන්ගෙ ගෞරවය ලබන්න තරම් කැරස්මාවකුත් තියෙන, ඒත් මිලිටරි පාලකයෙක් නොවෙන, පොඩියට හෝ මිනිස්සුන්ට ඇහුම්කන් දෙන කෙනෙක්ව. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
ඉන්න අය අතරින් ඒ සුදුසුකම තියෙන්නෙ බැසිල් රාජපක්ෂට. ඒ බැසිල් රාජපක්ෂ හොඳ නිසා නෙවෙයි. ඔහු රට ගොඩගනීවියැයි විශ්වාසයක් තියෙන නිසා නෙවෙයි. ( එහෙම විශ්වාසය තැබිය හැකි නායකයෙක් ඊළඟට රට බාරගන්න පුලුවන් තත්වෙක නෑ. ) සාපේක්ෂව ගැලපෙනම චරිතය ඔහු නිසා.<br />
<br />
<span style="color: red;">( මේ අදහස දැනට තියෙන යෝජනා අතරින් අපේ කැමැත්ත පමණයි. අපේ අදහස ඔය මොකා ආවත් එකයි කියන එක. රට ගොඩගන්න පුලුවන් නායකයන්ට නෙවෙයි. 'අපි' මිනිස්සු එකතුවෙලා කරන දේශපාලන ක්රියාවලියකින්. විද්වතුන්, රාජ්ය නිලධාරීන්, පුරවැසියන්, ආයතන, අධිකරණය, මාධ්ය විතරක් නෙවෙයි පන්සල පවා වෙනස් නොවුණොත් රට ගොඩ යන්නෙ නෑ. මායාකාරී නායකයෙක් ඇවිත් රට ගොඩගනීවියැයි හිතන්නෙපා. ගෝඨා වගේ ඔය හැම ක්ෂේත්රයක්ම පාලනය කරන්න යන කෙනෙක් ආවොත් කොහොමත් රට ගොඩයන්නෑ. )</span></div>
<div>
<br />
රනිල් වික්රමසිංහ හෝ මෛත්රීපාල සිරිසේන රට බාරගත හැකි තත්වයක නැහැ. මේ දෙදෙනාම ජනතාවගේ කෙළ පිඬ උරුම නායකයෝ. මහින්ද රාජපක්ෂටත් උරුම ඒකම තමයි. හැබැයි මහින්ද රාජපක්ෂ පිළිබඳව තවමත් විශ්වාසය තබන පිරිසක් ඉන්නවා. ඒක අපට නොතකා හරින්න බැහැ. ඒ විශ්වාසය දිනාගත්තෙ සම්පූර්ණ බොරුව වැපිරීමෙන් පමණක් වුණත්. <br />
<br />
බැසිල් රාජපක්ෂ ආවොත් ලිබරල් වෙනස්කම් කරනු අැතිද? වංචාවට පෙළඹෙන එකක් නැද්ද? ඔහු රට ගොඩගනීවිද? <br />
<br />
කොහෙත්ම එබඳු විශ්වාසයක් අපට නැහැ. ඒත් ගෝඨාභය රාජපක්ෂ තරම් ඔහු දරුණු නොවන බව විශ්වාසයි. එජාප නායකයෙක් තරම් රට අරාජික නොකරනු ඇති බව විශ්වාසයි. <br />
<br />
අඩු වැඩි වශයෙන් ප්රජාතන්ත්රවාදී උපක්රම පාවිච්චි කරයි. ජාතිකවාදී ලක්ෂණ තියෙයි. හැබැයි අන්ත ජාතිවාදයට වඩා ජාතික එක්සත්කමට බැසිල් වැඩි තැනක් ලබාදේවි. ඇත්තටම ජාතික එක්සත්කමට රනිල් වික්රමසිංහ නොදෙන වැදගත්කමක් බැසිල් දෙයි. රනිල් වික්රමසිංහ බලන්නෙ අන්තවාදය අවුස්සලා ඒකෙන් මධ්යස්ථ මිනිස්සුන්ගෙ ඇතිවෙන පිළිකුල හරහා බලයට එන්න. ගෝඨා හදන්නේ ජාතිකවාදීන්ගේ ලේ ප්රකෝප කරලා ඒකෙන් බලයට එන්න. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
බැසිලුත් මේ උපක්රම අතර කොහේ හෝ ඉඳියි. හැබැයි බැසිල් ඇහුම්කන් දෙන්නට ඉඩක් තියෙනවා. බැසිල්ම කියන විදියට හිටපු ආණ්ඩුවේ තිබුණු අඩුපාඩු අවම කරගන්න ඕනෑ. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
බැසිල් ඇතැම්විට සුපුරුදු දූෂණයේ යෙදෙයි. අනෙක රාජපක්ෂ ආණ්ඩුවේ ගති ලක්ෂණ ගොඩක් නැවත බලයට පත්වෙයි. ගෝඨාට ආරක්ෂක අංශ බාරදෙයි. ඒත් යහපාලනය කියලා රටට සිද්ධවුණ සෙත මොකක්ද? </div>
<div>
<br /></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-88901813179856651992018-06-29T03:03:00.001-07:002018-06-29T03:03:43.476-07:00දුර බැලීම‘ඒ මොන වචනය කීවත් උන්වහන්සේ නරක දෙයක් කියන බව විශ්වාස කරන්නෙ නැහැ. ඊට වඩා දුරදක්නා නුවණින් ඒ ප්රකාශය බාරගන්නවා. අපේ රටට අවශ්ය වන්නේ රටට ජාතියට ආදරය කරන, ජනතාවට සෙත සලසන පාලනයක්.‘<br />
<a name='more'></a><br /><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-8g0qdro7iRA/WzYD7FqBzTI/AAAAAAAAHII/cpSuLUdjKEkDKQnkuoeYgKNEhC8v0gXNwCLcBGAs/s1600/d11-1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="315" data-original-width="175" height="400" src="https://1.bp.blogspot.com/-8g0qdro7iRA/WzYD7FqBzTI/AAAAAAAAHII/cpSuLUdjKEkDKQnkuoeYgKNEhC8v0gXNwCLcBGAs/s400/d11-1.jpg" width="222" /></a></div>
<br />
නැත. මේ ප්රකාශය මහින්ද රාජපක්ෂගේ අනුගාමිකයෙක් කී කතාවක් නොවේ. ගෝඨාභය රාජපක්ෂගේ මිත්රයෙක් කී කතාවක් නොවේ. එජාපයේ නියෝජ්ය නායකයා කී කතාවකි. සජිත් පේ්රමදාස ගිය සතියේ කී කතාවකි. උපාලි හිමියන්ගේ ප්රකාශය සාධාරණීකරණය කරමින් විවිධ පුද්ගලයන් ප්රකාශ නිකුත් කළත් අපේ විශේෂ අවධානය එජාපයේ ඊළඟ නායකයා වීමේ බලාපොරොත්තුවෙන් සිටින පුද්ගලයාගේ ඉහත ප්රකාශය වෙත යොමුවිය.<br />
<br />
වෙඬරුවේ උපාලි අනුනායක හිමියන් කී කතාව අලූයම ලූ කෙළ පිඬක් සේ බැහැර කළ යුතුව තිබුණු ප්රකාශයකි. මෙවැනි ප්රකාශයක මොන යටි අරුත් තිබුණත්, එය කොච්චර දුර දැක කී කතාවක් වුව එහිදී පාවිච්චි වූ හිට්ලර්, මිලිටරි වැනි වචනවල අර්ථය අපි හොඳින් දන්නෙමු.<br />
<br />
සජිත් පේ්රමදාස බොහෝ දුරදිග දකින බව අප නොදන්නවා නොවේ. පක්ෂ ප්රතිසංවිධානය ගැන එජාපය අභ්යන්තරයේ දැවැන්ත හඬක් නැඟෙද්දී සද්ද නැතිව සිටිමින් ඒ හඬ යටපත් කර දැම්මේ සජිත් දුරදිග බලන නිසාය. අවුරුදු පණහක පමණ වයසක් තිබුණත් සජිත් පේ්රමදාස වසර ගණනක් දුරදිග බලන්නේ රනිල් ඇණගත් පසුව තවත් සීයා කෙනෙකු ලෙස තමන් පක්ෂ නායකයා වෙන්නටයි.<br />
<br />
අප ඇතුළු රටේ අති බහුතරයකට සජිත් පේ්රමදාස තරම් දුර පෙනෙන්නේ නැතිවා විය හැකිය. අපට හිට්ලර් සහ රටට ආදරය කරන, ජනතාවට සෙත සලසන පාලනයක් යන්නෙහි එකිනෙක සම්බන්ධය තේරෙන්නේ නැත. සජිත් හිතන්නේ ජර්මනිය දැන් ලබා සිටින දියුණුව ගැන දුරදිග බලා හිට්ලර් එදා ඝාතන සිදු කළ බවද? නැත්නම් හිට්ලර් පාවිච්චි කළ දිගුදුර අවියක් ගැනද? අපට තේරෙන්නේ නැත. තේරුම් ගන්නට ඕනෑද නැත. එහෙත් අපට සජිත්ව හොඳට තේරෙන්නට පටන්ගෙන ඇති බව නම් කිව යුතුය. එජාපයේ දියුණුව බලාපොරොත්තු වන අය වෙන අතක් බලාගැනීම යහපත්ය.<br />
<div>
<br /></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-58944551307148631602018-06-26T23:33:00.000-07:002018-06-26T23:33:06.994-07:00ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතාගේ අපූරු ජීවිතයෙන් බිඳක්නූතන නවකථා කලාවේ කතාන්දර රජු ලෙස සැලකෙන්නේ ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා මහතා. විසිවැනි සියවසේ මුල්ම යුගයේදී සිංහල නවකථාව වර්ණයෙන් පුරවාලන්නට ඔහු සමත්වෙනවා. 1890 උපත ලබා 1957 දී මෙලොවින් සමුගත් වැල්ලවත්තආරච්චිගේ ඒබ්රහම් සිල්වා හෙවත් ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතා විසින් රචනා කළ විජයබා කොල්ලය, සිරියාලතා, හිඟන කොල්ලා, කැලෑ හඳ, හඳපාන, දෛවයෝගය, සුනේත්රා ඇතුළු නවකථා කෘති ගොන්නක් වගේම කෙටිකතා එකතු රැසක් සිංහල සාහිත්යයට අපූරුවට පාර පෙන්වන්නට සමත් වුණා. සිල්වා ශූරීන්ගේ සංස්කෘත මිශ්ර භාෂා ශෛලියද අපූරු ලෙස පාඨකයාව ග්රහණය කරගන්නට සමත් වූ බව විචාරකයන් ලියනවා.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-lROf8t8NNWM/Wy-E8EXv1nI/AAAAAAAAHE0/B0ZklXsO8fYgw5P5CFS35DqLP9nRS4M_gCLcBGAs/s1600/Cover.jpg"><img border="0" src="https://4.bp.blogspot.com/-lROf8t8NNWM/Wy-E8EXv1nI/AAAAAAAAHE0/B0ZklXsO8fYgw5P5CFS35DqLP9nRS4M_gCLcBGAs/s400/Cover.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වාගේ සමීපතම පාඨකයෙක් මෙන්ම සමීප මිත්රයෙක්ද වූ කේ.එච්.ඒ. ධර්මසේකර විසින් කථා රජ කතාව නමින් 1963 පමණ කාලයේදි ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා ශූරීන්ගේ ජීවිත කතාව රචනා කළා. මේ කෘතියද එක් විදියකට ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා මහතාගේ නවකථාවක් මෙන්ම අපූරු සිදුවීම්වලින් ගහණ කතාවක් රැගත් කෘතියක්.<br />
<br />
ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතා උපත ලබා ඇත්තේ වැල්ලවත්තේ බව එම කෘතියේ සඳහන් වෙනවා. වැල්ලවත්තේ යැයි කියද්දී අප සිහියට නඟාගත යුත්තේ වර්තමාන වැල්ලවත්ත නොවෙයි. 1900 පමණ කාලයේදී වැල්ලවත්ත කියන්නේ සෑහෙන තරම් පිටිසර ගම්මානයක්. මේ සටහනෙන් අපි කතාකරන්නේ කතා රජ කතාව කෘතියේ එන අපූරු සිදුවීම් කිහිපයක් ගැන.<br />
<br />
සිරියාලතා<br />
<br />
ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා මහතා ලියූ පළවැනි නවකථාව වන්නේ සිරියාලතා නම් කෘතිය. මේ කෘතිය එවක තිබුණු අනෙක් නවකථා බොහොමයකින් වෙනස් වුණා. එක් අතකින් එකල තිබුනු නවකථා බොහොමයක් ආදර්ශ කථා, බණ කතා රැගත් කෘති වුණා. එහෙත් පැහැදිළිවම ඉංග්රීසි සාහිත්යයේ ආභාෂය ලබා ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා රසවත් කතාවක් කියණු පිණිස සිරියාලතා නවකථාව ලිව්වා. ඔහු ඉතාම තරුණ කාලයේ පටන්ගත් මේ කෘතිය පියාගේ වියෝව වැනි ඇතැම් හේතු නිසා මන්දගාමී වූ බව ‘කතා රජ කතාවේ’ කියනවා. කොහොම වුණත් කෘතිය අවසාන කරන ඩබ්ලිව්. එ්. සිල්වා මහතා කෘතිය ගැන එක්තරා හිමිනමකට කියනවා. එ් හිමිනම සිල්වා මහතාගේ නිවසට පැමිණ කෘතිය ඉල්ලාගෙන යන්නේ එය කියවා ලබාදෙන බව කියමින්.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-8uYq0Xn7YKY/Wy-ENR7sy3I/AAAAAAAAHEg/xviT1YNK35ADK_l7SA-AJIWA58XhObwZQCLcBGAs/s1600/1.jpg"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/-8uYq0Xn7YKY/Wy-ENR7sy3I/AAAAAAAAHEg/xviT1YNK35ADK_l7SA-AJIWA58XhObwZQCLcBGAs/s1600/1.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
මේ හිමිනම පන්සලට රැගෙන යන කෘතිය පන්සලට පැමිණෙන පුද්ගලයන්ට පෙන්වමින් එය තමන්ගේ කෘතියක් ලෙස හඟවන්නට පටන්ගන්නවා. කතා රජ කතාවේ කියැවෙන ආකාරයට බොහෝවිට මේ කෘතිය පෙන්වා ඇත්තේ කාන්තාවන්ට.<br />
<br />
කෙසේ හෝ මේ බව නොදන්නා ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා පොත ඉල්ලාගෙන මුද්රණය කර තියෙනවා. ඉන්පසුව ඇතැම් අය කියන්නට පටන්ගෙන ඇත්තේ මේ කෘතිය සිල්වාගේ නොව, අහවල් හිමිනමගේ බව.<br />
<br />
‘ඔයා කොහේද ඔහොම වැඩක් කරන්නේ? ඒකට ඔයා මොන පිරිවෙනකද ඉගෙන ගත්තේ? ඔය අර හාමුදුරුවන්ගේ වැඩක්. ඒ දවස්වල ඕක මට ඒ හාමුදුරුවෝ පන්සලේදි කියෙව්වා.’ ඇතැමෙක් කියා තියෙනවා. කෘතියේ සැබෑ හිමිකරු ගැන වාදය වර්ධනය වී ගුටිබැට හුවමාරුවක්ද ඇතිවූ බව කියනවා. බොහෝ දෙනෙක් තරුණ ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වාගේ පෙනුම බලා මෙවැන්නක් මේ කොලුගැටයාට කළ නොහැකි බව අනුමාන කළ බවද කියනවා. <br />
<br />
තවත් වතාවක එකල ප්රකට වී සිටි එක්තරා පඬිවරයෙක් ඉදිරියේ ‘සිරියාලතා’ කියවා අදහස් විමසන්නට ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා තරුණයා උත්සාහ කොට තියෙනවා. ‘දුව ඇග්නස්’ යැයි කියමින් කෘතිය කියවන්නට පටන්ගනිද්දි පඬිවරයා විසින් කතාව නවත්වා ‘මුල ඉඳන් කියවන්න’යැයි අණ කළ බව කියනවා. ‘මේ කියවන්නේ මුල ඉඳන් තමයි’ යනුවෙන් සිල්වා මහතා කියද්දී, නවකතාවක් ලියන්න කලින් නවකතාවක් පටන්ගන්නා හැටි ඉගෙනගන්නැයි කියමින් ඒ පඬිවරයා සිල්වාට බැණවැදුණු බව කියනවා.<br />
<br />
මෙවැනි සමකාලීන සමාජයේ ‘හොඳ’ යැයි පිළිගැනීමට අනුව ‘සිරියාලතා’ හොඳ කෘතියක් නොවුණත් තමන්ගේම වියදමින් කෘතිය පළකරන්නට තරම් එවකට 18 හැවිරිදි තරුණයෙක් වූ ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා තරුණයා නිර්භීත වූ බව කියනවා. මෙසේ මුද්රණය කළ පොත රැගෙන පෝස්ටරයක්ද මුද්රණය කරවාගත් මේ තරුණ ලේඛකයා කොළඹ ජේ.ඩී. ප්රනාන්දු නම් පොත් වෙළඳසැලකට ගිහින් තියෙනවා.<br />
<br />
ඒ වෙළඳසැලේ කළමණාකරු සහ තරුණ ලේඛකයා අතර මෙබඳු සංවාදයක් ඇතිවෙලා.<br />
<br />
‘මොකක්ද මේ පොත?’<br />
<br />
‘සිරියාලතා’<br />
<br />
‘මොකක්ද සිරියාලතා කියන්නේ?’<br />
<br />
‘මේක නවකථාවක්’<br />
<br />
‘කවුද කර්තෘ?’<br />
<br />
‘මම’ <br />
<br />
‘එහෙනම් හොඳට ඇති, ඕවා විකුණන්න බැහැ මහත්තයා. සිරිසේන මහත්තයාගේ නවකතා විතරයි විකිණෙන්නේ.’<br />
<br />
‘විකුණුනොත් කොමිස් අඩුකරගෙන මුදල් දෙන්න. නොවිකුණුනොත් මම පොත් ආපසු ගෙනියන්නං.’<br />
<br />
‘බෑ! බෑ! කීයටවත් අපි ඕවා බාරගන්න සතුටු නැහැ. මෙහෙ තියන්න එපා.’ කළමණාකරු එසේ අවසාන පිළිතුර ලබා දී තියෙනවා.<br />
<br />
අන්තිමේදී මේ කෘතිය කේ.ඩී. පෙරේරා නම් වෙළඳසැලට ලබාදෙනවා. එතැනිනුත් මේ පොත විකිණෙන්නේ නැතිවේවියැයි උපදෙස් ලැබී ඇතත් විකිණුනොත් මුදල් ලබාදෙන පොරොන්දුව පිට පොත් බාරගෙන තියෙනවා. කොහොම වුණත් පොත් වෙළඳසැල් පිළිබඳ බලාපොරොත්තු නොතැබූ මේ ධෛර්යවන්ත තරුණ ලේඛකයා කොළඹ නොරිස් වීදියේ සහ මහ වීදියේ සුරුට්ටු කඩ සියල්ලෙහිම පොත් දහය බැගින් තබා පොස්ටර් එල්ලා තියෙනවා. සති පහක් යනතුරු පොත් විකිණී නැහැ. එහෙත් සති කිහිපයකින් පසුව පුවත්පත් කිහිපයකම පොතට සුභදායක ප්රතිචාර ලැබෙද්දී පොත විකිණෙන්නට පටන්ගත් බව කියනවා.<br />
<br />
පෙම්වතිය<br />
<br />
තරුණ කාලයේදී ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා මහතා පෙම් කළ අසල්වැසි තරුණයක් ගැන අපූරු කතාවක්ද කතා රජ කතාව කෘතියේ එනවා. මාසේ පෝය දිනෙක, මුළු ගමම පන්සල් ගිය මොහොතක ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතා සහ පෙම්වතිය පන්සල් නොගොස් රහසින් තරුණියගේ නිවසේදී හමුවෙන්නට සැලසුම් කරනවා. මේ තරුණියට ඇගේ නිවසෙන් විවාහයක් කතා කළ නිසා, මේ දෙදෙනාගේ ආදර කතාවේ ඊළඟට කුමක් කරන්නේදැයි කතාබහ කරගැනීමටයි මේ දෙපළ මෙසේ හමුවී ඇත්තේ.<br />
<br />
නිවසේදී රාත්රියේ හමුවෙන මේ දෙදෙනා බොහෝ දේ කතාකරන බව කියනවා. සිල්වා තරුණයාගේ මව මේ දෙදෙනාගේ ආදරය ගැන දැනගෙන ඇති බවත්, තරමක් ආර්ථික වශයෙන් සිල්වා පවුලට වඩා දිළිඳු පෙම්වතියව ඈතින් තබාගන්නා ලෙස තදින් උපදෙස් දී ඇති බවත් ඇය ඔහුට කියනවා. ඔහු කෙසේ හෝ දෙදෙනා එක්විය යුතු බව කියනවා. දෙදෙනාගේ අනාගතය ගැන, කළහැකි දේවල් ගැන මෙන්ම ඔහු පැළඳගෙන ආ බුරුම සෙරෙප්පු කුට්ටම ගැන පවා දෙදෙනා කතාබහේ සිටිනවා.<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-lTTIGvWby-k/Wy-ENN3xmbI/AAAAAAAAHEc/TvT2ieG9omk6YZl4WgIWgr7K9dahqssfgCLcBGAs/s1600/2.jpg"><img border="0" src="https://4.bp.blogspot.com/-lTTIGvWby-k/Wy-ENN3xmbI/AAAAAAAAHEc/TvT2ieG9omk6YZl4WgIWgr7K9dahqssfgCLcBGAs/s320/2.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
මේ නිවසේ ඇත්තේ ඉදිරිපස දොරක් පමණක්ලු. මේ දෙදෙනා කතාබහ කරන අතරේ එක්වරම දොරට තට්ටු කරන්නේ තරුණියගේ මව. ඇය පිංකම අහවර වෙන්නට පෙර ගෙදර ඇවිත්.<br />
<br />
පෙම්වතිය ඔහුට අතින් සන් කොට යාබද අඳුරු කාමරයේ සැඟවෙන්නැයි කීවාලු. කලබලයේ එක සෙරෙප්පුවක් පමණක් දාගන්නා ඔහු අනෙක් සෙරෙප්පුවට පයින් ගසාගෙන කාමරයේ හැංගුනාලු.<br />
<br />
නිවසේ දොර අරින් පෙම්වතිය දකින්නේ තමන්ගේ මව සමඟ සිල්වා මහතාගේ මවත්, තමන්ගේ මව විසින් තමන්ට විවාහ කරවා දෙන්නට සූදානම් වන මනමාලයාත් පැමිණ ඇති බව. අසනීප වේශයක් මවාගෙන පන්සල් නොගොස් ගෙදර නතර වී ඇති ඇය අසනීපය තවමත් අඩු නැති බව පෙන්වමින් නැවත ඇගේ කාමරයට ඇවිත්. <br />
<br />
‘මට නිදිමතයි. මට අමාරුයි.’ තරුණිය කියද්දී තරුණියගේ මව එහාපැත්තේ අඳුරු කාමරයට යන්නට සූදානම් වී ඇත්තේ තරුණියට ඒ කාමරයේ නිදාගන්නැයි කියමින්. එහෙත් තරුණිය සහ සිල්වාගේ මව ඇය ඒ කාමරයට යෑම නවත්වා තියෙනවා. <br />
<br />
මේ සිදුවීමෙන් පසුව මනමාලයාවත්, තරුණියගේ මවත් උණුවතුර ගෙනෙන්නැයි සිල්වාගේ මව විසින් කුස්සියට පිටත් කරවනවා. තරුණිය දෙසට ළංවෙන සිල්වාගේ මව රහසින් ඈට ‘දෙකෙන් එකයි’ යනුවෙන් කියනවා. තරුණියටද එය කී විගස තේරුම් ගොස් ඇත්තේ මේ කියන්නේ කාමරයේ ඉතිරිවී ඇති සෙරෙප්පුව ගැන කියා. අපහසුතාවයට පත්වූ ඇය කියා ඇත්තේ ‘කලබලයට මගේ එකක් දාගෙන ගොසින්. ඒ නිසයි දෙකෙන් එක කියා.’ එසේ කියමින් තරුණිය සිනාවුණත් ඔහුගේ මව නම් සිනාසී නැහැ. ‘නම්බුව රැකගෙන දැන්වත් පිටවෙනවා හොඳයි.’ කේන්තිය මුසුවූ ගැඹුරු හඬින් ඇය මඳක් හඩනඟා එසේ කීවාලු. ඒ කීමත් සමඟ අප කථානායකයා අඳුරු කාමරයෙන් එළියට පැන අනෙක් පිම්මෙන් නිවසෙන් එළියට පැන කළුවරේ සැඟව ගිය බව කියනවා. ඔහුගේ ඒ ප්රේමය මේ සිදුවීමෙන් නැවතුණු බව කියනවා. පසු කාලයක සිල්වා මහතා ලියූ ‘දෙකින් එක’ නම් කෙටිකතාවට ආභාෂය ලැබෙන්නේ මේ සැබෑ සිදුවීම ඇසුරෙනුයි.<br />
<br />
හිඟන කොල්ලා<br />
<br />
ඩබ්ලිව්. ඒ. සිල්වා මහතා ලියූ ‘හිඟන කොල්ලා’ නවකතාව අපූරු කතා රසයක් මවන්නට සමත් නවකතාවක්. දිනක් රාත්රියක මන්නාරම් යනු පිණිස දුම්රියේ පළමු පන්තියේ නිදන මැදිරියකට සිල්වා මහතා ගොඩවෙනවා. නිදන මැදිරියකදී කුඩා කාමරයක් තව කෙනෙකු හා බෙදාහදාගන්නට වෙනවා. සිල්වා මහතාට කාමරය බෙදාහදාගන්නට සිදුවී ඇත්තේ මුදලාලි කෙනෙකු සමඟයි. රාත්රියේ දුම්රිය මැදිරියෙහි විදුලි බල්බය නොනිවා පොතක් කියවමින් මේ මුදලාලි ගමන් කරනවාලු.<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://2.bp.blogspot.com/-E1Jz88u-3GQ/Wy-ENZkyMeI/AAAAAAAAHEk/gfbfitjoYfwZRB-Hzu6waPGo4OFuI33pwCLcBGAs/s1600/3.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="323" src="https://2.bp.blogspot.com/-E1Jz88u-3GQ/Wy-ENZkyMeI/AAAAAAAAHEk/gfbfitjoYfwZRB-Hzu6waPGo4OFuI33pwCLcBGAs/s400/3.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">හිඟන කොල්ලාචිත්රපටියෙන් ( <a href="http://www.sarasaviya.lk/" style="font-size: medium; text-align: start;">http://www.sarasaviya.lk</a><span style="font-size: small; text-align: start;"> )</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: center;">
</div>
<br />
සිල්වා මහතා පළවැනි වතාවේ බල්බය නිවන්නැයි ඉල්ලුවාලු. ‘හොඳ පොතක් හම්බවුණා. තව ටිකයි තියෙන්නේ. ඉක්මනින් කියවලා නිවන්නම්’ යැයි කී මුදලාලි දිගටම පොත කියෙව්වාලු. රෑ මැදියමටත් ළංවෙද්දී ඉවසිය නොහැකි තැන විදුලි බල්බය නිවන්නැයි සිල්වා මහතා තදින් මුදලාලිට බැන්නාලු.<br />
<br />
‘මහත්තයා, මේක වීසිකර දාන්න පොතක් නෙවෙයි. හොඳ සිංහල පොතක්. මහත්තයාලා ඉංග්රීසි කට ගාගෙන කලිසම් දමාගත්තාට මේවායේ අගේ දන්නේ නැහැ.’ යැයි කියමින් මුදලාලිද එවර සිල්වා මහතාට බණින්නට පටන්ගත්තාලු. <br />
<br />
‘මොකක්ද ඔය තරම් වැදගත් පොත? බණ පොතක්ද?’ එවර සිල්වා මහතා මුදලාලිගෙන් එසේ ඇහුවේ කේන්තිය මුසු හඬෙන්මලු. ‘හිඟන කොල්ලා. මේක සිංහල නවකථාවක්’ කියා තදින් සිල්වාට කී මුදලාලි ‘නමවත් දන්නවාද දන්නෑ’ කියා තමන්ටම කියාගත්තාලු.<br />
<br />
ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතා පසුකාලයක ලියන විදියට ඒ මුදලාලි පසුදින එළිවෙන තෙක්ම පොත කියැවීම පසෙක තබා මේ පොතක අගය නොදත් කලිසංකාරයාට බැණවැදුණාලු. එලෙස බැණ වදිද්දී ‘මේ පොත ලීවේ මම’ කියා කීවොත් එයද විහිළුවක් ලෙස මුදලාලි සලකනු ඇති නිසා සැබෑව කියන්නටත් බැරිවුණාලු. එහෙත් තමන්ගේ ජීවිතයේ අපූරුම අත්දැකීමක් ලෙස මේ සිදුවීම ඩබ්ලිව්.ඒ. සිල්වා මහතා මතක තබාගත්තාලු. <br />
<br />
මෙවන් තවත් රසකතා බොහොමයක් කතා රජ කතාව කෘතියෙහි එනවා. අතිවිශිෂ්ඨ ලේඛකයෙකුගේ සැබෑ ජීවිතය ගැන අපූරු සිදුවීම් මෙන්ම ආදර්ශවත් සිදුවීම් රැසක් මේ කෘතියේ තියෙනවා. ඒ සියල්ල දැනගන්නට නම් මේ අපූරු කෘතිය සොයාගෙන කියැවිය යුතුමයි. උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-69794330589551103092018-06-26T02:01:00.001-07:002018-06-26T02:15:42.071-07:00අධිකරණයට ඉදිරිපත් කළ කාන්තාවන් ගැන නීතීඥයා කී කතාව'සර් මං අයාලෙ ගියා තමයි. මේ මහත්තයා එක්කම තමයි හිටියෙ.' උසාවියකට ඉදිරිපත් කරපු සංක්රාන්ති ලිංගික සහෝදරියක් වරක් මහේස්ත්රාත් ඉදිරියේ එහෙම කියලා තිබුණා. ඒ තමන්ව අල්ලගෙන ඉදිරිපත් කරපු පොලිස් නිලධාරීන් අතරින් කෙනෙක්ව පෙන්වලා. එකපාරම කරපු ඒ ප්රකාශයෙන් මුළු අධිකරණයම කලබල වෙලා තිබුණා. පොලිස් නිලධාරියාත් බයවෙලා තිබුණා. අන්තිමේ ඒ කාන්තාව නිදහස් කරන්නත්, අධිකරණයේ අවවාද ලබන්නත් පොලිස් කණ්ඩායමට සිද්ධවෙලා තිබුණා. 'සමහරු බයටම වැරැද්ද පිළිගන්නවා. මං පිළිගත්තෙ නෑ. මං මොකටද නොකරපු වැරැද්දක් පිළිගන්නෙ. මාව අයාලෙ ගියා කියල ඇරෙස්ට් කරනවානම් මාත් එක්ක හිටපු කෙනෙක්ව පෙන්වන්න ඕනෑනෙ.' ඒ සිදුවීම ගැන ඇය අපි එක්ක එහෙම කීවා. ඒක පරණ සිදුවීමක්.<br />
<br />
ජුනි 25 වැනිදා අනුරාධපුර මහේස්ත්රාත් වෙත ඉදිරිපත් කරපු කාන්තාවන් දෙදෙනෙක් ලිංගික ශ්රමිකයන්යැයි කියමින් පොලීසියෙන් කරුණු ඉදිරිපත් කරලා තිබුණා. ඒත් ඒ කාන්තාවන් වෙනුවෙන් ඉදිරිපත් වුණ නීතීඥයා නලින් දිමුතු විසින් එයට විරුද්ධව හඬනඟලා. ඒ නිසා අධිකරණයේදී උණුසුම් තත්වයක් ඇතිවෙලා තිබුණා.<br />
<a name='more'></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-pk0AZgrofZM/WzIAzge2OhI/AAAAAAAAHG4/3Ul4qFErQY48j3FaU7TLuI2riJJMCY1XwCLcBGAs/s1600/GPInews_Mexico_Mayela_sexworkers-1_web-1200x550.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="550" data-original-width="1200" height="182" src="https://3.bp.blogspot.com/-pk0AZgrofZM/WzIAzge2OhI/AAAAAAAAHG4/3Ul4qFErQY48j3FaU7TLuI2riJJMCY1XwCLcBGAs/s400/GPInews_Mexico_Mayela_sexworkers-1_web-1200x550.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
'හැමදාම අයාලේ යන කාන්තාවන් කියලා සැකකාරියෝ අධිකරණයට ඉදිරිපත් කරනවා. නමුත් කවදාවත් ඔවුන් එක්ක යහන්ගත වන පිරිමි අධිකරණයට ඉදිරිපත් කරන්නේ නෑ. පොලීසිය ඒ අයවත් අධිකරණය ඉදිරිපත් කරන්න.' නීතීඥයා උසාවියේදී කියලා තියෙන්නෙ එහෙම. පොලීසිය ඒ කතාවට කලබල වෙලා තිබුණා. ඇත්ත. තනියෙන් කෙනෙක් අයාලෙ යන්න විදියක් නැහැ. 'ගණිකාවක්' කියන චෝදනාව මත කාන්තාවක් උසාවියට ඉදිරිපත් කරනවානම් ඒ කෙනා එක්ක හැසිරුණු අයවත් අධිකරණයට ඉදිරිපත් කරන්න වෙනවා. <br />
<br />
'මැදවච්චිය පැත්තට ගියා නම් මේ අයගේ තත්ත්වය දැන ගන්න පුළුවන්. උගත් නීතිඥතුමා කියන විදියට පිරිමි අධිකරණයට ගේන්න ගියොත් කී දෙනෙක් මතෛන්ට ගේන්නද? හැබැයි අවශ්ය වේලාවට අපි ඒ අයවත් ඉදිරිපත් කරන්නම්.' පොලිස් කොස්තාපල්වරයා ඒකට උත්තර විදියට අධිකරණයට කියලා තියෙන්නෙ එහෙම. <br />
<br />
ඇත්තටම මේ කාන්තාවන් විතරක් පොලීසියෙන් අධිකරණයට ඉදිරිපත් කරන්නෙ ඇයි? සාමාන්යයෙන් මේ වගේ කාන්තාවන් විතරක් නෙවෙයි, සංක්රාන්ති ලිංගික කාන්තාවන් සහ සමකාමී පිරිමින් සම්බන්ධයෙන් වාර්තා බොහොමයක් තියෙනවා. එවැනි අයව බොහෝවිට පොලීසිය අත්අඩංගුවට අරගන්නේ එක්කෝ විනෝදය සඳහා. නැත්නම් ගාණක් කඩාගන්නට. නැත්නම් මේ අයගෙන් ලිංගික සුවයක් ලබන්න. අනුරාධපුර දිස්ත්රික්කයේම එක් පොලිස් ස්ථානයක නිලධාරීන් තමන්ව අත්අඩංගුවට ගෙන රාත්රිය පුරා ලිංගික වශයෙන් හිංසනයට ලක් කළ බව අප හොඳින් දන්නා සමකාමී තරුණයෙක් සාක්ෂි දී තිබුණා.<br />
<br />
ඇත්තටම ලංකාවේ නීතිය ඉදිරියේදී ලිංගික ශ්රමික, සංක්රාන්ති ලිංගික, සමලිංගික පුද්ගලයන් විශාල අසාධාරණයකට ලක් වෙනවා. ඔවුන්ට තමන්ට සිද්ධවුණ අසාධාරණය ගැන හඬනඟන්න ඉඩක් ඇත්තේත් නැහැ. ඇත්තටම මේ පුද්ගලයන් හඬක් නැති පුද්ගලයන්. ඒ වගේ අධිකරණයට ඉදිරිපත් වුණ කෙනෙක් වුණත් නිහඬවම චෝදනා බාරගෙන, නියම කරන දඩයක් ගෙවලා නිදහස් වෙන්නයි උත්සාහ කරන්නෙ. බොහෝවිට එවැනි අයව පොලිස් අත්අඩංගුවට පත්වුණාම පොලීසියේදී අමානුෂික ලෙස ලිංගික හිංසනයන්ට ලක් වෙනවා. ඒවාට විරුද්ධව හඬක් නඟන්න හයියකුත් ඒ අයට නැහැ. මේක ඉතාම කණගාටුදායක තත්වයක්. <br />
<br />
සමාජයේ ඕනෑම රැකියාවක් තෝරාගන්නේ මිනිස්සු තමන්ට තියෙන සමාජ පසුබිම, ආර්ථික හැකියාව වගේ කාරණා මත. ඇත්තටම ඉහළ පන්තියේ ලිංගික ශ්රමික කාන්තාවකට දිනකට එක් ධනවතෙකුට සේවය සැපයීමෙන් ආදායමක් ලැබිය හැකියි. එහෙත් පාරෙ ඉන්න ලිංගික ශ්රමික කාන්තාවකට සිදුවෙනවා දිනකට කිහිපදෙනෙක්වම සතුටු කරන්නට. ජීවත්වෙන්නට ඔවුන් කරන ඒ සටන පවතින්නේ ඔවුන්ගෙන් සේවය ලබන අය නිසායි. ඒ නිසා මෙය ඔවුන් කරන වැරැද්දක් ලෙස හඳුන්වන්න බෑ. ලංකාවෙ ඉන්න අසහනකාරයන් ගැන අපි දන්නවා. <br />
<br />
ටිකක් වෙනස් ඇහැකින් බැලුවොත් ඇත්තටම ඔවුන් කරන්නේ සමාජ සේවයක්යැයි අපට කල්පනා කරන්න වෙනවා. ඔවුන් ඉතාම සොච්චම් මිලකට මේ ලබාදෙන සර්විස් එක නැතිනම් ලංකාවෙ අසහනකාරයන් මොනවගේ ක්රියාවලට පෙළඹේවිදැයි අපි දන්නෙ නැහැ. මේ කර්මාන්තය වැරැද්දක් නම් ඒ වැරැද්ද කරන්නේ සේවය ලබාගන්නා අය විසින්. <br />
<br />
කොහොම වුණත් පාරේ ඉඳන් සේවය සපයන මේ කාන්තාවන් පුදුම දුකක් විඳිනවා. කතා දෙකක් නැහැ. ලංකාවෙ සිටින මානව හිතවාදීම ගායක ගායිකාවො සහ කවි, ගීත රචක රචිකාවියො මේ දුක තේරුම් ගෙන කවි ගී ලියා තියෙනවා. එවැනි කාන්තාවන්ට නීතිය ක්රියාත්මක කරනවායැයි කියමින් ඇත්ත හොරුන්ට ආරක්ෂාව සපයන පොලීසිය නම් අකාර්යක්ෂම ආයතනය විසින්ද හිංසා කිරීම ඛේදවාචකයක්.<br />
<br />
තවත් වැදගත් කාරණයක් සිහිපත් කරන්න ඕනෑ. මේ අයගේ කෙරුවාව හැමෝම දන්නවා වගේ කියමනක් මත පොලීසියට අත්අඩංගුවට ගැනීම් කරන්න බැහැ. එහෙනම් පොලීසිය වහා දිව ගිහින් අත්අඩංගුවට ගන්න ඕනෑ නිමල් ලාන්සා වගේ අයව. රවී කරුණානායක වගේ අයව. නැත්නම් ස්ත්රීන් දෙසීයක් දූෂණය කිරිම ගැන චෝදනා ලත් ප්රාදේශීය නායකයන්ව. මේ ස්ත්රීන්ට වඩා දහස් ගුණයක් අපේ සමාජයට හානිකර දේවල් කරන අය ඉන්නවාද. අහවල් පැත්තට ගිහින් කෙරුවාව දැනගන්න පුලුවන් කියන පදනම මත ඒ සියළු දෙනාව අත්අඩංගුවට ගන්න පුළුවන්. එහෙම නොගන්නේ ඇයි. රාත්රියට පාරේ ඉන්න කාන්තාවන් අත්අඩංගුවට ගන්නේ ඇයි.<br />
<div>
<br />
ඇතැම්විට මේ කාන්තාවන් ඇත්තටම ලිංගික ශ්රමික කාන්තාවන් වෙන්න පුලුවන්. ලංකාවේ නීතියට අනුව එය නීති විරෝධී බව හැබෑව. එහෙත් එවැනි කාන්තාවක් අත්අඩංගුවට ගැනීමට පදනමක් තිබිය යුතුයි. රෑ පාරේ හිටගෙන සිටි පලියට කෙරුවාව ගමම දන්නවායැයි පදනම මත අත්අඩංගුවට ගැනිමක් කරන්නෙ කොහොමද. එහෙම අත්අඩංගුවට ගන්න නිදහසක් පොලීසියට ලැබෙද්දී පොලීසිය කරන්නේ අහිංසක දුප්පත් කාන්තාවන්ට තමන්ගේ බලය අනිසි ලෙස පාවිච්චි කරමින් ප්රයෝජන ගන්නා එක. කිසිම අවස්ථාවක පොලීසිය ක්ලබ් එකකට පැන ලිංගික ශ්රමික කාන්තාවන් අත්අඩංගුවට ගන්නෙ නැහැ.<br />
<br />
ප.ලි. - මේ නලින් දිමුතු කියන නීතීඥ මහතාගේ පසුබිම ටිකක් සොයලා බැලුවා. ඔහු ශ්රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණේ හොඳ ක්රියාකාරිකයෙක්. ලංකාවේ දේශපාලන කටයුතු වලට සම්බන්ධ පුද්ගලයො මේ වගේ වැදගත් මාතෘකා ගැන කතාකරන්නෙ ඉතා අඩුවෙන්. ඒ නිසා දිගටම මෙවැනි පුද්ගලයන් වෙනුවෙන් පෙනී ඉන්නැයි නලින් දිමුතු නීතීඥ මහතාට අපි සුභ පතනවා. </div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-67589443637736111502018-06-25T18:43:00.000-07:002018-06-25T18:43:27.131-07:00තායිලන්තයේ ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන්තායිලන්තය. බොහෝ දේවල්වලට යහපත් නාමය දිනාගනිද්දී ලෝකයේ වැඩිම ළමා ලිිංගික ශ්රමිකයන් සිටින රටක් ලෙස නරක නාමය දිනාගත් රට. ලිංගික සේවාවන් සැපයීම සඳහා දරුවන්ව ජාවාරම් කිරිම පිළිබඳව මෙන්ම ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් සඳහා සංචාරක ආකර්ශණයක්ද තායිලන්තයට තියෙනවා. තායිලන්තයට සමීප රටවල් කිහිපයකින්ම තායිලන්තයට දරුවන්ව රැගෙන එන්නෙ මේ ව්යාපාරය සඳහා.<br />
<br />
එක්සත් ජාතීන්ගේ සංවිධානය ළමයින් ලෙස සලකන්නේ වයස අවුරුදු 18ට අඩු පුරවැසියන්ව. ළමයෙක්ව ලිංගික ශ්රමිකයෙකු ලෙස යොදාගැනීමෙන් මානසික සංකූලතා, මත්ද්රව්ය ඇබ්බැහිය, සමාජ රෝග වැළඳීම, දරුවන් අපරාධවලට යොමුවීම, ළමා ගැබිණියන් මෙන්ම මරණය වැනි භයානක ප්රථිපල රැසකට මඟ විවෘත වන බව එක්සත් ජාතීන්ගේ සංවිධානය පෙන්වාදෙනවා. මේ සටහනින් අප කතාකරන්නේ එවැනි භයානක මාතෘකාවක් ගැනයි.<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
තායිලන්තය<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-GhXblSYXwnE/Wy-GXAIb4zI/AAAAAAAAHFc/iSCvk6t9GlQjZ0n2L-kQAPW85bVnWnOHACEwYBhgL/s1600/Cover.jpg"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/-GhXblSYXwnE/Wy-GXAIb4zI/AAAAAAAAHFc/iSCvk6t9GlQjZ0n2L-kQAPW85bVnWnOHACEwYBhgL/s400/Cover.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
එක් කළෙක ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් 80 000කට වඩා තායිලන්තයේ ක්රියාකාරීව සිටි බව නිල වාර්තා කියද්දී ඇතැම් මාධ්ය පවසන ආකාරයට නොනිල දත්ත අනුව මේ සංඛ්යාව ලක්ෂ ගණනක් දක්වා වැඩි වෙනවා. කොහොම වුණත් මේ වෙද්දී ලෝකයම තායිලන්තයේ මේ සමාජ ප්රශ්ණය ගැන කතාකරන නිසා වසර ගණනාවකට පෙර සිටියාට වඩා ලිංගික ශ්රමික දරුවන් ප්රමාණය අඩු වී ඇති බව කියනවා. එසේ වුණත් මේ මොහොතේ පවා එක් තැනක් වැසෙද්දි තවත් තැනක් විවෘත වෙන තරමට මේ සේවාව තායිලන්තයේ ශක්තිමත් ලෙස පවතිනවා. 1993 දී පමණ කරන ලද සංගණනයකින් හෙළිවී ඇත්තේ මේ ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් අතරින් තුනෙන් එකකට ඒඩ්ස් වැනි සමාජ රෝග ඇති බවයි.<br />
<br />
<br />
තායිලන්තයේ සම්ප්රදායිකව ලිංගික සේවාවන් පැවත එනවා. ක්රිස්තු වර්ෂ 14 වැනි සියවස පමණ අතීතයේ පටන් පැමිණි මේ සම්ප්රදාය රජයේ පිළිගැනීම ලත් බදු අයකෙරෙන සේවාවක් වුණා. එවැනි පසුබිමක තායිලන්තයට එදිනෙදා ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් සාමාන්ය දෙයක් වුණා. පසුකාලීනව එයට එරෙහිව නීති පැමිණියත්, වියට්නාම් යුධ සමය වගේ කාලයක තායිලන්තයට පැමිණි විදේශිකයන් වෙනුවෙන් පුළුල් ලිිංගික සේවා ලබාදෙන තැනක් බවට තායිලන්තය පත්ව තිබුණු බව කියනවා. එහි ප්රථිපලයක් ලෙස අද දක්වා සමාජයෙන් තුරන් කළ නොහැකි පිළිලයක් ලෙස ළමා ලිංගික වහල් සේවය පවතිනවා.<br />
<br />
ජාවාරම<br />
<br />
කිසිම දරුවෙක් ලිංගික ශ්රමිකයෙක් බවට කැමැත්තෙන් පත්වෙන්නේ නැහැ. ඇතැම් අය ළමා අපචාරයන්ගේ ප්රථිපලයන්. තවත් අය මාපියන් විසින් අලෙවි කළ දරුවන්. නැතිනම් පැහැරගත් අය හෝ අනාථ වූ අය. ඇතැම් පුද්ගලයන් දරුවන්ව ලබාගැනීම වෙනුවෙන් මාපියන්ට නිවාස තනා දෙනවා.<br />
<br />
බොහෝ දැරියන්ව මාපියන් විසින් අලෙවි කරන්නේ මුදල් සඳහා. එසේ අලෙවි කිරීම නිසා ලිංගික අපචාර චෝදනා මත දඬුවමට ලක්වූ මව්වරුන් බොහොමයක් හිටියත් මේ තත්වය අඩු වෙන්නේ නැහැ. තවත් තැන්වල ණය ලබාගන්නා මාපියන්ට ණය ගෙවාගත නොහැකි වූ විට දරුවන්ව රැගෙන ගිය අවස්ථාද තියෙනවා.<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-pOPD9TCQ2RI/Wy-GVLgSWII/AAAAAAAAHFQ/hhvEa9yHbCESXSH62nRDdrJ4riIdn3_BwCEwYBhgL/s1600/2.jpg"><img border="0" src="https://4.bp.blogspot.com/-pOPD9TCQ2RI/Wy-GVLgSWII/AAAAAAAAHFQ/hhvEa9yHbCESXSH62nRDdrJ4riIdn3_BwCEwYBhgL/s400/2.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
තායිලන්තයේ ළමා ශ්රමිකයන් අතර වාර්ගික සුළුතරයන්ට අයත් බොහෝ දෙනෙක් ඉන්නවා. විශේෂයෙන්ම ගෝත්රික සම්භවයක් ඇති දිළිඳු, ගැමි ජනකොටස්වලට අයිති දැරියන් මේ ඛේදවාචකයට මුහුණදෙනවා. ඇතැම් සිදුවීම්වලදී එවැනි මාපියන් දරුවන්ව විකුණා ඇත්තේ ඩොලර් 40 වැනි ඉතා පුංචි මිලකට. ඇතැම් අය කියන්නේ රූපවාහිනී යන්ත්රයක් මිලදී ගත හැකි මිලට දරුවන්ව අලෙවි කළ අවස්ථා ඇතැයි කියනවා. වොෂින්ටන් පෝස්ට් වරක් වාර්තා කළේ රූපවාහිනී යන්ත්රයක් ගෙවන ක්රමයට මිලදී ගත් මාපිය යුවළකට ණය ගෙවාගත නොහැකි වූ විට ළමා ශ්රමිකයන්ව මිලට ගන්නා අයෙක් පැමිණ ටෙලිවිෂනයේ මිල මෙන් තෙගුණයක් පමණ ගෙවා දියණියව මිලට ගන්නට සූදානම් වූ බවයි. ණය ලබාදෙන්නන් හරහා ණයකරුවන්ගේ තොරතුරු ලබාගෙන, ඒ අතරින් දරුවන් සිටින මාපියන් සොයා යන්නට මේ ජාවාරම්කරුවන් දක්ෂ බව මෙවැනි සිදුවීම් රැසකින් තහවුරු වෙනවා.<br />
<br />
මී චූ 1993 දී 12 හැවිරිදි දැරියක්. ඇගේ සුළු පියා මත්ද්රව්ය ඇබ්බැහියට ලක් වූ අයෙක්. ඔහු ඇයව ඩොලර් 192කට අලෙවි කරනවා. ගෝත්රික සම්භවයක් ඇති පවුලකට අයත් මේ කුඩා දැරිය චියනග් රායි නම් නගරයෙහි ලිංගික සේවා සපයන ස්ථානයකට බඳවා ගන්නවා. ඇයට පළමු දිනයේම පිරිමින් තුන්දෙනෙක්ට අලෙවි කර ඇතැයි වොෂින්ටන් පෝස්ට් වාර්තා කරනවා.<br />
<br />
එසේ ගෙන එන දරු දැරියන් ලිංගික සේවා සපයන මධ්යස්ථානවල වැඩිහිටි ලිංගික ශ්රමිකයන් අතර තබනවා. ඔවුන්ව දිනකට කිහිප වතාවක් මිලදී ගැනෙන බව කියනවා. එලෙස මිලදී ගන්නා දරු දැරියන්ව බරපතල අපචාරයන්ට ලක් කෙරෙනවා. නැවත නැවතත් අපචාරයට ලක්වෙන මේ දරුවන්ට එය සාමාන්ය දෙයක් බවට පත්වෙනවා. වතාවක් තායිලන්තයේ එක් ලිංගික ශ්රමික දැරියන් සිටින ස්ථානයක් පොලීසිය වටලද්දී දැරියක් සිටි කාමරයකට පොලිස් නිලධාරියෙක් ඇතුළුවෙනවා. වෙනසක් නොපෙන්වූ දැරිය ලිංගික සේවය ලබාදීමට සූදානම් වී ඇත්තේ ‘තව කෙනෙක් ඇවිත්’ යැයි කියමින්.<br />
<br />
<br />
Phuket නගරයෙහි එක් 15 හැවිරිදි දැරියක්ව අත්අඩංගුවට ගෙන ඇත්තේ ඇයට වඩා බාල තවත් දැරියන් දෙදෙනෙක්ව ලිංගික සේවයේ යෙදවීමේ චෝදනාව පිට. තායිලන්තයේ ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන්ගේ කතාව බොහොවිට සිටි ඔෆ් ගෝඩ්ස්හි ළමා පාතාල නායකයන්ගේ කතාවට සමාන බව එවැනි සිදුවීම්වලින් පෙනෙනවා.<br />
<br />
සංචාරකයන්<br />
<br />
සියල්ලන්ගේ චෝදනා තායිලන්තය දෙසට එල්ලවුණත් තායිලන්තයේ ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් මේ තරම් සිටින්නට ප්රධාන හේතුවක් වන්නේ එරටට පැමිණෙන සංචාරකයන්. තායිලන්තයට මේ අවශ්යතාවය සඳහාම පැමිණෙන, ඒ වෙනුවෙන් ඉහළ මිලක් ගෙවීමට සූදානම් සංචාරකයන් බොහෝයි. ඒ හරහා සමාජ පිළිලයක් වූ මේ කර්මාන්තයට විශාල ආදායමක් පැමිණෙනවා. ඒ ආදායම නිසා මේ කර්මාන්තය වක්රාකාරව ආරක්ෂා කරන්නට රටේ බලය හිමි පුද්ගලයන් පවා පෙළඹෙන බව මානව හිමිකම් ඇස සංවිධානය පවා චෝදනා කර තියෙනවා. මෙය මහා පරිමාණ ජාවාරමක් බවට පත්වෙද්දී එය මර්ධනය කිරීම ඉතා අපහසු කටයුත්තක් වෙනවා. ඉතින්, බොහෝ දරුවන්ගේ ඛේදාන්ත කතාන්දර අනාගතයටත් පවතීවි.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-zLtiaNOFDZc/Wy-GXBdNsbI/AAAAAAAAHFY/xzVBr17NhDctIKnae-x8Es1hrcka2J-jQCEwYBhgL/s1600/1.jpg"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/-zLtiaNOFDZc/Wy-GXBdNsbI/AAAAAAAAHFY/xzVBr17NhDctIKnae-x8Es1hrcka2J-jQCEwYBhgL/s400/1.jpg" /></a></div>
<br />
සුඛාන්ත කිහිපයක්<br />
<br />
ඛේදාන්ත බොහොමයක් මැද සුඛාන්ත කිහිපයක් පෙන්වාදීම හිතට සහනයක් එක් කරනු ඇති.<br />
<br />
සැමී කියන්නේ 17 හැවිරිදි තරුණියක්. ඇය අවන්හලක රැකියාවක යෙදෙනවා. ඇය මේ වෙද්දී සතුටින් ජීවත්වෙනවා. නටායා කියන්නේ හිසකෙස් සකසන්නියක්. ෆොන් කියන්නේ නූඩ්ල්ස් අවන්හලක හිමිකාරියක්. මේ තිදෙනාම කලෙක ළමා ලිංගික ශ්රමිකයන් ලෙස පීඩාකාරී ජීවිතයක් ගත කළා. Destiny Rescue නම් ළමා ලිංගික ශ්රමික සේවයට එරෙහි සංවිධානය හරහා ඔවුන්ව ගලවාගෙන සාමාන්ය ජීවිත අත්පත් කරදෙන්නට මැදිහත් වුණා. දුක්බර කතා බොහොමයක් මැද සතුටුදායක කතා දහස් ගණන් ලියන්නට මෙවැනි සංවිධාන සමත් වෙලා තියෙනවා.<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-nGMHVBI1ukI/Wy-GVSGj4eI/AAAAAAAAHFU/MCOkE6EuNU8GJiuoRHq8NIm0CI0pi2gvQCEwYBhgL/s1600/3.jpg"><img border="0" src="https://3.bp.blogspot.com/-nGMHVBI1ukI/Wy-GVSGj4eI/AAAAAAAAHFU/MCOkE6EuNU8GJiuoRHq8NIm0CI0pi2gvQCEwYBhgL/s400/3.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
Destiny Rescue සංවිධානය ටෝනි කිර්වාන් විසින් ආරම්භ කළ එකක්. ඔහු ඕස්ට්රේලියාවේ ජීවත් වන්නෙක්. තායිලන්තයේ කළක් සේවය කරන ඔහුට දැනගන්නට ලැබෙන්නේ ඇමෙරිකානු සංචාරකයෙක්ට බැංකොක් වලදී ඩොලර් 400කට දරුවෙක්ව අලෙවි කරන්නට යෝජනා කළ කතාවක්. එසේ මිලදී ගන්නා දරුවාට ඕනෑම දෙයක් කිරීමේ අයිතිය මිලදී ගන්නා කෙනාට ලැබෙන බව ඔහු දැනගන්නවා. ඒ කතාව ඔහුව දැඩි ලෙස කම්පනය කරනවා. තමන් කුමක් හෝ කළ යුතු බව සිතන ඔහු ලාභ නොලබන සංවිධානයක් වන Destiny Rescue සංවිධානය ආරම්භ කරනවා. මේ වෙද්දී පූර්ණකාලීනයන් 200ක් පමණ සේවය කරන මේ සංවිධානය විසින් තායිලන්තය, කොලම්බියාව, ලාඕස්, පිලිපීනය, ඉන්දියාව සහ ඩොමීනියන් ජනරජයේ ළමා ශ්රමිකයන්ව ගලවාගැනීමේ මෙහෙයුම් ක්රියාත්මක කරනවා.<br />
<br />
අපි රැම්බෝ වගේ ළමා ශ්රමිකයන් සිටින තැන්වලට ගිහින් දොරවල්වලට පයින් ගහලා, බිත්ති කඩලා, ඉන්න අයට පහරදීලා ළමයින්ව අරගෙන එන්නේ නැහැ. අපි ඉතාම සියුම් ලෙස ඒ තැන්වල සිටින දරුවන්ට සමීප වී ඔවුන්ගේ කැමැත්ත මත ඔවුන්ව රැගෙන එනවා. එසේ නොවුණොත් අපිත් කරන්නේ පැහැරගැනීමක්. එසේ නිදහස් කරගන්නා දරුවන්ව සමාජයට සූදානම් කිරීම ඉතාම හෙමින් කෙරෙන, ඉතා සියුම් කටයුත්තක්. මේ දරුවන්ගේ මනස ක්රමයෙන් සාමාන්ය ජීවිත සඳහා සූදානම් කරනවා.<br />
<br />
මෙවැනි සංවිධාන මෙන්ම අවංකව නීතිය ක්රියාත්මක කරන ආයතන සහ පුද්ගලයන්ද මේ සමාජ පිළිලයෙන් තායිලන්තය මුදාගන්නට උත්සාහ කරනවා. එහෙත් මේ තරම් දියුණු ලෝකයක වුව ‘අපාය’ ඇති බව පෙන්වන තවත් ජීවමාන සාක්ෂියක් ලෙස තායිලන්තයේ ‘ළමා ලිංගික ශ්රමික සේවය’ පවතිනවා.උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-34896821810304793572018-06-24T18:59:00.000-07:002018-06-24T20:07:49.126-07:00සනුකගේ චාඕ මල්ලීසනුකගෙ අලුත්ම සිංදුව තමයි චාඕ මල්ලි කියන්නෙ. දැනටමත් බොහෝ අය සිංදුව අහලා ඇති. ඉතාලි පිස්සුව ගැනයි සිංදුව තියෙන්නෙ. මේක ලංකාවෙ පළවැනි ඉතාලි සිංදුව නොවන බව දන්නවානෙ. සල්ලි පොකුරු මිල්ලෙ අහුරු සහ පිටරට විස්තර මෙව්වා වගෙ සිංදු මීට කලින් යුරෝප පිස්සුව ගැන හැදිලා තියෙනවා. දැන් ඉතාලියට වඩා කොරියන්, ජපන් පිස්සුව වැඩිවෙලා තියෙන බව ඇත්ත. ඒත් තාමත් ඉතාලි පිස්සුව හැදුණ කොල්ලො කෙල්ලෝ ඕනෑතරං ඉන්නවා. මොනවා කරන්නද? අවස්ථාවක් නැති කරුම දේශයක කොල්ලො කෙල්ලොන්ට ඒ වගෙ පිස්සු හැදෙන එක සාධාරණයිනෙ.<br />
<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-vLnCLwmwlg4/Wy-NI8IltPI/AAAAAAAAHFk/Z9YlpG2v-jomitVg4X6H_oTBRWql4B6nQCLcBGAs/s1600/35329202_828777137311002_2796998147581149184_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="315" data-original-width="851" height="147" src="https://4.bp.blogspot.com/-vLnCLwmwlg4/Wy-NI8IltPI/AAAAAAAAHFk/Z9YlpG2v-jomitVg4X6H_oTBRWql4B6nQCLcBGAs/s400/35329202_828777137311002_2796998147581149184_n.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/Xh3qVYPanoo/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/Xh3qVYPanoo?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
<br />
චාඕ මල්ලි සිංදුවට අපි කැමතිවෙන්න පළවැනිම හේතුව තමයි සනුක තමන්ම හදන රැල්ලකටවත් නොයන බව මේ සිංදුවෙනුත් පෙන්වීම. සනුක තමන්ගෙ එක සිංදුවකට හිට් එකක් ලැබුණාම තවත් ඒ වගෙම සිංදුවක් කරන්න උත්සාහ නොගන්නා බව පැහැදිළියි. සරාගයේ ජනප්රිය වෙද්දී ඔහු කලේ පෙරවදනක් සිංදුව. පෙරවදනක් කියන්නේ ටිකක් මන්දගාමී, ඛේදජනක කතාවක් රැගත් ගීයක්. ඒක අපූරුවට ස්කෝ කළාට පස්සෙ දැන් ඔහු අපට අහන්න දීලා තියෙනවා විනෝදය මුසු වෙච්ච සිංදුවක්. ඒ වගේ නූතන සිංදු රැසක්ම ලියපු මනුරංග විජේසේකර තමයි ඒ සිංදුව ලියලා තියෙන්නෙ. මේක ගායකයෙක් ගන්න ඕනෑ අපූරු වෙනසක්. එකිනෙකට වෙනස්, රසවත් ගීත එකතුවක් කරන්න උත්සාහ ගැනීම අපූරු වැඩක්.<br />
<br />
පරිගණකමය සිංදුව සනුකගේ කටහඬ එක්ක අපූරුවට ගැලපෙනවා කියලා පළවැනි සිංදුවේ ඉඳන්ම අපි දැනගෙන හිටියා. මේකත් ඒ ලෙවල් එකේ අපූරු සංගීත රචනාවක්. සනුක හොඳ සංගීත නිර්මාණ ශිල්පියෙක්. ළහිරුගේ ස්ටුඩියෝ එකේ පහසුකම් එක්ක සනුක ලංකාවෙ සංගීත ක්ෂේත්රයේ භාවිතාව වෙනස් කරන විදියේ වැඩ කරනවා.<br />
<br />
සනුක ඇතුළු නූතන සුභාවිත ගායක පරපුරට චෝදනාවක් විදියට නැතිව යෝජනාවක් විදියට යමක් කියන්න ඕනෑ...<br />
<br />
ගීතයේ පදවැල් නම් මීට වඩා ශක්තිමත් වෙන්න තිබුණා. මනුරංග කියන්නේ නිර්මාණශීලී වචන අපට දීලා තියෙන රචකයෙක් තමයි. හැබැයි චාඕ මල්ලි සිංදුවේ වචන ඒ තරම් අපූරු විනෝදයක් උත්පාදනය කරන්නෙ නෑ. ඒ නිසා තමයි මේ සිංදුව තදින්ම අපේ කන් වල නොරැඳෙන්නට හේතුවක් තියෙනවානම් හේතුව. හැබැයි මේ අත්දැකීමෙ ඉන්න කට්ටියට නම් මේ සිංදුව අපූරු ගීයක් වේවි.<br />
<br />
එහෙම නොවන අයට මේ වචන එක්ක ගැටගැහෙන්නෙ නෑ. සනුකගෙ ගීතවල තියෙන දුර්වලතාවය විදියට අපි දකින්නෙ වචන. වචන එකතුවට පුලුවන් හොඳ තනුවක් නැති ගීයක් වුණත් හැමදාම මතකයේ තියාගන්න. ආදරේකින් හිත කිතිකැවෙද්දී අහන්න. නැත්නම් වේදනාවෙන් හදවත හඬ වැටෙද්දී අහන්න. අපි තවමත් බොහෝවිට සැබෑ ජීවිතයෙ විරහව වේදනාව සතුට එක්ක ගැටගහගන්නෙ ඕල්ඩ් ස්කූල් සිංදු. හේතුව ඒවායේ වචනවල තියෙන රහ. ඒ ගැන සනුක වගේ අතිදක්ෂයො තවත් කල්පනා කරන්න ඕනෑ.<br />
<br />
සනුකලාගේ සිංදුවල තියෙන වචන ලංකාවෙ තියෙන බොළඳ සිංදුවලට වඩා බොහෝ ඉදිරියෙන් ඉන්න බව ඇත්ත. ඒත් සිංදුවක වචන කියන්නේ ඊටත් වඩා දිව්යමය තැනක තියෙන්න ඕනෑ වැඩක්. අපේ දැඩි අදහස තමයි සනුක වගේ අපේ පරම්පරාවෙ දක්ෂ ගායකයෝ තමන්ට වචන හොයාගෙන යන්න ඕනෑ ඕල්ඩ් ස්කූල් ගායකයො ගිය තැනටම. අමරදේවලා, කපුගේලා ගිය තැනටම. ඒ තමයි ලංකාවෙ ඉන්න දක්ෂ කාව්ය රචකයො.<br />
<br />
මේ කවියන්ගෙ කවියක රහ විඳලා බලන්න ඕනෑ. අන්න ඒ ලෙවල් එකේ දිව්යමය රහක් වචනවල තියෙන්න ඕනෑ. ශමිල සිරිවර්ධනගෙ ඩ්රම්ස් අපූරුවට ගීතයට ගැලපෙනවා. ශමිල කියන්නෙ තමන් සාමාජිකත්වය දරණ ඩැඩී කණ්ඩායමටත් අපූරු වර්ණ එකතු කරන්න සමත් වුණ දක්ෂ ඩ්රම්ස් ශිල්පියෙක්. ඔහු තමන්ගෙ හැකියාව ඩ්රම්ස් වාදනයෙන් පෙන්වනවා. මේ වගෙ ටෙක්නිකල් සහායක් ගීතවලට දෙන ශිල්පියෝ බෝහෝවිට ඇගයීමට කල්වෙන්නෙ නෑ. ඉතින්, ශමිලට අපි සැලියුට් එකක් දෙනවා.<br />
<br />
කොහොම වුණත් චාඕ මල්ලි සිංදුව සනුකගේ සම්භාවනීය සහ සුභාවිත ගීත චාරිකාවේ අපූරු නැවතුමක්. මේ සම්භාවනීය සහ සුභාවිත කියන වචන යෙදුවේ දැනුවත්වමයි. දැන් කලින් පරම්පරාවෙ අයට මේ වචන යෙදුවා ඇති. පරක්කු වෙන්න කලින් අපේ පරම්පරාවෙ දක්ෂයන්ටත් මේ වචන පාවිච්චි කරමින් අැගයුමක් දෙන්න ඕනෑ.<br />
<br />
සුභපැතුම් සනුක.....උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-34266457335009804772018-06-24T00:04:00.002-07:002018-06-24T00:21:22.035-07:00ඝාතනයට පෙර!හොස්ටල් එකේ. අපි එතකොට එකොළහේ සෙට් එක. හොස්ටල් පහසුකම් තිබුණෙ ඕලෙවල් වෙනතුරු විතරයි. ඉතින් එකොළහේ සෙට් එක තමයි හොස්ටල් එකේ ලොක්කෝ. ප්රසිද්ධ කොළඹ ඉස්කෝලෙක. හොස්ටල් එකේ බැජ් විදියට තමයි කල්ලි තිබුණෙ. පොඩි උං ඉන්න ඕනෑ ලොකු උන්ට ඕනෑ විදියට. ඇතුලේ යන වලි ගැන සර්ලාට කේලම් කිව්වොත් කේලමෝ අල වෙනවා. ඉතින්, අපට චණ්ඩිපාට් දාන්න නිදහස තිබුණා.<br />
<br />
අපේ සෙට් එකේ හයක්. අපි පොඩි උං කාලෙ ලොකු උං ඉස්සරහ බලු වුණාට, අපි එකොළහේදී මම තමයි ලොකුම කෙරුමා. පොඩි උංට වැඩිම පාට් දැම්මෙ මම. පණ්ඩිත පාට් දාන උන්ට රිදෙන්න දුන්නෙ මම. පොඩි උං මගේ ඉස්සරහදී ටිකක් බය පෙන්නුවා. මං නැති වෙලාවට මට හොරෙං මාව බලු කාඩ් එකට දානවා ඇති.<br />
<a name='more'></a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-mY4Sz3A9TDY/Wy9F-6CEJ_I/AAAAAAAAHEM/0HhYuGYNUosaf0ygnKgIJexiIC-4zj7DACLcBGAs/s1600/114316-police-officer-holds-1200x550.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="550" data-original-width="1200" height="182" src="https://2.bp.blogspot.com/-mY4Sz3A9TDY/Wy9F-6CEJ_I/AAAAAAAAHEM/0HhYuGYNUosaf0ygnKgIJexiIC-4zj7DACLcBGAs/s400/114316-police-officer-holds-1200x550.png" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
ඔන්න ඔහොම කාලෙක තමයි දවසක් අපේ කාමරේ හොරෙං තියාගෙන හිටපු ෆෝන් ටිකක් අතුරුදන් වුණේ. එකොළහෙ උංගෙ කාමරේට ඇවිත් අපේ ෆෝන් හොරකං කරන්න හයියක් තියෙන්නෙ මොන එකාටද? ඕක කරපු එකාට දෙන්න ඕනෑ. අනෙක් උන්ටත් ඉගෙනගන්න.<br />
<br />
ඉතින්, අපි හොරාව හොයන්න පටන්ගත්තා. විධිමත් රහස් පරීක්ෂණයක්. අදාල වෙලාවෙ හිටියෙ කවුද. හොරා වෙන්න පුලුවන් කවුද. වෙන කෙනෙක්ද කියලා හෙව්වා. අපේ පරීක්ෂණයට උදව් වෙන්න කිහිපදෙනෙක්ම ආවා. අපි අන්තිමේදී අපට වැඩියෙන්ම උදව් වුණ එකා හොරා කියලා හිතන්න තරම් අවබෝධයකට ආවා. මොකද අන්තිමේදී ෆෝන් උගේ කබඩ් එකේ තිබිලා අහුවුණා. දුන්නා අරූට ඉස්ම යන්න. ඌ ගුටි කාගෙන හිටියා. මට හොඳට මතකයි මොන තරම් දරුණු පහරදීමක්ද කියලා.<br />
<br />
මේ සිද්ධියෙන් දවසකට විතර පස්සේ තවත් එකෙක් හරහා අපට දැනගන්න ලැබුණා මේ ෆෝන් හොරකම් කළේ ගුටිකාපු එකා නෙවෙයි කියලා. එකෙක් ෆෝන් හොරකම් කරලා අර ගුටිකාපු එකාගේ කබඩ් එකට දාලා. මොකද අරූ මූත් එක්ක තරහයි. ඒත් උට ගහන්න බැරි හින්දා අපි ලව්වා ගස්සවන්නයි අර වැඩේ කරලා තියෙන්නෙ. මුගෙ ආච්චිට හාල් ගරන්න, හතේ අටේ ඉන්න මුන්ට එන අදහස් බලපල්ලකො.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
***************************************</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ශ්රී වික්රම රාජසිංහ / විමලධර්මසූරිය හෝ කීර්ති ශ්රී රාජසිංහ වගේ උඩරට හිටපු රජ කෙනෙක් සුදු නායකයෙක් එක්ක කියපු කතාවක් තියෙනවා. කියපු කෙනා මතක නැතත් කතාව ඡායාවක් වගෙ මතකයි. ' ඔබ කරන්න කලින් කල්පනා කරනවා. අපි කල්පනා කරනකොට සියල්ල සිදුවී හමාරයි.' ඔන්න ඔහොම කතාවක් තමයි කියලා තිබුණෙ. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ඒ කාලෙ රජවරුන්ට හා රාජපුරුෂයන්ට පුරවැසියන්ගෙ ජීවිතය ගැන තීන්දු ගන්න ඉඩකඩ තිබුණා. රජතුමා නඩු අහනවා කියලා සාක්ෂි විමසමින් මධ්යස්ථ අධිකරණ ක්රමයක් ක්රියාත්මක කරන්නෙ නෑ. චූදිතයා සහ පැමිණිලිකරුවා ගෙනල්ලා ප්රශ්ණ කිහිපයක් අහලා තීන්දුව දෙනවා. රජා ඉන්න මූඩ් එක අනුවත් දඬුවම තීරණය වෙනවා. රජාට හොඳටම කේන්ති ගියොත් රජතුමාව අවුස්සන කෙනෙක්ට මරණය වුණත් දෙන්න පුලුවන්. ඒ තමයි ක්රමය. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ඒත් හැම නරක මිනිහෙක්ටම කියන්න කතාවක් තියෙනවා. නරක කෙනෙක්ව ඝාතනය කරලා සමාජයෙන් අයින් කරන්න ඕනෑය කියන මතය හද්දා පරණ එකක්. මොකද නරක අය කවුදැයි සෙවීමත් හරිම සංකීර්ණයි.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
අපි හින්දි, දෙමළ ෆිල්ම් බලනවා. ඒ ෆිල්ම් අතරෙ තියෙනවා පොලිස් නිලධාරීන්. වීරයෝ. හොරුන්ට ඉස්ම යන්න ගහන. හොරුන්ව එන්කවුන්ටර් කරන. චුල්බුල් පාණ්ඩේ වගෙ. ඒත් එක තප්පරෙන් ඒ පොලිස් නිලධාරියා තවත් මනුස්සයෙකුගෙ ජීවිතය ගැන තීන්දු කරන්නෙ කොහොමද. මොකක්ද ඒකට පදනම. මැරුවාට පස්සෙ කියන්න පුලුවන් මැරුණු කෙනා මේ වගෙ කෙනෙක් කියලා. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ලංකාවේදීත් පොලීසිය විසින් ඝාතනය කළාට පස්සෙ මැරුණ කෙනා මරණයට ලක්වෙන්න හේතු සීයක් ඉදිරිපත් කරනවා. පහුගිය මාසය ගන්න. නුවරදී පොලීසිය ඝාතනයක් කළා. හේතුව ඉදිරිපත් කළා පාතාල නායකයො. වෙඩි තිබ්බ නිසා අනෙක් පැත්තට තිබ්බා. මල්ලාක්කම්වල තරුණයෙක්ව ගිය සතියේ මැරුවා. හේතුව ඉදිරිපත් කළා කලහකාරී ලෙස හැසිරුණා කියලා. දැන් දකුණේ ආයුධ පෙන්වන්න ගිහින් මැරුණාලු. ආයුධ පෙන්වන්න යෑම අපි හැමෝම දන්න විදියේ පරණ පොලිස් උපක්රමයක්. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ඒත් මේ මොනාවත් ප්රධාන මාධ්යවලදී විවේචනයට ලක්වුනේ නැහැ. ප්රශ්ණ කෙරුණේ නැහැ. විකල්ප පත්තරයක දෙකක හැරුණාම හැමෝම පොලීසිය කියන කතාව අහගෙන එහෙමම ලියනවා. ඒත් සමාජ මාධ්යවලදී ඒක විවේචනයට ලක්වෙනවා. ඒත් ප්රධාන ධාරාවේ මාධ්ය විසින් ආණ්ඩුවට ඕනෑ කතාව නිර්මාණය කරනවා. එතකොට අපිම නොදැන අපරාධකාරයෙක්යැයි කියමින් හොඳ මනුස්සයෙක්ව වුණත් මරා දාන්න ඉඩක් ලැබෙනවා.<br />
<br />
අපි හැම මොහොතකම කෙනෙකුගෙ ජීවිතය පිළිබඳව තීරණය ඉතාම දිව්යමය දෙයක් විදියට සලකන්න ඕනෑ. ඒක උදුරාගැනීමට අයිතිය ලැබෙනවා කියන්නේ එහෙම අයිතිය ලබන කෙනෙක් දෙවියන් බවට පත්වෙනවා. ජීවිතය තිබීම හෝ නැතිවීම. නැතිනම් කර්මය තීරණය කරන්නා බවට පත්වෙනවා. අනෙක් කෙනාගේ කර්මඵලය ගැන තීරණය ගන්න කෙනා බවට පත්වෙනවා. ඒ තරම් බලයක්. අසීමිත බලයක්. ඇඟ කිළිපොලන බලයක්. පොලිස් නිලධාරියෙකුගෙ හෝමෝන වැඩ කරන වේගය එක්ක, කේන්තිය වැඩකරන වේගය එක්ක තුවක්කුව පත්තු කරන්නට සමාජය විසින් අනුමැතිය අවසරය දුන්නොත් ඒ අවසරය ඕනෑම අහිංසක කෙනෙක්ට විරුද්ධව පාවිච්චි කරන්න පුලුවන්. ඒ කෙනා ඔබ වෙන්න පුලුවන්. ඔබ පොලීසියට, හමුදාවට හෝ වෙන ඕනෑම කෙනෙක්ට ඒ අවසරය ලැබීම අද අනුමත කරනවා වෙන්න පුලුවන්. හෙට ඒ ආයතනයම ඔබට විරුද්ධව වෙඩි තබන්න පුලුවන්.<br />
<br />
ඒ නිසා අපි අහන්න ඕනෑ ප්රශ්ණය වෙඩි තිබ්බේ කාටද? කියන එක නෙවෙයි. වෙඩි තිබ්බේ කවුද? ඒකට බලය ලැබුණෙ කොහොමද? කියන එක.<br />
<br />
මේ කියන මංකොල්ලයටත්, පොලීසියට වෙඩි තැබීමටත් 'ආයුධ පෙන්නන්න' ගිහින් වෙඩිකාපු මනුස්සයාගේ සම්බන්ධය මොන තරම්දැයි අපි දන්නෙ නැහැ. ඒ මනුස්සයාට තිබුණු අතීතය, මේ කණ්ඩායම එක්ක තිබුනු සම්බන්ධය අපි දන්නෙ නැහැ. ඒවා පරීක්ෂා කරන්න අධිකරණයට හැකියාවක් තියෙනවා. ( අධිකරණය පරිණත නැහැ. ) ඒත් පොලීසියට කොහොමත්ම ඒ හැකියාව නැහැ.<br />
<br />
අපේ රටට මිනිස් ජීවිතයක් නැතිවීම සෙල්ලමක්.... ඒත් ඒ සෙල්ලම ඉක්මනින් නවත්වාගන්න වේවි.<br />
<br />
මේ සටහන ලියන්නෙ මාතර සිදුවීම ගැන විතරක් නෙවෙයි, පොදුවේ පොලීසියට ඝාතන කිරීමට අවසරය ලැබීම ගැන. පොලිස් නිලධාරීන් අපරාධකරුවන්යැයි අපි කියන්නෙ නැහැ. බොහෝවිට මෙවැනි ඝාතන කරන පොලිස් නිලධාරීන් අවංකවම තමන්ගෙ හිතේ තියෙන ආවේග එක්ක වැඩ කරන්නෙ. නිශ්චිතවම මාතර සිදුවීමට ආවොත් ඒ වගෙ. තමන් එක්ක එකට හිටපු නිලධාරියාව ඝාතනය කළාම එන ආවේගය වචනවලින් විස්තර කරන්න බැහැ. ඒ කේන්තිය විස්තර කරන්න බෑ. ඒ අයගෙ වේදනාව සහ කේන්තිය ඇතුළු මානුෂිය හැඟීම් අපි අවබෝධ කරගන්න ඕනෑ.<br />
<br />
අපි කියන්නෙ නැහැ, මේ ඝාතන කරන පොලිස් හෝ හමුදා නිලධාරීන් තිරිසනුන්ය කියලා. හොඳ සහ නරක කියලා දෙපැත්තට බෙදෙනවාට වඩා මේ ලෝකය සංකීර්ණයි. ඒ නිසා තමන්ගේ සගයාව ඝාතනයට ලක්වීම ගැන වේදනාවෙන් සිටින පොලිස් නිලධාරීන්ට තමන්ගේ ක්රියාව සාධාරණීකරණය කරන්න පුලුවන් බව අපට පිළිගන්න වෙනවා. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-89017514404843938432018-06-23T05:07:00.000-07:002018-06-23T05:10:44.089-07:00කඳුකරයම කාමරයකජෙට්වින් ආයතනයට අයත් නුවරඑළිය වෝවික් වතුයායේ පවත්වාගෙන යන හෝටල් සංකීර්ණය තුල වතුකරයේ තේ දළු නෙලන ජීවිතවල සැබෑ අත්දැකීමක් ලබා දීම සඳහා "මීන අම්මාගේ ලයින් කාමරය" නමින් කාමරයක් නම් කිරීම සම්බන්ධයෙන් මුහුණු පොත සහ ට්විටර් මාධ්ය හරහා මහජනතාව කරනු ලැබූ විවේචනවලට ප්රතිචාරයක් ලෙස එහි ප්රධාන අධ්යක්ෂක හිරාන් කුරේ පවසා ඇත්තේ (<a href="https://www.facebook.com/jetwinghotels/posts/2030827963617564">https://www.facebook.com/jetwinghotels/posts/2030827963617564</a>) ඇත්ත වශයෙන්ම මෙම කාමරය නම් කිරීමේ යෝජනාව එම වතු යායට ප්රධානව අවරුදු 12 ක් මෙහෙකාර සේවයේ නියැලුණු මීන අම්මා විසින්ම කල බවයි. <div>
<a name='more'></a><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-xfjY3lZdVMk/Wy43zLqZIOI/AAAAAAAAHDk/K70DrW-3EUAfTXQSbtyzBRgbi6rY5a_6wCEwYBhgL/s1600/36025785_1645680568802845_2344446836695105536_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="267" data-original-width="400" height="266" src="https://1.bp.blogspot.com/-xfjY3lZdVMk/Wy43zLqZIOI/AAAAAAAAHDk/K70DrW-3EUAfTXQSbtyzBRgbi6rY5a_6wCEwYBhgL/s400/36025785_1645680568802845_2344446836695105536_n.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="text-align: start;">මෙම සේවය ඔහු අගයන්නේ මීන අම්මා සිය ජෙට්වින් පවුලේ සාමාජිකයෙක් බව කීමෙනි. එනිසාම මෙම කාමරය මීන අම්මාට සැලකීමක් වශයෙන් නම් කර බව ඔහු කියයි. ඔහුට අනුව මීන අම්මාට තෝරාගැනීමේ අයිතියක් ඇත. ඇයගේ කැමැත්තට පෙර මෙවැනි දෙයක් කිරීමට ඔහු කිසි විටෙකත් නොසිතන්නට ඇති සෙයකි!. වතු කරයේ තේ දලු වෙනුවෙන් සිය ශ්රමය දිය කර හරින මීනඅම්මාට ජෙට්වින් ආයතනයට මෙන් සිය පැවැත්ම පිළිබඳ තීරණ ගැනීමේදී තෝරාගැනීම් තිබේද? අපගේ මුලික අදහස වන්නේ මෙවැනි මැදිහත්වීම් විසින් වතු කම්කරුවාගේ සිය පීඩාව පවා රෝමන්තිකකරණයට ලක් කර එය පවා විකිණීමේ නරුම ප්රාග්ධන සමුච්ච්නයකට මෙය කදිම උදාහරණයක් වන බවයි. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-jSWy7tZ93KM/Wy43GdwSoSI/AAAAAAAAHDc/Fqz2xZLQ3zgoCcffo90ZUEFsqfEUXF-iwCEwYBhgL/s1600/36177376_1645805858790316_8337668042896965632_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="960" height="213" src="https://4.bp.blogspot.com/-jSWy7tZ93KM/Wy43GdwSoSI/AAAAAAAAHDc/Fqz2xZLQ3zgoCcffo90ZUEFsqfEUXF-iwCEwYBhgL/s320/36177376_1645805858790316_8337668042896965632_n.jpg" width="320" /></a></div>
<br /><br />එනම් වතු කම්කරුවාට සිය සුරාකෑම නවතාලීම සඳහා මැදිහත්වීමට ඇති සිය පීඩිතභාවයේ අනන්යතාවය පවා නව ව්යාපාර විසින් සුරා කෑමයි. එය ගෝලීය නව ලිබරල් ධනවාදයේ තවත් එක් මුහුණුවරකි. නැතහොත් දේශීය විඳවීම් ගෝලීයව සුරාකෑමට ලක් කිරීමකි. සංචාරක කර්මාන්තය තුල නිරන්තරයෙන් සිදු වන්නක් නම් පුද්ගලයන් සිය ශ්රමයෙන් මෙන්ම ඉඩම්වලින්ද අස්වාමිකරණයයි. වතු දෙමළ ජනයාට ඔවුනගේ ශ්රමයට අදාළ වැඩ බිම අහිමිකිරීම සහ ඔවුන්ව තවදුරටත් තමන් ජීවත්වන ප්රදේශවලින් පිටමන් කිරීම මේ තුල මුලිකව සිදු වේ. එනම් එම ජනතාවගේ විඳවීම දීර්ඝ කිරීමයි. එය යාවත්කාලීන කිරීමයි.<br /><br /><br /><br />ජෙට්වින් ආයතනය මෙම රෝමන්තිකකරණය කරන ලද ලයින් කාමර විකුණන්නේ කාටද? ඔවුනගේ ප්රධාන ගැනුම්කරුවන් වන්නේ සුදු මහත්වරු සහ නෝනාවරුය. මෙහි උත්ප්රාසය වන්නේ වතු කම්කරුවන් යන ජන කොට්ටාසය මෙරට ඇති කලේම මෙම විදේශීයන් වග වන රාජ්ය විසින් ක්රියාත්මක කල යටත්විජිත ව්යාපෘතිය විසින් වීමත් ඔවුන් විසින් ඉතිරි කර ගිය දුක්කිත ජීවිත මොඩ් කර එය නැවතත් විඳිමේ ඔවුනගේ ආශාව සන්තර්පණය කර දෙනු පිණිස දේශීය ව්යවාසයකයන් පිරිසක් නිර්මාණය කිරීමට ඔවුන් සමත්වීමත් යන කේදවාචකය අපිට එක විට මුණ ගැසීමයි. මීට වසර 200කට ඉහත ලංකාවේ දෙමල වතු කම්කරුවන් කියා පිරිසක් සිටියේ නැත. 1830 සහ 1930 අතර කාලය තුල උතුරු ඉන්දියාවෙන් කම්කරුවන් ලෙස මෙම දෙමළ ජනයා ගෙන එන්නේ ලංකාවේ බ්රිතාන්යන් විසින් ආරම්භ කල වතුවල සේවය කිරීමටය. එක් ස්ථානයක ප්රාග්ධන සමුච්ච්නය වෙනුවෙන් නිර්ධන පාන්තික ජනයා එනම් විකිණීමට ශ්රමය පමණක් ඇති ජනතාවක් ශ්රම සංක්රමණිකයන් ලෙස සේවයේ යෙදවීම යටත්විජිතවාදයේ මුලික හිංසනීය ව්යාපෘතිවලින් එකකි. හරියටම කිවහොත් මෙම වතු කම්කරු ජීවිතවල ඉතිහාසය වහලුන් ලෙස සංක්රමණය කල කළු ඇමෙරිකානුවාගේ ජීවන තත්වයට සමපාත වේ. ඔවුන්ව කම්කරුවන් ලෙස විනා අවම තරමේ රටක පුරවැසියන් ලෙසවත් හඳුනා ගත්තේ නැත. <br /><br />ඇමෙරිකානු රාජ්ය ඉතිහාසයේ මුලික සුදු ඇමරිකානු පියවරු වහලුන් ලෙස සේවය කල කළු ජාතිකයා රාජ්ජ්ය පද්ධතියෙන් පිටත තැබුවෝය. මේ හුරුව අනුයමින් බ්රිතාන්යන්ද වතු දෙමළ ශ්රමිකයා රාජ්ය ආයතනික නීතිමය පද්ධතියෙන් පිටත තැබීම නුවණට හුරු සේ දකින්නට ඇත. ඇමෙරිකාවේ නම් ඔවුන් විශ්වාස කලේ වහල් සේවයේ යෙදුනු පිරිස් ඔවුන් සේවය කල දැඩි පීඩාකාරී පරිසර සමාජ තත්වයන් සමග මියැදෙනු ඇති බවත් එනයින්ම වහලුන් එරටින් තුරන් වනු ඇති බවත්ය. ජාතිකවාදී මුලයන් සහිතව ගෙන එන 1948 පුරවැසි පනත මගින් ඔවුන්ව නම් කරන්නේ ඉන්දියානු දෙමළ හෝ වතු දෙමළ ලෙස වන අතර ඔවුනට මෙරටේ පුර්ණ පුරවැසිභාවය ලබා නොදීම නිසා 1967 දී අවම වශයෙන් එම ජනගහනයෙන් සියයට 40ක්වත් නැවත උතුරු ඉන්දියාවට පිටත් කර හරී. වතු කර්මාන්තය මෙරට මුලික ආදායම්වලින් එකකි. එයට ශ්රමය දිය කරන්නේ මෙම ජනතාවය. එවැනි ජනතාවකට පුර්ණ පුරවැසිභාවය ලැබෙන්නේ 1970 දීය. එහෙත් ඔවුන්ගේ ජීවන තත්ත්වය නගා සිටුවීම වෙනුවෙන් මින් වූ මහා සේවයක් නැත. කෙසේ වුවත් මෙම හිංසාකාරී සමාජ ඉතිහාසය විසින් ලයින් කාමරවලට සහ වතු කර්මාන්තයට සීමා කල (තේ වතු ආශ්රිතව සියයට 80 ක් පමණ සේවය සපයන්නේ මෙම දෙමළ ජනතාවය) මෙම ජනතාවගේ ජීවිත "අත්දැකීම්" පැකට් කර, මොඩ් කර විකිණීම ජෙට්වින් ආයතනයට ප්රාග්ධන සමුච්චනයට මාවතක් වී ඇත.<br /><br />වතු දෙමළ ජනතාවගේ මුලික ජීවන කොන්දේසියක් නම් ඔවුන් ජීවත් වන්නේ තමුන් සේවය කරන වත්ත කළමනාකරණය විසින් සදා දුන් ලයින් කාමරවලයි. එය එක් පවුලක් සඳහා එක් කාමරයකි. බ්රිතාන්ය සමයේ ඒවා පිහිටුවන්නේ අක්කර සිය ගණනක වැඩ කරන ඔවුනට තාවකාලික නැවතුම් පොළවල් සඳහාය. එහෙත් ඒවා කිසිකලෙකත් වර්ධනය වුයේ නැති අතර ඒ වෙනුවට සිදු වුයේ ඔවුනගේ බන්ධිත සේවය ස්ථීර කිරීමේ මාර්ගයක් ලෙස එම ජනයා ඒ ප්රදේශවලට කොටු කිරීමට එම ලයින් කාමර බාවිතා කිරීමයි. රාජ්ය විසින් එම ජනතාව තම රටේ පුර්ණ පුරවැසියන් ලෙස නොසැලකීමත්, වතු කර්මාන්ත කළමනාකරණය විසින් ඔවුන්ගේ සමාජ හා ආර්ථික ආරක්ෂාව තහවුරු කරන්නේ කෙසේදැයි සොයා නොබැලීමත් නිසා අවසානයේ රටට ඉතිරිව ඇත්තේ රටටම අමතකව ගිය, සමාජ, ආර්ථික හා දේශපාලන සාක්ෂරතාවයෙන් ඉතාමත්ම අඩු සමාජ කොටසකි. වෙළඳපොළට ජනතාව භාර කරන්න යැයි කෑ මොර දෙන පිරිස් අපට පැහැදිලි කල යුත්තේ වැඩිම අදායමක් ලබන මෙම ක්ෂ්ත්රයේ ශ්රමිකයාට මෙම ඉරණම අත් වුයේ ඇයිද කියාය. <br /><br />ලයින් කාමරවල ජීවත් වන මෙම ජනයාගේ ජීවිත එම සන්ධර්භය විසින්ම තීරණය කොට ඇත. ප්රමාණවත් අධ්යාපන පහසුකම්, සෞඛය පහුසකම්, ජීවන පහසුකම් මේ කිසිවක් ඔවුනට නැත. බාල වයස් විවාහ, බාල වයසේ පාසල් හැර යාම, අධික මත්පැන් භාවිතය, මෙම ජීවිතවල මුලික තත්වයන් වෙති. මීට සහමුලින්ම ප්රතිවිරුධව ජෙට්වින් ආයතනය විසින් සදා ඇති මින්න අම්මාගේ ලයින් කාමරයේ කාමරයට යාබදව නාන කාමරයක්ද, පහසුකම් සහිත ඇඳක්ද, වතු යායේ මීදුම් සහිත චමත්කාරය විඳීම සඳහා විවේකි පුටුවක්ද, සීත සහ උණු වතුර පහසුකම්ද ඇත. මෙවැනි ලයින් කාමර ඇත්තේ එම වතුවල ජීවත්වන මිනිසුන්ගේ හෙට දවස වෙනුවෙන් ඇති අපේක්ෂාවේ පරිකල්පනීය මොහොත තුල මිස තුල ඇත්ත ජීවිතයේ නොවන බව ලයින් කාමරයකට පය ගසා ඇති ඕනෑම පුද්ගලයෙකුට පෙනුණු ඇත. එහෙත් ජෙට්වින් වැනි ආයතනවලටම පොදු වූ කාරණයක් ලෙසටම ඔවුන් කරන්නේ එම සිහින සොරා ගෙන විකිනීමයි. අපට අනුව නම් මීන අම්මාගේ වතු කර ජීවිතය යනු යමෙකුට විවේකයට විඳින්නට සුදුසු ජීවිතයක් නොව එම විවේකය යොදවා එය සමාජයෙන් අතුගා දැමීමට මැදිහත් විය යුතු වුවකි.<br /><br />ජෙට්වින් ආයතනයේ ප්රධානි තැන මෙම මින්න අම්මාගේ ලයින් කාමර සංකල්පයට එල්ල වූ බොහොමයක් විවේචනවලට දැක්වූ ප්රතිචාරය---එය මීන අම්මාගේ සංකල්පයක් අනුව ක්රියාත්මක කල බව---ඉතාමත් සාධාරණ යැයි මෙම අදහසට මුලින් විරුද්ධ වූ පිරිස් දක්වා තිබුණි. බොහෝ අය තම අසතුට පල කලේ "අයියෝ මේ කිසි දෙයක් වෙළඳ දැන්වීම තුල සඳහන් නොකළේ මන්දැයි" කියාය. ඇත්තටම මෙය වෙළඳ දැන්වීමේ ප්රශ්නයක්ද? මීන අම්මා මෙම අදහස පල කල පමණින් හිරාන් කුරේලා උපයන ප්රාග්ධනයෙන් මින්න අම්මාලාගේ ශ්රමයට නිසි මිලක් ගෙවනු ඇති බවට සහතික කරන්නේ කවරෙක්ද? අප දන්නා මින්න අම්මලාට තමන්ට පැවරුණු කාර්ය කිරීම හැර ඊට විරුද්ධව හඬක් නැගීමට තරම් තෝරාගැනීම් නැත. ඇත්තටම මීන අම්මලාගේ ජීවිත එක්කෝ ගෙවෙන්නේ වතු වලය. නැතහොත් සුඛෝපබෝගී ජීවිත ගත කරන කොළඹ නිවෙස්වල මිනිසුන්ගේ කුස්සියේය. මෙම නිවෙස්වල වාසය කරන පිරිස්වලට සිය ශ්රමය සැපයීමට ඔවුන්ව පුරුදු පුහුණු කර ඇත්තේ අද ඊයෙක නොවේ. <br /><br />ඒ අනුව හිරාන් කුරේලා වැනි සුධීමතුන් ඇයගෙන් අපේක්ෂා කරන්නේ වතුවල ගෙවන ජීවිතයේ අත්දැකීම නොව වතුවල වැඩ කිරීමෙන් ලද පන්නරය එනම් වගතු නොකියා සේවය කිරීම හා කියන ඕනෑම දෙයක් කිරීමට දිගු කාලයක් පුරා ඇති කරන ලද ශික්ෂණයයි. හිරාන් කුරේ නම් පවසන්නේ තමන් මේ කරන්නේ "අඳුරට සාප කිරීම වෙනුවට එක පහනක් හෝ දැල්වීම" බවයි. ප්රශ්නය ඇත්තේ මේ පහනේ ආලෝකය විහිදෙන්නේ ඔහුගේ ආයතනය වටා මිස මීන අම්මලාගේ ජීවිත වටා නොවීමයි. ඔහු අමතක කරන්නේ මීන අම්මාගේ ලයින් කාමරය තැනීමට මුල් වූ හිංසනීය ඉතිහාසයයි. වෙනත් ලෙසකට කිවහොත් ඔහු නියෝජනය කරන පංතියේ හිංසනීය ඉතිහාසයයි.<br /><br /><span style="color: red;">ගීතිකා ධර්මසිංහ සහ ලක්මාලි හේමචන්ද්ර විසින් විමුක්ති ව්යාපාරය නියෝජනය කරමින් ලියූ ෆේස්බුක් සටහනක්...</span></div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-54876521411372522362018-06-23T03:19:00.001-07:002018-06-23T03:19:26.948-07:00ශ්රීලනිප මළගමේ අවසන් ඇණය<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ඉදිරි මාස දෙකක් තුනක් ඇතුලත මහින්ද රාජපක්ෂ ඇතුළුව නිල වශයෙන්</div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ලංකා නිදහස් පක්ෂ සාමාජිකයන් පිරිසක් ශ්රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණේ නිල සාමාජිකත්වය ගන්න නියමිතයි. එය ලංකා ඉතිහාසයේ දැවැන්ත දේශපාලන වෙනසක් වේවි. </div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<a name='more'></a><br /><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-Gv7L7yMeN64/Wy4efeZt3LI/AAAAAAAAHC0/0wWQJFrS78o4ukyAq0FImKg6a05YJOjYgCLcBGAs/s1600/SLPP-to-SLFP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="319" data-original-width="600" height="170" src="https://3.bp.blogspot.com/-Gv7L7yMeN64/Wy4efeZt3LI/AAAAAAAAHC0/0wWQJFrS78o4ukyAq0FImKg6a05YJOjYgCLcBGAs/s320/SLPP-to-SLFP.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
නිල වශයෙන් ශ්රී ලංකා නිදහස් පක්ෂයේ එක්සත් ජනතා නිදහස් සන්ධානය කියන සන්ධානයෙන් පාර්ලිමේන්තුවට ගිය මේ අයට වෙනත් පක්ෂයක සාමාජිකත්වය ගැනීම හරහා පාර්ලිමේන්තු මන්ත්රීධූරය අහිමිවීමේ අවදානමක් තියෙනවා. නිදහස් සන්ධානයේ ලේකම්වරයා නිල වශයෙන් පාර්ලිමේන්තුවට කරන දැනුම්දීමකින් එහෙම කරන්න පුලුවන්. ව්යවස්ථාව අනුව එහෙමයි. මෙතෙක් මහින්ද රාජපක්ෂ මහතා ඇතුළු කණ්ඩායම පොදුජන පෙරමුණේ සාමාජිකත්වය නොගන්නට හේතු අතර ප්රධානම හේතුව ඒක. හැබැයි ලංකාවේ ප්රායෝගිකව පක්ෂ මාරු කළ පමණින් මන්ත්රීවරයෙකුගෙ මන්ත්රීධූරය අහිමි කරන්න අමාරුයි. ලංකාවෙ එහෙම වෙලා නැති තරම්. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
කොහොම වුණත් අපි එක්ක සෑහෙන වෙලාවක් කතාකරමින් ඒකාබද්ධ විපක්ෂයෙ මන්ත්රීවරයෙක් පැහැදිළි කළා එහෙම පක්ෂ මාරු කළාට පස්සෙ ශ්රීලනිපය මොකක් කළත් විනාශ වෙන බව. මේ මන්ත්රීවරු පණස් ගනණකගෙ මන්ත්රීධූර අහෝසි කළා කියලා හිතමු. එහෙම වුණොත් ඒක මේ මන්ත්රීවරුන් ජනතාව අතර විශාල ජනප්රියත්වයක් ලබනවා.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
'මමනම් හරි කැමතියි මගේ මන්ත්රීධුරය අහෝසි කරනවාට. තව මාස කීයද පාර්ලිමේන්තුවට තියෙන්නෙ. ඒ කාලෙ ඉවරවෙද්දී ඡන්දයක් එනවා. පළාත් සභාවට කලින් අපි පොහොට්ටුවට බැඳනවා. අපේ මන්ත්රීධූර නැති කළොත් අපි කට්ටියම පළාත් සභාවට ඉල්ලනවා.' එක්කෙනෙක් කිව්වෙ එහෙමයි. අනෙක පළාත් සභා ඡන්දයෙන් පස්සෙ මන්ත්රීධූර අහෝසි කළොත් මොකද වෙන්නෙ. මේ කණ්ඩායමට පුලුවන් අධිකරණයට යන්න. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
අධිකරණය ඉදිරියේ මේ මන්ත්රීවරු පණස් ගණනක නඩුව කාලයක් ඇදෙනවා. මේ පක්ෂවල මැතිවරණ ප්රකාශ ගෙනෙනවා. සන්ධානයේ ගිවිසුම් ගෙනෙනවා. සන්ධානයේ සාමාජික පක්ෂවල කරුණු විමසනවා. අධිකරණ කටයුත්තට මාස අටක් විතර යන්න පුලුවන්. ඉතින්, අධිකරණයෙනුත් මේ අයගෙ මන්ත්රීධූර අහෝසි කළොත් ඒක කරන්න වෙන්නෙ මාස අටක් විතර ගිහින්. ජනාධිපතිවරණය කට ළඟ තියෙද්දී.එතකොට ආයෙමත් ඡන්දයට කලින් විශාල ජනතා අවධානයක් මේ අයට ලබන්න පුලුවන්. පාර්ලිමේන්තු වරප්රසාද ටික, වාහන, වැටුප් වලට වඩා ඒ ජනප්රියත්වය දිගු කාලීනව වැදගත්. වටිනවා. ගොඩ.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
ඒ සියලු තර්ක අනුව ඉදිරි මාස කිහිපයේදී මේ අය ආණ්ඩුවෙන් ඉවත්වෙන බව අභ්යන්තරයේ විශ්වාසදායක ආරංචිමාර්ග කියනවා. ඒ් ඉවත්වීම හරහා ශ්රීලනිප මළගමේ අවසන් ඇණය වදීවි. ශ්රීලනිප බලවේගයම අලුත් පක්ෂ නාමයකින් අනාගතයට මුල පුරාවි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: center;">
*****************************</div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ඒකාබද්ධ විපක්ෂයේ තියෙන ප්රධානම පක්ෂය තමයි ශ්රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ. රාජපක්ෂවරුන්ගේ පක්ෂය. රාජපක්ෂවරුන් අවුරුදු ගාණක් තිස්සේ ප්රමෝට් කරපු තීම් එක තමයි නෙළුම් පොහොට්ටුව. ශ්රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ හැදුණෙ නෙළුම් පොහොට්ටුව තීම් එක කරගෙන. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
රාජපක්ෂලා තමන්ගෙ හැකි උපරිම උත්සාහය ගත්තා බණ්ඩාරණායකවරුන්ගේ පක්ෂය වෙච්ච ශ්රීලනිපයේ ආරම්භයේදී රාජපක්ෂලාත් බණ්ඩාරණායකලා ලඟින්ම හිටපු බව පෙන්වන්න. මොකද පක්ෂයේ නිර්මාතෘවරුන් ලෙස තමන්ගේ පරම්පරා නාමය කියැවීම ලංකාව වගේ පසුගාමී දේශපාලන සංස්කෘතියක් තියෙන රටක බලය ගන්න හොඳම ක්රමයක්. හැබැයි කොච්චර කළත් ශ්රීලනිපය බණ්ඩාරණායකලාගේ. උරුමය බණ්ඩාරණායකලාගේ. හැබැයි පොදුජන පෙරමුණ කියන්නේ රාජපක්ෂලාගේ පක්ෂය. බණ්ඩාරණායකලාගේ ශ්රීලනිපය මැරිලා අනාගතයේදී පොදුජන පෙරමුණ ප්රධාන පක්ෂ දෙක අතරට ආවොත් එය රාජපක්ෂලාගේ නම සදාකාලිකවම දේශපාලන පොළොවේ කෙටුවා වගේ වැඩක් වේවි. මේ පක්ෂය නාමල් රාජපක්ෂ, යෝෂිත රාජපක්ෂ, චිචී රාජපක්ෂ වගේම අනෙක් රාජපක්ෂලාගේ පුත්තුන්ටත්, ඒ පුත්තුන්ගෙ පුත්තුන්ටත් බල දේශපාලනයේ වැඩකිඩ දාන්න හොඳ අවස්ථාවක් වේවි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ඉතින්, මේ වෙද්දී ඒකාබද්ධ විපක්ෂයේ සිටින කණ්ඩායම රාජපක්ෂලාගේ රාජපක්ෂය වෙච්ච පොදුජන පෙරමුණේ සාමාජිකත්වය ගන්නා බව අතිශය පැහැදිළියි. මහින්ද රාපජක්ෂත් ඇතුළුව. හැබැයි ඒක සිද්ධවෙන්නෙ කවදාද කියන එක තමයි ප්රශ්ණය. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
පොහොට්ටුව පක්ෂයක් විදියට ලියාපදිංචි කරද්දී ඒකේ සභාපතිවරයා ලෙස නම් කරපු ඩමිය වුණේ ජී.එල්. පීරිස් මහාචාර්යවරයා. ඔහු පාර්ලිමේන්තුවේ නැහැ. පක්ෂයේ ලේකම්වරයා වගේම පසුව ජාතික සංවිධායක බවට පත්වුණ බැසිල් රාජපක්ෂත් පාර්ලිමේන්තුවේ නැහැ. ඇත්තටම පොදුජන පෙරමුණේ නිල සාමාජිකත්වය දරණ මහජන නියෝජිතයන් ඉන්නේ පළාත් සභාවල විතරයි. ඒකට හේතුව තමයි පාර්ලිමේන්තුවට එක්සත් ජනතා නිදහස් සන්ධානය නියෝජනය කරන ශ්රී ලංකා නිදහස් පක්ෂයෙන් පත්වුණ කිසිම මන්ත්රීවරයෙක්ට පොදුජන පෙරමුණේ සාමාජිකත්වය ගන්න බැහැ. ඒ අය පොදුජන පෙරමුණට සපෝට් කරන්නේ පක්ෂයෙන් පිට කණ්ඩායමක් විදියට පමණයි. සාමාජිකයන් විදියට නෙවෙයි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ඇත්තටම පොදුජන පෙරමුණ හැදෙනකොට ඔය පාර්ලිමේන්තු කණ්ඩායමේ හිටපු ඩලස් අලහපෙරුම, මහින්දානන්ද, වෙල්ගම, සී.බී. , ලොකුගේ ඇතුළු ප්රවීණම නායකයන් බොහොමයක් කැමති වුණේ කවදාහරි ශ්රීලනිපයට ආයෙත් යනතුරු පමණක් පොහොට්ටුව සමඟ වැඩ කරන්න විතරයි. මොකද එයාලාගේ ඇතුලෙන්ම හැඟීමක් තිබුණා අපි ශ්රී ලංකාකාරයො කියලා. ඇත්තටම පක්ෂෙ සාමාජිකයො පවා හිතුවෙ මෛත්රීපාල සිරිසේනගෙ ග්රහණයෙන් ශ්රීලනිපය මිදෙනකල් පොහොට්ටුවේ ඉන්නවා කියලයි. ඒ බව ශ්රිලනිපයේ ප්රබලයන් වෙච්ච ඒකාබද්ධයේ සාමාජිකයො ගොඩක් මා එක්ක පෞද්ගලිකවම කියලා තියෙනවා. 'කවදාහරි අපි එකතු වේවිනේ.' නිතර ඔවුන් කීවේ එහෙමයි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
හැබැයි මෛත්රීපාල සිරිසේන කියන අනෙක් දේශපාලන නායකයා රනිල් වික්රමසිංහ අනෙක් දේශපාලන නායකයා එක්ක එකතුවෙලා කළේ ඉතාම අධම වැඩක්. දේශපාලනිකව ඒක නින්දිතම වැඩක්. මහින්ද රාජපක්ෂ එක්ක 2015 මැතිවරණයට එකට ඉදිරිපත් වෙන්න මෛත්රීපාල සිරිසේන මහතා පසුපසින් එකඟ වුණා. මහින්ද රාපජක්ෂ මහත්තයාට මැතිවරණ ව්යාපාරය මෙහෙයවන්නත් ඉඩ දුන්නා. ඒත් අන්තිම මොහොතේ මහින්ද රාජපක්ෂට පිහියෙන් ඇන්නා වගේ වුණා. ලංකාවෙ කිසිම දේශපාලන නායකයෙක්ට පුරවැසියො විදියට අපි ගැතිවෙන්න ඕනෑ නැහැ. හැබැයි මහින්ද රාජපක්ෂට හිතවත් ඡන්දදායකයන්ට කරපු මේ වැඩේ ඉතාම නින්දිතයි. මොකද ඡන්දය ආවාම ඡන්දයේදීත් පාක්ෂිකයො ඔප්පු කරලා පෙන්වුවා අපි ඉන්නේ මහින්ද රාජපක්ෂ එක්ක කියලා. මෛත්රීගේ කණ්ඩායම දිස්ත්රික්කවලින් පරාජය කළා. ඉන්පස්සෙ මෛත්රී කලේ අර පරාජය කරපු අයව ජාතික ලැයිස්තුවෙන් ගෙනාවා. මහින්ද එක්ක හිටපු පළියට තිස්ස විතාරණ, ඩිව් ගුණසේකර වගේ දැනුමක් තියෙන පුද්ගලයන්වත් හැලුවා. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
මේ සියල්ලෙන් පස්සෙ බැසිල් රාජපක්ෂ මහත්තයා පොදුජන පෙරමුණ ඉස්සරහට ගෙනාවා. ඔහු ඒ වෙද්දී 2014 පරාජයට හේතුව විදියට ලේබල් වෙලා තිබුණේ. ( ගෝඨාගේ මිනීමැරුම් සහ මර්ධනය රාජපක්ෂලාගේ පරාජයට සැබෑ බරපතළ හේතුවක් වුණත් ඒක කවුරුවත් හයිලයිට් කළේ නැහැ. ඇත්තටම මර්ධනය කියන්නෙ රාජපක්ෂ ආණ්ඩුවට මිනිස්සු විරුද්ධ වෙන්න ප්රධානම හේතුවක්. ) ඒත් බැසිල් රාජපක්ෂ මැජික් එකක් කරලා පෙන්වුවා. ප්රාදේශීය නායකයන්ව එකතු කරගෙන බිම් මට්ටමේ සංවිධානය ශක්තිමත් කළා. ඇත්තටම බැසිල් රාජපක්ෂට තිබුණේ ශ්රී ලංකා නිදහස් පක්ෂයේ සම්පූර්ණ යාන්ත්රණය තමන්ගෙ යටතට ගන්න එක විතරයි. ඒත් ශ්රීලනිපයේ කාර්යාලය, එතැන තිබුණු දත්ත සහ තොරතුරු සියල්ල නැතිව අලුතෙන්ම මෙහෙම දෙයක් කරන එක අමාරු වැඩක්. කවුරුත් ඒ ක්රෙඩිට් එක බැසිල්ට දිය යුතුයි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
මේ ජයග්රහණයෙන් පස්සේ මම අර උඩින් කී මධ්යස්ථ කණ්ඩායම පවා පොදුජන පෙරමුණේ සාමාජිකත්වය ගන්න හිත හදාගෙන තිබුණේ. මොකද මෛත්රීපාල සිරිසේන අර වෙන්වෙන්න යන අය තමාට ළං කරවාගැනීම වෙනුවට ඔවුන්ව තව තවත් ඈත් කිරිම කලේ. ඒ දුමින්ද දිසානායක කියන අත්දැකීම් මඳ දේශපාලඥයා හරහා. ඉතින්, මේ වෙද්දී අර කණ්ඩායම පොහොට්ටුවට එක්වීම ස්ථිරයි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
අනෙක 16 දෙනාගේ කණ්ඩායම කියන්නේත් මෛත්රීපාල සිරිසේන මහත්තයා එක්ක එකතුවෙලා. ශ්රීලනිපය කියන පක්ෂයට ආදරයෙන් මෙතැන හිටපු කණ්ඩායම. මිනිස්සුන්ගෙ ගැරහීමට ලක්වෙවී මේ කණ්ඩායම මෙතැන හිටියා. ඒකට පළවැනිම හේතුව ඇමතිකම්. හැබැයි ඒක පිටිපස්සෙ පක්ෂෙට ආදරයකුත් තිබුණා. මේ දේශපාලඥයන්ට ඕනෑ පළවැනිම දේ ඇමතිකම් කියලා සිතීමත් මෝඩකමක්. මේ වගේ කණ්ඩායමක් අවුරුදු ගාණක් බලයේ ඉන්නකොට හම්බකරල දේවල් විපක්ෂයේ ඉන්න ටික කාලයකට විතරක් නෙවෙයි, තව පරම්පරා හතකට ප්රමාණවත්. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
මෝඩ පුරවැසියො වෙච්ච අපි වගේ නෙවයෙි,පායනා කාලෙදී රෑ දවල් මහන්සි වී කන්න දේ රැස්කරන කූඹියෝ වගෙයි. ' මේ අයට දැන් තියෙන ප්රශ්නය බලයේ රැඳීලා ඉන්න හැටි. වැරදි වෙලාවක ආණ්ඩුවේ ඉඳීම තරම් නරක දෙයක් නැති බව 'තිස්ස අත්තනායක' ඛේදාන්තය වගේ දේවල්වලින් අපේ දේශපාලුවෝ හොඳින් දන්නවා. ඉතින්, මේ 16 දෙනාගේ ගමනේත් තාර්කික අවසානය පොදුජන පෙරමුණ සමඟ එක්වීමයි. </div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
ප්රසන්න රණතුංග, පවිත්රා ඒකට විරුද්ධයි තමයි. හැබැයි මහින්ද රාජපක්ෂට පවිත්රා වගේම ජෝන් වැදගත්, ප්රසන්න වගේම ගම්පහ අනෙක් සෙට් එකත් වැදගත්. ඔය චරිත 16ත් නිමල් වගේ නිදිමත චරිත ටිකත් මහින්දට වැදගත්. ඒ නිසා ඔය බරබරේ දාන අයව කණට කරලා මහින්ද මහත්තයා සුද්ධ සිංහලෙන් දෙකක් කියලා පැහැදිළි කළාට පස්සේ විරුද්ධ කට්ටියත් නිහඬ වෙයි. සිංහලෙන් කිව්වාම නොතේරුණෙත් අතපයත් දිගඅරින්න මහින්ද මහත්තයා කටයුතු කොරයි. එතකොට කොහොමත් තේරුම් ගනියි සාමයේ, සංහිඳියාවේ වැදගත්කම. ( අතපය දිගඇරියාට ඒකට විරුද්ධව වචනයක් නොකියා ඉන්න තරම් මහින්ද ළඟ ඉන්න අය බුද්ධිමත්. )</div>
</div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-15950292878425756962018-06-22T02:50:00.002-07:002018-06-22T02:50:19.569-07:00උතුරේදී කොටියෙක් මරා සැමරීමතිරිසන්නු. ජීවිතයක වටිනාකම පිළිබඳ දැනුමක් නැති, හැඟීම නැති ජීවීන්. ජීවත්වීමේ සටන වෙනුවෙන් ඕනෑම දෙයක් කරන්නට සූදානම් අය. <div>
<br /></div>
<div>
මනුෂ්යයෝ. සතුන්ට වඩා උසස්යැයි පිළිගැනෙන ශිෂ්ඨ ජීවීන්. ඇතැම්විට සොබාදහම අනවශ්ය විදියට පාලනය කරමින් ජීවත්වීමට අපට වරමක් ලැබුණායැයි අපි හිතන්නේත් අපි තිරිසනුන්ට වඩා ශිෂ්ඨ යැයි සිතන නිසා වෙන්න ඇති. </div>
<div>
<a name='more'></a><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-5WYrGaXF-0A/WyzFqvbn8qI/AAAAAAAAHAo/wgLCNgx-7y8bg9emhKK3VmpS_L4HACE3wCLcBGAs/s1600/image_1529586870-6da53fe6d2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="338" data-original-width="600" height="225" src="https://4.bp.blogspot.com/-5WYrGaXF-0A/WyzFqvbn8qI/AAAAAAAAHAo/wgLCNgx-7y8bg9emhKK3VmpS_L4HACE3wCLcBGAs/s400/image_1529586870-6da53fe6d2.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
මනුෂ්යයෙක් මනුෂ්යත්වය යැයි අපි හිතන, ශිෂ්ඨයැයි සිතන ඇගයීම්වලට පිටින් මොනවාහරි කළොත් අපි ඒ මනුෂ්යයා තිරිසන් වැඩක් කළායැයි කියනවා. ඇතැම්විට තර්ක බුද්ධියක් නැති, ශිෂ්ඨත්වය නොතේරෙන සතෙක් කරනවාටත් වඩා එවැනි ක්රියාවක් මිනිසෙක් කිරීම අශිෂ්ඨයැයි තර්ක කරනවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
කිලිනොච්චියේදී තිරිසනෙක්ව ඝාතනය කළ මිනිසුන්ව මිනිසුන් විසින් තිරිසනුන් ලෙසම හඳුන්වන්නේ ඒ නිසා විය හැකියි. මා පෞද්ගලිකව ඒ ඝාතනය පිළිබඳ වීඩියෝව බැලුවේ නැහැ. එවැනි වීඩියෝවක් නරඹා විඳින්නට දෙයක් මට නැහැ. හැබැයි මම ඒ වීඩියෝවෙන් පසුව ඇති වූ සංවාදය බැලුවා. ඒ සංවාදයේදී වීඩියෝවේ වෙන්නේ මොනවාදැයි හොඳින් විස්තර කරලා තියෙනවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
මම මේ ඝාතන සිදුවීම ගැන විනිශ්චයක් දෙන්න කැමති නැහැ. මේ කොටියා මේ ගම්මානයේ ජනතාවට මීට පෙර කරදර කරලා තියෙනවාද. ඒවා නිසා මොන තරම් ගම්මානයේ මිනිසුන්ට හානි වෙලා තියෙනවාද. වගේ කාරණා මම දන්නෙ නැහැ. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
සතුන් ගැන විශ්වාස පද්ධතිද එක එක ජනවර්ගයන්ට අනුව වෙනස්. දැඩි කතෝලික භක්තිකයෙක්ට වුණත් තමන්ගෙ ආගම අනුව සතුන්ව ඝාතනය කරන්න පුලුවන්. හැබැයි අවංක මුස්ලිම් භක්තිකයෙක්ට අහිංසක සතුන්ව ඝාතනය කරන්න බැරි බව මම අහලා තියෙනවා. ආගමේ තියෙනවාලු. සතුන්ව මරන්න බැරි බව. ඉස්ලාම් ධර්මයේ ඉගැන්වීම් විකෘති කරලා අවස්ථාවාදී වැඩවලට පාවිච්චි කරන අය නෙවෙයි, ( ත්රස්තවාදීන්ට ආගමක් නැහැ. ) සැබෑ ඉස්ලාම් ධර්මය විශ්වාස කරන අය කියලා තියෙනවා ඉස්ලාම් ධර්මයේ පරිසරය ගැන ඉගැන්වීම් බොහොමයක් තියෙනවා කියලා. සතුන්ව සහ ගහකොල ආරක්ෂා කරගන්නයි ඉස්ලාම් ධර්මයේ උගන්වන්නෙ. කෙසේ වෙතත් ස්වභාවයෙන්ම හින්දු ධර්මය ටිකක් ප්රචණ්ඩයි. රෞද්රයි. කාටවත් ඒක ප්රතික්ෂේප කරන්න බැහැ. හින්දු විශ්වාස සමඟ ඔවුන් ගවයාට දේවත්වයෙන් සලකනවා. ආසියානු සංස්කෘතිය තුළ නාගයාට ගරු කරනවා. ඒත් බොහෝ සතුන්ව විතරක් නෙවෙයි, මිනිසුන්ව ඝාතනය කිරීම ගැනත් හින්දු ධර්මයෙන් ආවරණයක් සැපයෙනවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
සැබෑ බුද්ධ ධර්මය ඊට වඩා විප්ලවීයයි. බෞද්ධ ධර්මයේදී කිසිම භේදයක් නැතිව සියළු සත්වයෝ නිදුක් වේවා කියන අපූරු වාක්යය තියෙනවා. මාංශ භක්ෂක සමාජයකට එවැනි ධර්මයක් දෙසන්නට බුද්ධාගම පෙළඹුනේ අහම්බයෙන් නෙවෙයි. ඒ කාලයෙ තිබුණූ ජෛන ධර්මයේ ආභාෂය ගෞතම බෞද්ධ නම් ශාස්තෲවරයාට ඒ සඳහා ලැබුණා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
අවිහිංසාවාදයේ පැරඩියක්යැයි සිතෙන තරම්ම ජෛන ධර්මයේ අවිහිංසාව ගැන කතාකරන බව අපි දන්නවා. ඊට වඩා අඩුවෙන් බෞද්ධ ධර්මයේ අවිහිංසාව කතාකරනවා. හින්දු ධර්මයේදී හෝ එවැනි වෙනත් ධර්මයකදී මෙන් </div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
ඒ සංස්කෘතික පසුබිම ඇතැම්විට කොටියාව ඝාතනය කිරීමෙන් පසුව ඒ ජනතාව විනෝද වීමට හේතුව වෙන්න ඇති. ඇත්තටම මම පෞද්ගලිකවම කිසිම සතෙක්ව මරනවාට කැමති නැහැ. මොකක්හරි සොෆ්ට් ස්පොට් එකක් හින්දා. ඒත් මම අවුලක් නැතිව මස් වර්ග හෙම කනවා. මොකද මරන වැඩේට මම සම්බන්ධ නෑනෙ. සතුන් ඝාතනය කිරීම සම්බන්ධයෙන් හැඟීම් සහ තර්ක බුද්ධිය අතරේ ඉතාම වංක, කුහක, ගුප්ත අදහස් පද්ධතියක් තමයි මට තියෙන්නෙ. මිනිස්සු ඝාතනය ගැන බුද්ධියෙන් සහ හැඟීම් වලින් එකහෙළා විරුද්ධ වෙන්න පුලුවන්. සතුන් ඝාතනය ගැන හැඟීම් වලින් දැඩි විරෝධයක් එද්දී තර්ක බුද්ධියෙන් ඒ විරෝධය මකලා දානවා. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
ගුණදාස අමරසේකර ලියපු කතරගම කියන කවිය මතක් වෙනවා. </div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">කොහොමහරි අර මිනිස්මසු දෙමළ නිසාම අර සතාව ඝාතනය කරලා සමරන්න ඇති. මොකද බෞද්ධ සංස්කෘතිය සතුන්ව ඝාතනය කරනවාට විරුද්ධයිනෙ. ඇත්තටම. අවංකවම මම විශ්වාස කරනවා බෞද්ධ ආකල්ප නිසා අපේ මිනිස්සු බහුතරයක් අතර යම් සාමකාමී බවක් තියෙනවා. ලේ බිංදුවක් දකින්නත් බයයි. </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">ඉතින් අර මැරීමට සහ මරා සැමරීම ඝාතකයො දෙමළ වීමම හේතු වෙන්න ඇති. ඒත් ඒ මරා දැමීමට කොටියා මිනිස්සුන්ට හානි කිරීමත් හේතු වෙන්න ඇති. ඒත් මොන කරදරය කළත්, මොන හිංසාව කළත් කොටියෙක්ව මරා දැමීම අනුමත කරන්න බැහැ.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">මැරීම විතරක් නෙවෙයි, මරා සැමරීම වැරදියිනෙ. කරදරකාර කොටියෙක්ව මරා සැමරීම. සැමරීම. අවුරුද්දෙන් අවුරුද්ද පාටි දමා සැමරීම. කිරිබත් කෑම. සැමරීම. සමරනවාට විරුද්ධ වෙන අයත් මැරීම. මරලා හරි ගන්නයැයි කීම. මරලා හරි රට හැදීම. මැරීම. මරනවාට විරුද්ධ බෞද්ධ දහම...............</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<span style="font-size: large;">මේ,</span><span style="font-size: large;"> ඒක නෙවෙයි. </span></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<span style="font-size: large;">එක කොටියෙක්ව නෙවෙයි, කොටි රොත්තක් ඝාතනය කරලා ඒක සැමරුවේ මොන ආගමේ අයද? කාවහරි මැරුවාම මරපු එක සාධාරණය කරන්න ඌ කොටියෙක්නෙ. කියලා කියන්නෙ කවුද?</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
නෑ... මම නිකමට ඇහුවා විතරයි. මට බණින්න ඕනෙ නැහැ. මොන තිරිසනාව වුණත් ඝාතනය කරලා සමරන එක වැරදියි කියලා කිව්වානෙ. ඒ නිසයි ඇහුවෙ. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-Gpdde9GvSm8/WyzGRwt3DHI/AAAAAAAAHAw/Bg8BmOqueOISw1Ar3CSF2CJxt86TAIAEgCLcBGAs/s1600/isaipriya.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="750" height="266" src="https://4.bp.blogspot.com/-Gpdde9GvSm8/WyzGRwt3DHI/AAAAAAAAHAw/Bg8BmOqueOISw1Ar3CSF2CJxt86TAIAEgCLcBGAs/s400/isaipriya.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-oskQDm4rFgY/WyzGSNyuFxI/AAAAAAAAHA0/uiUBuvru_LwhN4LBIoj7QxbH4LHDn4zpgCLcBGAs/s1600/war%2Bvictory.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="300" src="https://2.bp.blogspot.com/-oskQDm4rFgY/WyzGSNyuFxI/AAAAAAAAHA0/uiUBuvru_LwhN4LBIoj7QxbH4LHDn4zpgCLcBGAs/s400/war%2Bvictory.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
මම මේ අවසානයට ආවේ බෞද්ධ ධර්මයට අපහාස කිරීමට නෙවෙයි. බෞද්ධ ධර්මයේ තියෙන ආකල්පවලට මම ගෞරව කරනවා. ඒ වගේම මම ඒවා විශ්වාස කරනවා. ඒත් ලංකාවෙ බෞද්ධයෝ ඒවා විශ්වාස කරන්නෙ නෑ. බුදුහාමුදුරුවෝ සාමය ගැන කීවාම ඒක විශ්වාස කරන්නෙ නෑ. ප්රශ්ණෙ ඒකයි. ඒ නිසා මම කියන්නෙ දකුණේදී ඝාතනයක් කළොත් ඒක බෞද්ධ නිසා සිදුවුණ දෙයක්ය කියන අයත් වැරදියි. උතුරේදී ඝාතනයක් කළොත් ඒක බෞද්ධ නොවන නිසා සිදුවුණ දෙයක්ය කියන එකත් වැරදියි. </div>
උඩුවාhttp://www.blogger.com/profile/09765866617210543852noreply@blogger.com19tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-58472309726251121432018-06-21T23:50:00.001-07:002018-06-21T23:53:34.897-07:00සී.අයි.ඩීය 'ලක්බිම'ට<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="text-align: start;">ලක්බිම පත්තරේ පළවුණ මේ ප්රවෘත්තියක් සම්බන්ධයෙන් පරීක්ෂාවක් කරන්න කියලා ඒ ප්රවෘත්තිය ලියපු මාධ්යවේදීන්ගෙයි, අනුමත කරපු කර්තෘවරයාගෙයි තොරතුරු ඉල්ලලා සී.අයි.ඩී.ය ලක්බිම පත්තරයට ලියුමක් යවලා තිබුණා....</span><br style="text-align: start;" /><br style="text-align: start;" /><span style="text-align: start;">ඒ ප්රවෘත්තිය මැයි 25 වැනිදා තමයි පළ කරලා තියෙන්නෙ.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<a name='more'></a><br /><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-AI82yA_uEFY/WyyZC3rHn8I/AAAAAAAAMNY/xn63giSerakghNeBWwadctGm6BSIpQZoACLcBGAs/s1600/main-1.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://1.bp.blogspot.com/-AI82yA_uEFY/WyyZC3rHn8I/AAAAAAAAMNY/xn63giSerakghNeBWwadctGm6BSIpQZoACLcBGAs/s400/main-1.jpg" /></a><a href="https://4.bp.blogspot.com/-yXRIYHtgSk8/WyyZCwVtnFI/AAAAAAAAMNU/C9r95lw4MgMnBeZwwvZTN6WtscnuEELtgCLcBGAs/s1600/main-2.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://4.bp.blogspot.com/-yXRIYHtgSk8/WyyZCwVtnFI/AAAAAAAAMNU/C9r95lw4MgMnBeZwwvZTN6WtscnuEELtgCLcBGAs/s400/main-2.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="text-align: start;">මේ තියෙන්නෙ අදාල ලියුම.... </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-CXvKWHxfyxw/WyyZa8miv7I/AAAAAAAAMNk/12gEmf6Y5bwrI5TQYL0UTYw_s0hMqFiAACLcBGAs/s1600/Letter.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/-CXvKWHxfyxw/WyyZa8miv7I/AAAAAAAAMNk/12gEmf6Y5bwrI5TQYL0UTYw_s0hMqFiAACLcBGAs/s400/Letter.jpg" /></a></div>
<br />
<br /><br />මේ වගේ පෞද්ගලික තොරතුරු ඉල්ලන්න අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුවට තියෙන වුවමනාව මොකක්ද? අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුව කියන්නේ වසර ගණනාවක් මාධ්යවල කටයුතු කරපු මේ මාධ්යවේදීන් සැක බවද? මේ ප්රවෘත්තිය පළ කිරීම වැරැද්දක් බවද. <br /><br />මේ වගේ ප්රවෘත්තියක් පළ කිරීමේදී ඒ තොරතුරු ලැබෙන්නෙ කුමන හෝ ප්රබල පුද්ගලයෙකුගෙන් තමයි. ඒ පුද්ගලයා ඒ තොරතුරු සමාජය විසින් දැනගැනීම වැදගත් කියලා විශ්වාස කරනවානම් ඒ තොරතුර දෙනවා. මාධ්යවේදියාට ඒ තොරතුර දෙන්නේ මාධ්යවේදියා විසින් තමන්ගෙ අනන්යතාවය ආරක්ෂා කරනවාය කියන දැඩි විශ්වාසය මත. මාධ්යවේදීන් විදියට අපි දේවත්වයෙන් ඒ විශ්වාසය සලකනවා. මාව හිරේ දැම්මත් මට තොරතුර දුන්න කෙනාව නොකියා ඉන්නට හොඳ මාධ්යවේදියෙක් නම් මම සමත් වෙන්න ඕනෑ. ඇත්තටම හිතවතෙක් එක්කවත් සෝස් එක කියන්න බැහැ. ඉතින් අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුවට අදාල පුවත ගැන කිසිසේත්ම සෝස් එක දැනගන්න බැහැ. <br /><br />ලක්බිම කර්තෘ සම්පත් දේශප්රිය කී විදියට මේ ලිපියට පිළිතුරු දෙන්නේ කොහොමද කියන එක තවමත් තීරණය කරලා නැහැ. <br /><br />එහෙත් පත්තරවල පළවෙන ප්රවෘත්ති ගැන අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුවට බලපෑම් කරන්න තියෙන අයිතිය මොන තරම්ද කියන එක වැදගත් ප්රශ්ණයක්. දිවයිනේ සමන් ගමගේ ලියපු ලිපි සම්බන්ධයෙන් අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුව ඔහුගෙන් ප්රශ්ණ කළා. <br /><br />සමහරවිට බරපතල අපරාධකරුවෙක්ව ඉන්ටවීව් කරලා පත්තරයේ ප්රවෘත්තියක් පළවෙන්න පුලුවන්. ඉන්පස්සෙ ඒ ඉන්ටවීව් එක කරපු මාධ්යවේදියාව ප්රශ්ණ කරන්න පුලුවන් මොන සීමාව ඇතුලේද. යම් අපරාධයක් ගැන මෙතෙක් හෙළි නොවූ කරුණු හෙළිකරලා මාධ්යවේදියෙක් ලිපියක් ලීවොත් ඒ මාධ්යවේදියාගෙන් ඒ තොරතුරු ලබාගත් විදිය ගැන මොන තරම් ප්රශ්ණ කරන්න පුලුවන්ද. <br /><br />ඕවා මාධ්ය ලෝකයේ තියෙන බරපතල සංවාදයකට ලක්වුණ ප්රශ්ණ. මාධ්ය ලෝකයේත් මේවා ගැන විවිධ සංවාද තියෙනවා. <br /><br />ලක්බිමේ පළ වූ මේ ප්රවෘත්තිය නම් අපරාධ පරීක්ෂණ දෙපාර්තමේන්තුවට පරීක්ෂණ කරන්න තරම් ප්රවෘත්තියක් නෙවෙයි. අපට හොඳින්ම තොරතුරු ලැබිලා තියෙන විදියට මේ ප්රවෘත්තිය ගැන පරීක්ෂා කිරීමේ ඇත්තම හේතුව දේශපාලන හේතුවක්. දේශපාලන හේතු මත මාධ්යවේදීන්ව අපරාධ විමර්ශණ ආයතන විසින් ප්රශ්ණ කිරිම නම් ගැටලුවක්.... <div class="yj6qo" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: 12.8px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
</div>
රේඛා http://www.blogger.com/profile/04988580429093885290noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2978969905253621006.post-32480885889177955312018-06-21T05:28:00.001-07:002018-06-21T05:28:33.987-07:00නීතීඥ සංගමයත් සාධුලාට බයද?‘හාමුදුරුවරු සිරගත කරනවා. පොලිස්පතිවරයාගේ නීතිය නැවීමේ ක්රමය යටතේ ඉදිරිපත්වෙන බී වාර්තා ගැන පුදුම හිතෙනවා. බටහිර ජාතීන් සතුටු කරන්නට මේ නඩු තීන්දුව දීලා තියෙනවා. ඒ පසුපස ප්රබල ඇමතිවරුන් දෙන්නෙක් ඉන්නවා’<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-BcfBBXWTxBw/WyuZzM-GeEI/AAAAAAAAMNI/cXWPMuys_YA3NF1wvMBjZBlLXzgI62B7wCLcBGAs/s1600/35629124_1240742679393206_3766935688688173056_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="960" height="300" src="https://2.bp.blogspot.com/-BcfBBXWTxBw/WyuZzM-GeEI/AAAAAAAAMNI/cXWPMuys_YA3NF1wvMBjZBlLXzgI62B7wCLcBGAs/s400/35629124_1240742679393206_3766935688688173056_n.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<a name='more'></a><br /><br />
ඥාණසාර හිමියන් සිරගත කිරීමෙන් පසුව ඉත්තෑකන්දේ සද්ධාතිස්ස නම් හිමියන් දැක්වුවේ මෙවැනි අදහසකි. ඥාණසාර හිමියන්ව සිරගත කිරීමේ තීන්දුව ප්රතික්ෂේප කරමින් ප්රසිද්ධ මාධ්ය හරහා අදහස් පළ කළ කිහිපදෙනෙක්ම විය. එමෙන්ම ඒ තීන්දුව බටහිර ජාතීන්ට අවනත වීමක් ලෙස හැඳින්වූ අයද සිටියි. ඒ සම්බන්ධයෙන් චෝදනා ඉදිරිපත් කරමින් කෙරුණු ප්රසිද්ධ උද්ඝෝෂණද බොහෝය.<br />
<br />
මාගල්කන්දේ සුදත්ත නම් භික්ෂුව මෙය හැඳින්වුවේ භික්ෂු දඩයමක කොටසක් බවයි. ඥාණසාර හිමියන්ව සිරගත කිරීම පසුපස කුමන්ත්රණයක් ඇතැයි ඒ හිමියන් හඳුන්වා තිබුණි. එහිමියන් ඥාණසාර හිමියන්ගේ සමීපතමයෙකි.<br />
<br />
බොහෝ භික්ෂූන් විසින් කියා තිබුණේිසුද්දාගේ නීතියට’ භික්ෂූන් සම්බන්ධයෙන් තීරණ ගැනීමේ අයිතියක් නැති බවයි. එවැනි ප්රකාශ මාධ්ය හරහාද පළ වී තිබුණි.<br />
<br />
ජුුනි 19 වැනිදා පුවත්පත් රැසක ප්රධාන ප්රවෘත්ති දෙකක් එකවර පළවිය. එකක් ඥාණසාර හිමියන්ව සිරගත කිරීමට විරෝධය කරමින් භික්ෂූන් විසින් දැක්වූ විරෝධතාවයන් පිළිබඳවය. අනෙක් පුවත වන්නේ රන්ජන් රාමනායක නියෝජ්ය අමාත්යවරයා සම්බන්ධයෙන් ක්රියාත්මක වන නඩුව පිළිබඳවය. ලංකාවේ අධිකරණ ක්ෂේත්රය සම්බන්ධයෙන් රන්ජන් රාමනායක මහතා කළ ප්රකාශයක් පිළිබඳව නඩුව ක්රියාත්මක වෙයි. එම නඩුව හරහා මේ වනවිට සාකච්ඡාවට ලක්ව ඇත්තේ රන්ජන් රාමනායක මහතා විසින් අධිකරණයට අපහාසයක් කර ඇති බවයි.<br />
<br />
රන්ජන් රාමනායක මහතා කළ ප්රකාශය අධිකරණයට අපහාසයක් යැයි කියමින් වහා ක්රියාත්මක වූ නීතීඥ සංගමය ඥාණසාර හිමියන් සම්බන්ධයෙන් ලබාදුන් නඩු තීන්දුවට විරුද්ධ වන පුද්ගලයන් සම්බන්ධයෙන් සැලකිලිමත් වෙන්නේ නැත. අධිකරණය සම්බන්ධයෙන් කොතෙකුත් අදහස් දක්වන ඒකාබද්ධ විපක්ෂය පිළිබඳව සැලකිලිමත් වන්නේ නැත. අධිකරණයට අපහාසයක්යැයි නීතීඥ සංගමයට පෙනුණේ රන්ජන් රාමනායක මහතා කළ ප්රකාශය පමණි.<br />
<br />
නීතියේ ආධිපත්යය යන්නෙන් කාරණා කිහිපයක් ගැන සාකච්ඡුාවට ලක්වේ. එක් අතකින් රටේ සියලූම ජනතාවට ඉහළින් අධිකරණය සිටිය යුතුය. අධිකරණයට ඉහළින් එක් පුද්ගලයෙක් හො සිටියහොත් නීතියේ ආධිපත්යය නැතිව යන බව පිිළිගැනෙයි. ලංකාවේ ලක්ෂ ගණනාවක භික්ෂූන්ව නීතියට ඉහළින් තබන්නේ නම් එය රටේ නීතියේ ආධිපත්යය බිඳී යාමකි. අධිකරණය ස්වාධීනව පවතින්නට නම් සම්පූර්ණ කළ යුතු පළමු කොන්දේසිය නීතියේ ආධිපත්යය ආරක්ෂා වීමයි. අධිකරණයට අපහාස කිරීම බරපතල වැරැුද්දක් වන්නේ නීතියේ ආධිපත්යය අධිකරණය හෑල්ලූවට ලක්වෙන තත්වයකදී ආරක්ෂා නොවෙන නිසාය. අධිකරණයට ඉහළම ගෞරවය ලබාදිය යුතුය. රටක නීතිය ආරක්ෂා වෙන්නේ එවැනි පසුබිමකය.<br />
<br />
<br />
<div>
</div>
<br />
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: "Times New Roman"; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
අධිකරණය ප්රතික්ෂේප කරමින් භික්ෂු සමාජයක්ම කටයුතු කරන්නේ නම් එය රන්ජන් රාමනායක නියෝජ්ය අමාත්යවරයා කළ ප්රකාශයට වඩා බරපතල තත්වයකි. අධිකරණයට ගෞරවය ආරක්ෂා කරගැනීමට නම් ආගමේ නාමයෙන් අධිකරණයට කෙරෙන අපහාසයන් සම්බන්ධයෙන් කටයුතු කිරීම වැදගත්ය. </div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: "Times New Roman"; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: "Times New Roman"; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
නීතීඥ සංගමයට මේවා නොපෙනෙන්නේ මන්දැයි අප දන්නේ නැත. මේ සටහන ලියැවෙන මොහොත තෙක්ම ශ්රී ලංකා නීතීඥ සංගමය ඒ ගැන ප්රකාශයක්වත් සිදුකර නැත. සිදුකළ එකම ප්රකාශය වන්නේ ඥාණසාර හිමි මෙන් තවත් හිමිවරුන් ජම්පර් අඳින බව පමණි. </div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: "Times New Roman"; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: "Times New Roman"; font-size: medium; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; margin: 0px; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px;">
කොහොමත් නීතීඥ සංගමයේ න්යායපත්ර ගැන ඇති චෝදනා බොහෝය. ඒවා ඇත්තනම් ඉදිරියේදීත් නීතීඥ සංගමය එවැනි ප්රකාශයක් නොකරනු ඇත. </div>
රේඛා http://www.blogger.com/profile/04988580429093885290noreply@blogger.com0